Sv: Delmål inom AR
Tack!
Förstå gången jag såg bilder på min egen ridning efter bytet till AR bara grät jag. Den bilden jag hade visualiserat i mitt huvud om hur det såg ut, var en helt annan än det jag såg på korten. Stelt, hårt, drag i bettet och en minst sagt irriterad häst som gick bakom hand i princip hela tiden. Sen ska vi inte tala om min sits!
Nu har det som sagt gått 1 1/2 år sedan dom bilderna togs och jag har hunnit smälta det hela och börja uppskatta det nya jag ser på dom bilder som tas nu. Jag var tvungen att inse att jag inte kunde någonting om ridning, och då har jag tidigare ridit på medelsvår nivå i dressyr... Minst sagt chockerande men ack så nyttigt!
Nu är jag som sagt överlycklig om jag ser några få stegs avslappnad bärighet i skritt på volten med en stabil och nöjd ryttare på ryggen
Glad häst=glad ryttare!(och vise versa )
Chine Du pratar om att du har, och vad jag kan tolka, fortfarande lägger allt krut på din dotter. Det är minst sagt ärofyllt! Men är det inte dags att hon tar lite mer ansvar för sin utbildning själv och att du lägger lite av krutet på dig?
Hon är säkert ung, kanske pluggar och inte har så mycket pengar, men du är inte elak mot henne om du tar en bråkdel av det du lägger på henne och unnar dig själv en kurs/år istället?
Jag tror säkert hon inte kommer att protestera.
Min mamma har alltid lagt allt hon har haft på mig,och jag älskare henne för det, men jag vill inget hellre än att hon ska unna sig själv någonting och med det må bättre! För hennes välmående får mig att må bättre och så känner säkert din dotter också.
Vore det inte extra roligt om ni båda red på samma kurs och delade den stunden med varandra?
Att tänka lite mer på sig själv gör en inte till en egoist i negativ mening, det kan till och med vara oegoistiskt!
Tack!
Förstå gången jag såg bilder på min egen ridning efter bytet till AR bara grät jag. Den bilden jag hade visualiserat i mitt huvud om hur det såg ut, var en helt annan än det jag såg på korten. Stelt, hårt, drag i bettet och en minst sagt irriterad häst som gick bakom hand i princip hela tiden. Sen ska vi inte tala om min sits!
Nu har det som sagt gått 1 1/2 år sedan dom bilderna togs och jag har hunnit smälta det hela och börja uppskatta det nya jag ser på dom bilder som tas nu. Jag var tvungen att inse att jag inte kunde någonting om ridning, och då har jag tidigare ridit på medelsvår nivå i dressyr... Minst sagt chockerande men ack så nyttigt!
Nu är jag som sagt överlycklig om jag ser några få stegs avslappnad bärighet i skritt på volten med en stabil och nöjd ryttare på ryggen
Glad häst=glad ryttare!(och vise versa )
Chine Du pratar om att du har, och vad jag kan tolka, fortfarande lägger allt krut på din dotter. Det är minst sagt ärofyllt! Men är det inte dags att hon tar lite mer ansvar för sin utbildning själv och att du lägger lite av krutet på dig?
Hon är säkert ung, kanske pluggar och inte har så mycket pengar, men du är inte elak mot henne om du tar en bråkdel av det du lägger på henne och unnar dig själv en kurs/år istället?
Jag tror säkert hon inte kommer att protestera.
Min mamma har alltid lagt allt hon har haft på mig,och jag älskare henne för det, men jag vill inget hellre än att hon ska unna sig själv någonting och med det må bättre! För hennes välmående får mig att må bättre och så känner säkert din dotter också.
Vore det inte extra roligt om ni båda red på samma kurs och delade den stunden med varandra?
Att tänka lite mer på sig själv gör en inte till en egoist i negativ mening, det kan till och med vara oegoistiskt!