Den värsta mardrömmen...

[Lilla]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Beklagar...

 

[Lavinia]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Gud så hemskt.

Beklagar sorgen.

/Lavinia

 

[Kivina]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Men hjälp, vilken mardröm!

Mina ord känns så futtiga i sammanhanget, men jag beklagar verkligen! Skönt att du har en trygghet att vara i just nu.

Kram!

 

[mandalaki]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Förresten Ninnurur - vilken sinnesnärvaro du hade som började med HLR! Det är tryggt för din dotter att ha en så kapabel mamma. Fantastiskt gjort.

 

[Tora]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Beklagar ur djupet av mitt hjärta.

Massvis med kramar

 

[Nixehen]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Jag har varit ute och farit hela dagen, fick de fruktansvärda nyheterna på sms från cili.. Är så otroligt ledsen för din skull, och för dottern...
Hör av dig om jag kan hjälpa på något vis!

 

[Ninnurur]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Tack Jag vet inte om jag kallar det för sinnesnärvaro mer än att jag var tvungen att göra nåt när skrika och skaka inte hjälpte... Jag visste nog egentligen att det inte hjälpte, men jag var tvungen att göra nåt...

 

[mandalaki]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Visst gjorde du rätt, man måste ju försöka...

 

[Magiana]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Men fy vilken chock! Jag beklagar verkligen.

 

[athena]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Usch vad fruktansvärt, beklagar . Ens egna små pytteproblem blir till ingenting när man läser såna här trådar.

Kram!

 

[Similitude]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Vi känner inte varandra, men detta var bland det mest fasansfulla jag läst. Ta hand om dig och de dina. Styrkekramar!

 

[Ninnurur]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Alltså, det kanske låter konstigt men jag känner bara en ro. Sambon hade allt men hade ändå en orolig själ, och jag kunde inte hjälpa honom. Nu har han fått ro han också...

 

[sweep]

Sv: Den värsta mardrömmen...

stor kram

 

[lil-sis]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Alla sätt att må är ju okej.
Att du känner ro för hans skull är ju bra!

Dina päron är nog mer än kapabla att avgöra om du skulle reagera konstigt och ta tag i det

Och A vet ju redan att något är fel, det hade hon pejlat in även om hon inte hade varit med!

 

[Ninnurur]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Ja jag kan ju inte ha mer kapabla människor runt mig än vad jag har. För er som inte vet är båda mina föräldrar psykologer, visserligen inte terapeuter någon av dem men ändå.

Alice vet ju något ja, ska berätta imorgon när det är lite lugn och ro.

 

[Linisen]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Åh Jag beklagar verkligen sorgen. Ta hand om dig! Kramar i massor!

 

[SkorpSmulan]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Beklagar verkligen. Vilken fruktansvärd händelse

 

[Mia_R]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Jag beklagar, vilken hemsk upptäckt.

 

[Tingeling]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Alltså, det kanske låter konstigt men jag känner bara en ro. Sambon hade allt men hade ändå en orolig själ, och jag kunde inte hjälpa honom. Nu har han fått ro han också...

Jag vet fler som känt så när de förlorat någon nära.
Det låter inte alls konstigt.
Min mamma tex levde med fruktansvärd ångest.
När hon dog, visste jag iaf att hon inte behövde känna ångest mer.

 

[Jannice]

Sv: Den värsta mardrömmen...

Jag vill bara beklaga sorgen och samtidigt skriva att du verkar vara en enormt stark person som hanterar det som hänt så bra (om det går att använda det ordet i ett sånt här sammanhang) som du gör.

BUP för dottern tycker jag är en jättebra idé. De kan också hänvisa till grupper som ofta finns med andra barn som förlorat någon förälder. När man är liten och går genom något som detta kan det vara skönt bara att veta att man inte är den enda som gör det. Tänk på att inte heller själv vara rädd för att ta kontakt med någon om du behöver hjälp med att bearbeta eller bara prata av dig.

Jag vet att inga ord i världen kan rätta till det som hänt, men jag hoppas att du trots det finner kraft i de ord som så många skrivit till dig...