Den danska hundlagen ...

[anonymiz]

Sv: Den danska hundlagen ...

Även om du har din hund kopplad på din egen tomt, och det kommer in en annan hund på tomten som din hund biter och skadar/dödar så är det ditt ansvar dessvärre. Skulle din hund också bli skadad, så brukar det i regel jämkas lika mellan hundägarna dvs var och en får stå för sina skador.

Hunden som kommer in på tomten kommer sannolikt att anses som medvållande till skadan och skadeståndet kommer att jämkas även om inte båda hundarna blir skadade.

 

[DanTheMan]

Sv: Den danska hundlagen ...

Det kan aldrig bli jämkning på så sätt, eftersom hundägaren är den som har strikt ansvar. Då faller skulden på hunden, även om en inbrottstjuv. Enda gången en hund skulle komma undan, kan bli för den som har tillstånd att ha vakthund på ägorna och tydligt skyltat/informerat om det.

Ett strikt ansvar kan jämkas med stöd av de allmänna skadeståndsrättsliga reglerna i skadeståndslagens sjätte kapitel. I exemplet med inbrottstjuven så har den frågan mig veterligen aldrig prövats i prejudikatinstans vilket innebär att svaret på frågan är osäkert. Det är inte ett ovanligt läge inom civilrätten som skadeståndsrätten tillhör. Tills en fråga har prövats i HD så är rättsläget osäkert. Fallet med skylt/information är också ren spekulation.

 

[makarontanten]

Sv: Den danska hundlagen ...

Men det var ju två hundar där ansvarsfrågan från början är lika stor.
Båda har strikt ansvar.

Det är mera intressant med exemplet människa blir biten.
Hur är det med inkräktare har det blivit jämkat där någon gång?

Men om man utgår från det danska exemplet så är det ju två hundar och ingen människa. Även om tråden har vart inne på alla möjliga spår, så är det ändå just ett sådant här fall vi har försökt komma in på om det är rätt eller inte att hunden blev avlivad när den försvarade sig mot en annan, när två hundägare gjort fel ( nja, enligt mig, så är det till 90% den som hade sina hundar lösa och kunde springa in i trädgården som gjorde felet.)

 

[Solis]

Sv: Den danska hundlagen ...

Problemet med ett sådant fall är väl att en inkräktare/inbrottstjuv säkerligen vill ligga lågt efter att ha gjort inbrott/försök till inbrott och därmed låter bli att anmäla. Om personen åker fast skulle det nog vara en annan femma, dock skulle jag tippa på att man i det läget struntar i att personen blev biten... Jag tror att det hellre läggs krut på att tjuven åker fast för sitt brott än att fälla ägaren till hunden som försvarade sitt hem I sitt hem för ett potentiellt hot.

Ja, det stämmer. Jag kan relatera till ett fall mycket nära mig. Maken (innan vi träffades) råkade ut för biltjuvar. Ett par glin försökte sno hans bil utanför hans lägenhet. Han hade då en new foundlandtik som lyckades komma först ut när han skyndade ut efter att ha upptäckt vad som var på G. Tiken fick in en fullträff på ett av glina. De drog snabbt som en avlöning från platsen, snodde en annan bil som de sedan lyckades åka av med och göra skrot av. De överlevde, men på sjukhuset upptäcktes mystiska bitmärken på den ena. Vid förhör med maken så talade han sanningsenligt om vad hunden hade gjort. Varpå polisen sa till honom att "glömma" det hela. Man ville hellre lägga krutet på att sy in skithögarna ifråga.

 

[DanTheMan]

Sv: Den danska hundlagen ...

Men om man utgår från det danska exemplet så är det ju två hundar och ingen människa. Även om tråden har vart inne på alla möjliga spår, så är det ändå just ett sådant här fall vi har försökt komma in på om det är rätt eller inte att hunden blev avlivad när den försvarade sig mot en annan, när två hundägare gjort fel ( nja, enligt mig, så är det till 90% den som hade sina hundar lösa och kunde springa in i trädgården som gjorde felet.)

Att blanda äpplen och päron verkar vara diskussionens stora problem. Civilrätt blandas med offentlig rätt och det hoppas fram- och tillbaka utan minsta tanke på att man rör sig inom helt olika rättsområden med olika parter och olika rättsprinciper.

Frågan om hunden ska avlivas är en offentligrättslig fråga där hundägaren och det allmänna är parter(här finns det inget strikt ansvar). Frågan om skadestånd är en civilrättslig fråga där de båda hundägarna är parter, här är det aktuellt att diskutera det strikta ansvaret då det enbart är en skadeståndsrättslig term.

 

[Disen]

Sv: Den danska hundlagen ...

Fallet med skylt/information är också ren spekulation.

Jag har hört att om man har ett rejält stängsel (kommer inte ihåg höjden i skrivande stund...) samt tydliga varningsskyltar att där finns vakthund så kan man också komma undan med ansvaret om någon som tar sig in blir skadad.

Dock är detta bara något jag hört av en vän som arbetade med elen ute hos en lokal minkfarmare med ovtjarkor. Så varifrån han har fått det vet jag tyvärr inte, jag har för mig att han sa att han varit i kontakt med polis. Det hade varit intressant att veta.

 

[DanTheMan]

Sv: Den danska hundlagen ...

Dock är detta bara något jag hört av en vän som arbetade med elen ute hos en lokal minkfarmare med ovtjarkor. Så varifrån han har fått det vet jag tyvärr inte, jag har för mig att han sa att han varit i kontakt med polis. Det hade varit intressant att veta.

Den här delen reagerar jag också på och den nämns rätt ofta. Någon har varit i kontakt med en polis och frågat. När det gäller civilrättsliga tvister så ska man ha i åtanke att poliser inte har någon direkt utbildning inom ämnet. Vill man ha ett relevant svar bör man vända sig till en jurist med inriktning på det specifika området som frågan avser.

Det går att anlägga olika juridiska perspektiv på den här frågan och det får man inte glömma bort. Polisen kan ha svarat på en tillsynsfråga om hundägaren skulle kunna drabbas av något föreläggande(t ex koppeltvång, avlivning) om en hund skulle bita en inkräktare. Det kan också ha varit svar på en straffrättslig fråga, dvs om hundägaren skulle kunna tänkas göra sig skyldig till något brott om hunden skulle bita någon. Förutom det finns också det skadeståndsrättsliga perspektivet och man måste hålla isär dessa i diskussionen.

 

[Boj]

Sv: Den danska hundlagen ...

Jag har hört att om man har ett rejält stängsel (kommer inte ihåg höjden i skrivande stund...) samt tydliga varningsskyltar att där finns vakthund så kan man också komma undan med ansvaret om någon som tar sig in blir skadad.

Dock är detta bara något jag hört av en vän som arbetade med elen ute hos en lokal minkfarmare med ovtjarkor. Så varifrån han har fått det vet jag tyvärr inte, jag har för mig att han sa att han varit i kontakt med polis. Det hade varit intressant att veta.

Vakthundar är specialtränade hundar som i regel hyrs ut av företag, dessa hundar sköts av personal från samma företag och är även de som släcker och låser när de lämnar hundarna på plats. De måste även öppna innan personalen kommer, och ta hundarna därifrån. Här ska tydlig skyltning finnas, sån är bestämmelserna.

http://vakthunden.com/sakerhetsbestammelser-for-vakthunden/

Om privatpersoner själva har sk vakthund, så faller de inom samma regler som den vanliga privata hunden alltså strikt ägaransvar.

 

[Disen]

Sv: Den danska hundlagen ...

Att olika bolag har sk vakthundar som hyrs ut vet jag. Vi har flera sådana företag här nere. Dock är ordet "vakthund" mer för mig än endast dessa hundar. Men jag hade såklart bara kunnat skriva "att man har en skylt där det står att det finns hundar".

 

[Disen]

Sv: Den danska hundlagen ...

Den här delen reagerar jag också på och den nämns rätt ofta. Någon har varit i kontakt med en polis och frågat. När det gäller civilrättsliga tvister så ska man ha i åtanke att poliser inte har någon direkt utbildning inom ämnet. Vill man ha ett relevant svar bör man vända sig till en jurist med inriktning på det specifika området som frågan avser.

Det går att anlägga olika juridiska perspektiv på den här frågan och det får man inte glömma bort. Polisen kan ha svarat på en tillsynsfråga om hundägaren skulle kunna drabbas av något föreläggande(t ex koppeltvång, avlivning) om en hund skulle bita en inkräktare. Det kan också ha varit svar på en straffrättslig fråga, dvs om hundägaren skulle kunna tänkas göra sig skyldig till något brott om hunden skulle bita någon. Förutom det finns också det skadeståndsrättsliga perspektivet och man måste hålla isär dessa i diskussionen.

Åh, absolut. Jag har som sagt bara hört det från en person som pratade med mannen som påstod det, så varifrån han har fått det exakt och hur frågan ställdes vet jag inte .

 

[Mia_R]

Sv: Den danska hundlagen ...

Det är mera intressant med exemplet människa blir biten.
Hur är det med inkräktare har det blivit jämkat där någon gång?

Vi kan ju strunta i den danska hundlagen och hitta på en massa annat istället? Eller så startar någon en tråd om hundbitna människor i Sverige kontra t ex Ryssland, vad säger rysk lag om bitna inbrottstjuvar?

Jag tycker frågan om jag får slår någon på käften som sparkat min hund är jätteintressant då jag ska skydda min hund så den inte behöver försvara sig själv enligt några i tråden. Jag har rätt att skydda mig och min egendom och eftersom hunden inte gör någon skada är det väl helt ok att jag klappar till en 15-åring då den är straffmyndig och om jag anser det vara befogat enligt nödvärnsrätten? En käftsmäll är ju inte övervåld och ingen behöver bli biten heller. Alla nöjda och glada, utom 15-åringen.

 

[ginnies]

Sv: Den danska hundlagen ...

Jag tycker frågan om jag får slår någon på käften som sparkat min hund är jätteintressant då jag ska skydda min hund så den inte behöver försvara sig själv enligt några i tråden.

Fast frågan kanske borde vara- varför får hunden en spark?

Jag skulle om jag blir påhoppad av en hund mycket väl kunna sparka till om foten upp inte räcker, och nej, ingen av er har då rätt att försvara er.

 

[ginnies]

Sv: Den danska hundlagen ...

Men om man utgår från det danska exemplet så är det ju två hundar och ingen människa. Även om tråden har vart inne på alla möjliga spår, så är det ändå just ett sådant här fall vi har försökt komma in på om det är rätt eller inte att hunden blev avlivad när den försvarade sig mot en annan, när två hundägare gjort fel ( nja, enligt mig, så är det till 90% den som hade sina hundar lösa och kunde springa in i trädgården som gjorde felet.)

Fast vad man förstått av artikeln så försvarade sig hunden inte mot en annan hund, den store hunden blev alltså inte attackerad och biten utan gick själv till angrepp när främmande hundar kom in i den antagligen icke inhägnade trädgården.

 

[makarontanten]

Sv: Den danska hundlagen ...

Fast vad man förstått av artikeln så försvarade sig hunden inte mot en annan hund, den store hunden blev alltså inte attackerad och biten utan gick själv till angrepp när främmande hundar kom in i den antagligen icke inhägnade trädgården.

Vad jag förstod av artikeln, så försvarade hunden sin pinne den hade i munnen och tuggade på, vilket jag ser som hundens "leksak"/egendom. Alltså inte bara att de andra hundarna kom in i trädgården, utan försökte ta det hunden hade i munnen. Jag vill se det som ett väldigt normalt beteende mot andra hundar som de flesta hundar faktiskt har.

Som ett ytterligare exempel kan jag ta min egen. I går träffade jag en vän som har tre goldenretrivers. De lekte, en av dem hittade en pinne, min ville ta den ifrån honom. Min raggade och morrade till, den andre hunden morrade tillbaka och min "gav" sig och började leka med en annan av dessa hundar istället. HADE min fortsatt att försöka ta pinnen, så HADE det kunnat bli slagsmål. Båda hundarna som får räknas som normala, varnade varandra med morr och ragg. En gav sig direkt ( min). Nu var vi där, hade koll på läget och min gav sig direkt, men det är så lätt att det kunnat bli mer och det går på sekunder då du knappt hinner blinka innan ett slagsmål är igång. JAG eller annan människa hade utan problem kunnat ta pinnen ur munnen på båda hundarna, så det går inte jämföra med möte med hund och möte med människa.

Exempel två är att min hund kan vara ganska dominant i sitt egna hem. Kommer en hund hit ( alltså kompisars hundar), så ska min "bestämma". Jag anser det är rätt, hon bor här, och leksaker, bäddar och ben är hennes. Som en säkerhetsåtgärd tar jag dock bort det mesta vid planerade hundbesök för att slippa bråk/dominansbeteende från någon. Däremot ska hon inte( och gör inte heller) "bestämma" i någon annans hem. Jag anser att min hund är välfungerande, men visst faan har hon rätt att veta vad som är hennes, vilket som är hennes hem och försvara sitt om det skulle blir bråk.

Träffas vi däremot ute med hundarna är det en helt annan sak. Lika villkor och sällan, till aldrig ens ett knyst om något att bråka om. Där leker vi och har kul bara. Det ÄR skillnaden mellan olika händelser där man påverkar hunden och inte, och där man får ta hänsyn till hundars beteende enligt mig.

 

[makarontanten]

Sv: Den danska hundlagen ...

Fast frågan kanske borde vara- varför får hunden en spark?
Det var intressant. Hunden får en spark av människan för att hunden är ( enligt lag) tillräckligt "duktig" som inte försvarar sig själv och blir avlivad? Är det så vi vill ha det?

Jag skulle om jag blir påhoppad av en hund mycket väl kunna sparka till om foten upp inte räcker, och nej, ingen av er har då rätt att försvara er.

Jag skulle detsamma. Skulle försvara både mig själv och min hund. Frågan kan då ställas: OM min hund kan försvara sig själv, varför är det mer lagligt att jag gör det, än hunden själv? Tror ju knappast "jag" skulle avlivas för att "bita" tillbaka en attackerande hund..

 

[Mia_R]

Sv: Den danska hundlagen ...

Fast frågan kanske borde vara- varför får hunden en spark?

Nej, frågan borde inte alls vara varför hunden får en spark. Det spelade ju ingen roll varför Cato bet så varför skulle det spela någon roll varför min hund blir sparkad? Jag försvarar min egendom och nitar 15-åringen istället. Ingen är biten = alla glada.

Jag har sett ungar oprovocerat sparka efter andras hundar, sparkar de min så frågar jag inte varför utan då slår jag.

 

[makarontanten]

Sv: Den danska hundlagen ...

Kl

Jag är lätt förvirrad just nu..

Vad är det som diskuteras egentligen?

Är det Catos öde, är det hundens normala beteende kontra icke beteende i Sverige eller Danmark? Är det ägaransvar eller lagar som diskuteras, och i vilket land? Är det om hunden biter människor eller hundar? Är det om hunden eller människan (ägaren) ska försvara hunden och rätten i detta? Är det en "maktkamp" om vem som har rätt och fel enligt olika personer? är det en fråga om man står på hunden eller människans rätt? Om hunden ska tillåtas att vara som den är, eller om dess beteende och egenskaper inte borde finnas? Nä, jag fattar inte tråden längre

 

[makarontanten]

Sv: Den danska hundlagen ...

Nej, frågan borde inte alls vara varför hunden får en spark. Det spelade ju ingen roll varför Cato bet så varför skulle det spela någon roll varför min hund blir sparkad? Jag försvarar min egendom och nitar 15-åringen istället. Ingen är biten = alla glada.

Jag har sett ungar oprovocerat sparka efter andras hundar, sparkar de min så frågar jag inte varför utan då slår jag.

Var med om en incident för ett tag sedan. Ett par pojkar ( ca 6 år) kastade sten efter ( med tanke på att träffa) min hund. Jag skällde ut dem efter noter och mamman till pojkarna bara stod som ett fån bredvid. Rätt eller fel, hade min hund vart lös, jag vet inte om jag hade skrattat eller gråtit om hon hade "gett" tillbaka....

Samma sak förra året på nyårsafton. Jag, min granne och hund ( som då bara är valp och ett par månader gammal) sitter på min balkong. Ett par djävla ungar slänger en raket 1 meter från min balkong och skrämmer skiten ur min hund. Jag gormar på dem, de skrattar och springer iväg en stund. Kommer tillbaka och tycker saken är skitkul, gör om samma sak igen. Min granne springer ut och försöker få tag på dem, de drar iväg och skrattar. Slänger vidare in en raket under min bil, bara för att.. Tack era djävla ungdjävlar för att ni fått min hund skotträdd för resten av livet och hade ku nul.

Hade jag fått tag i dem, ja, jag svarar inte på det nu vad jag hade gjort. Kan bara säga att jag skiter i ungar och ser mer till hur de beteer sig i samhället. Föräldraransvar? var finns det? ...Är det ungdjävlarna som bär ansvar om min hund, resten av livet, hatar ungar och raketer, eller är det ägaransvaret att jag brister som hundägare? Är det min hunds fel att hon blev rädd och inte vill att ungar kommer fram? Får hon säga till eller försvara sig på något sätt?

 

[Raderad medlem 94602]

Sv: Den danska hundlagen ...

KL

Jag har också en upplevelse från verkligheten där jag undrar om min förra hund gjorde fel.....

Det var en hund som var go och glad mot alla hundar....hitills. När hon var ca 1½ år var exet ute på kvällspromenad med henne kopplad. Ur en buske kommer grannhunden och den är blixtsabbt över vår tik. Vår hund lägger sig genast ner på rygg...hon säger ingenting. Grannhunden hinner få in ett par hugg innan exet får tag i nackskinnet och lyfter bort den. Sen shasar han iväg den. Vi tar detta med grannarna som rycker på axlarna.
Några kvällar senare händer exakt samma sak. Nu kommer grannhunden ikapp mitt ex och vår hund bakifrån. Åter igen hinner han inte reagera förens hunden hoppat på bakifrån. Åter igen lägger sig vår hund. Denna gången sparkar exet omedelbart bort grannhunden som morrar och hotar både han och vår hund. Även denna gången gör vår hund inget. Ligger bara tyst och still.
Redan nästa dag är det dags igen. Jag hinner inte ens ner för våran trappa med vår hund i koppel....längst ner står grannhunden och snabbt som en iller är hon uppe på vår yttertrapp. Jag ropar stopp, går fram och hon stannar faktiskt denna gången.
Ca en vecka senare är jag ute och går med barnvagn och vår hund. Har gått en bra bit ifrån vårt område och känner mig nu lugn från grannhunden. Plötsligt kommer hon....hon har smygit efter
Jag försöker precis som förra gången stoppa henne med komando men hon flyger rakt på vår hund...för tredje gången på bara ett par veckor. Denna gången högg Mira. Antar att hon insåg att anfall var bästa försvar mot denna hund. Grannhunden slutade inte utan fortsatte attacken trots att vår hund morrade, signalerade med hela kroppen vad som var på gång och tillslut utdelade ett hugg. Jag gjorde vad jag kunde för att hålla Mira tillbaka och samtidigt värja oss från grannhunden OCH hålla koll på barnvagnen...var livrädd att den skulle välta i tumultet.
Ägaren kom springande och tog sin hund osv. Den bet för övrigt halvt ihjäl en liten sällskapshund några månader senare för en tant i kvarteret...den fick sys rejält
Men gjorde min hund fel där? Jag tycker inte det. Hon hade tagit stryk förr från den här Tollaren. Hon hade upprepade gånger gjort rätt...utan resultat. Jag ser det som att Mira gjorde vad hon behövde för att försvara sig, mig och barnvagnen. Hur skulle vi kunna gjort annorlunda för att inte ha hamnat i den här situationen? Nu var vår hund väldigt välpälsad så inget av Tollarens bett gick någonsin igenom trots att hon hade hela truten full i päls efter varje attack. Miras hugg den sista gången gick inte heller igenom....Men OM det hade gjort det och vi var i Danmark....
Mira bet aldrig mer en hund under sin livstid men hon förblev osäker vid hundmöten efter sista attacken. Hon blev lite opålitlig bland nya hundar. Vi jobbade på många olika vis på BHK, med privattränare mm för att få henne bättre och lite bättre blev det och vi kunde läsa av henne. Men på ett sätt tycker jag att vår hund fick ärr för livet...även om hon inte blev fysiskt skadad och det komplicerade hundägandet för oss.

 

[Narcissa]

Sv: Den danska hundlagen ...

Är det verkligen så hypotetiskt att barn hämtar bollar ( pallar äpplen, hämta fresbee etc) på granntomten? och att det är staket runt tomten ( scenariot kan förvisso utspelas helt utan staket också).

Jag hade blivit vansinnig om några ungar kom in på min tomt utan att be om lov. Mina hundar bor här och har rätt att försvara området.