Dejtingtråden nr 29

Status
Stängd för vidare inlägg.
För er som letar efter ett förhållande, vilka egenskaper letar ni efter? Vad är dealbreakers/red flags som är definitiva nej? Ställer ni specifika frågor för att försöka få reda på om personen passar in i vad ni söker? Tänker kanske mer personlighetsmässigt/värderingsmässigt snarare än om personen har liknande framtidplaner och intressen. Alltså, jag vet ju att jag vill ha en schysst person, men hur kommer jag fram till om det är en schysst person? Finns det sätt att avgöra det tidigt? Efter att man avklarat allt småprat känner jag mig rätt lost, vad borde man prata med en potentiell partner om?
 
För er som letar efter ett förhållande, vilka egenskaper letar ni efter? Vad är dealbreakers/red flags som är definitiva nej? Ställer ni specifika frågor för att försöka få reda på om personen passar in i vad ni söker? Tänker kanske mer personlighetsmässigt/värderingsmässigt snarare än om personen har liknande framtidplaner och intressen. Alltså, jag vet ju att jag vill ha en schysst person, men hur kommer jag fram till om det är en schysst person? Finns det sätt att avgöra det tidigt? Efter att man avklarat allt småprat känner jag mig rätt lost, vad borde man prata med en potentiell partner om?

Jag pratar om allt med dom jag dejtat. Jag har inget filter. Pratar politik, filosofi, värderingar, vad man vill i livet, vad man har för drömmar, vad som gör en glad, vad som gör en ledsen, vad man hatar, vad man älskar.

Hatar småprat. Vill ha existentiell livskris och känna mycket och vill träffa någon som också är så. Det går inte om man pratar om vädret eller vad som hände på jobbet.

Vet ej om jag letar efter ett förhållande, eller ja, skulle jag bli förälskad och den andra känner likadant så är jag öppen för det, men det är inget måste, men skulle aldrig dejta någon jag inte skulle kunna tänka mig hänga med under en längre tid.
 
Jag pratar om allt med dom jag dejtat. Jag har inget filter. Pratar politik, filosofi, värderingar, vad man vill i livet, vad man har för drömmar, vad som gör en glad, vad som gör en ledsen, vad man hatar, vad man älskar.

Hatar småprat. Vill ha existentiell livskris och känna mycket och vill träffa någon som också är så. Det går inte om man pratar om vädret eller vad som hände på jobbet.

Vet ej om jag letar efter ett förhållande, eller ja, skulle jag bli förälskad och den andra känner likadant så är jag öppen för det, men det är inget måste, men skulle aldrig dejta någon jag inte skulle kunna tänka mig hänga med under en längre tid.
Jag vill kunna prata om både och, och uppskattar nåt slags blandning av högt och jävligt lågt. :)
 
För er som letar efter ett förhållande, vilka egenskaper letar ni efter? Vad är dealbreakers/red flags som är definitiva nej? Ställer ni specifika frågor för att försöka få reda på om personen passar in i vad ni söker? Tänker kanske mer personlighetsmässigt/värderingsmässigt snarare än om personen har liknande framtidplaner och intressen. Alltså, jag vet ju att jag vill ha en schysst person, men hur kommer jag fram till om det är en schysst person? Finns det sätt att avgöra det tidigt? Efter att man avklarat allt småprat känner jag mig rätt lost, vad borde man prata med en potentiell partner om?
Jag har bara en riktig dealbreaker och det är om de vill ha barn. Då kommer det aldrig fungera så lika bra att lägga ner direkt.
 
För er som letar efter ett förhållande, vilka egenskaper letar ni efter? Vad är dealbreakers/red flags som är definitiva nej? Ställer ni specifika frågor för att försöka få reda på om personen passar in i vad ni söker? Tänker kanske mer personlighetsmässigt/värderingsmässigt snarare än om personen har liknande framtidplaner och intressen. Alltså, jag vet ju att jag vill ha en schysst person, men hur kommer jag fram till om det är en schysst person? Finns det sätt att avgöra det tidigt? Efter att man avklarat allt småprat känner jag mig rätt lost, vad borde man prata med en potentiell partner om?
Jag brukar aldrig vara själv i den där processen att träffa någon ny, för jag implementerar personen väääldigt tidigt till min umgängeskrets, vänner och bekanta. Det är inte så att jag dejtar någon i flera månader och sen blir det något slags seriositets-steg att träffa päronen, vänner, etc. utan det börjar jag med på en gång typ. Men det händer rätt mycket informellt i min umgängeskrets med grillfester, etc, så det är ganska enkelt att ta med. Och alla får ha en åsikt och alla får säga vad de tycker och tänker. Då inser man ju rätt så snart också om han flirtar med andra, hur han pratar när han tror att ingen annan lyssnar eller när han vet att alla lyssnar etc.

Sen brukar jag alltid fråga hans polare på någon fest eller tillställning sådär om det är någonting jag undrar. Killpolarnas sambos/fruar är ju alltid bäst för de har ju liksom inte samma lojalitet som grabbarna har sinsemellan. Där kan man ju fråga hur det brukar vara, är det mycket tjejer som kommit och gått, hur brukar han bete sig etc. Tjejerna brukar tycka att det är skitkul att skvallra lite speciellt med en ny tjej så det brukar bara bli bra samtal av det där. Man får ju lägga upp det lite snyggt.

Men det är klart att jag frågar och samtalar med honom när det bara är han och jag också. Jag tycker att det är viktigt att killen har åsikter och att han kan framföra åsikterna. Man måste ju kunna kommunicera bra ihop, annars är det ju helt kört.

Sen vet man ju aldrig. Det finns ju ingen kille som börjar med att puckla på en på första dejten, utan man har ju ändå en viss lurperiod i början när man träffar någon.
 
Antar att det har med mäns rädsla att bli uppfattade som bögar/bögiga att göra. Kvinnor är generellt sett inte lika aviga till att utforska sin sexualitet? Bara spekulerar, för min del kan jag inte tänka mig trekant men OM jag skulle göra det skulle det totalt kvitta om det var en man eller kvinna eller ickebinär.

Jag antar att det helt enkelt är så att det kanske finns fler kvinnor som kan tänka sig blanda in en till kvinna i det hela än vad det finns män som kan tänka sig ta in en till man. IMO är det inte direkt straight om jag skulle vilja ha sex med både en man och en kvinna. Och det är inget fel förstås, men det passar inte mig.

Jag skulle inte kunna tänka mig trekant om en av tjejerna var min partner. Om det vore två främlingar, okej.


Kanske har blivit vanligare sen jag var på tinder för några år sen. Nu är jag ju bannad utan anledning och kan inte tindra.

haha, what! Vad drygt. Äsh, det kan vara sammanträffanden också. Men jag har sett en del!
 
Jag brukar aldrig vara själv i den där processen att träffa någon ny, för jag implementerar personen väääldigt tidigt till min umgängeskrets, vänner och bekanta. Det är inte så att jag dejtar någon i flera månader och sen blir det något slags seriositets-steg att träffa päronen, vänner, etc. utan det börjar jag med på en gång typ. Men det händer rätt mycket informellt i min umgängeskrets med grillfester, etc, så det är ganska enkelt att ta med. Och alla får ha en åsikt och alla får säga vad de tycker och tänker. Då inser man ju rätt så snart också om han flirtar med andra, hur han pratar när han tror att ingen annan lyssnar eller när han vet att alla lyssnar etc.

Sen brukar jag alltid fråga hans polare på någon fest eller tillställning sådär om det är någonting jag undrar. Killpolarnas sambos/fruar är ju alltid bäst för de har ju liksom inte samma lojalitet som grabbarna har sinsemellan. Där kan man ju fråga hur det brukar vara, är det mycket tjejer som kommit och gått, hur brukar han bete sig etc. Tjejerna brukar tycka att det är skitkul att skvallra lite speciellt med en ny tjej så det brukar bara bli bra samtal av det där. Man får ju lägga upp det lite snyggt.

Men det är klart att jag frågar och samtalar med honom när det bara är han och jag också. Jag tycker att det är viktigt att killen har åsikter och att han kan framföra åsikterna. Man måste ju kunna kommunicera bra ihop, annars är det ju helt kört.

Sen vet man ju aldrig. Det finns ju ingen kille som börjar med att puckla på en på första dejten, utan man har ju ändå en viss lurperiod i början när man träffar någon.
Det här känns vääääldigt främmande för min del, jag föredrar att hålla var sak för sig i så stor utsträckning som möjligt. Så jag antar att det hade varit en dealbreaker. ;)
 
För er som letar efter ett förhållande, vilka egenskaper letar ni efter? Vad är dealbreakers/red flags som är definitiva nej? Ställer ni specifika frågor för att försöka få reda på om personen passar in i vad ni söker? Tänker kanske mer personlighetsmässigt/värderingsmässigt snarare än om personen har liknande framtidplaner och intressen. Alltså, jag vet ju att jag vill ha en schysst person, men hur kommer jag fram till om det är en schysst person? Finns det sätt att avgöra det tidigt? Efter att man avklarat allt småprat känner jag mig rätt lost, vad borde man prata med en potentiell partner om?
Tar småpratet slut så är det nog inte så lyckat. Jag småpratar med min långdistanspartner flera timmar om dagen. Vi har alltid nått mer att prata om!
 
För er som letar efter ett förhållande, vilka egenskaper letar ni efter? Vad är dealbreakers/red flags som är definitiva nej? Ställer ni specifika frågor för att försöka få reda på om personen passar in i vad ni söker? Tänker kanske mer personlighetsmässigt/värderingsmässigt snarare än om personen har liknande framtidplaner och intressen. Alltså, jag vet ju att jag vill ha en schysst person, men hur kommer jag fram till om det är en schysst person? Finns det sätt att avgöra det tidigt? Efter att man avklarat allt småprat känner jag mig rätt lost, vad borde man prata med en potentiell partner om?

Dealbreakers:
Rent ohälsosam livsstil. Jag vill kunna vara aktiv tillsammans med min partner, skulle aldrig kunna leva tillsammans med en soffpotatis.
Nån som uttryckligen aldrig vill ha barn.
Icke-öppensinnade personer som lever i nån slags bubbla. Absolut inget krav att de ska tänka och tycka som jag (tvärtom vore det nog lite trist), men de får inte vara låsta i ett tänk.

Säkert andra saker också..

Iaf ovanstående saker märker man ju rätt lätt utan att ställa nån specifik konstig fråga. Annars håller jag med @Tonto - avskyr små/kallprata. Jag har väldigt lätt att sväva in på alla möjliga, seriösa, inte seriösa, ämnen om allting. Det blir nog ett bra test i sig. Om tjejen i fråga inte gillar alls att kunna sitta och filosofera om allt möjligt så passar vi nog inte särskilt bra ihop. Brukar ju gå att märka rätt fort, och det kan verkligen vara hit or miss! Vissa klickar sånt direkt med, vissa blir verkligen avskräckta tror jag.
 
Det här känns vääääldigt främmande för min del, jag föredrar att hålla var sak för sig i så stor utsträckning som möjligt. Så jag antar att det hade varit en dealbreaker. ;)
Men varför då? Är din umgängeskrets något hemligt sällskap? Tål ni inte att det kommer en till på en middag?
 
Jag brukar aldrig vara själv i den där processen att träffa någon ny, för jag implementerar personen väääldigt tidigt till min umgängeskrets, vänner och bekanta. Det är inte så att jag dejtar någon i flera månader och sen blir det något slags seriositets-steg att träffa päronen, vänner, etc. utan det börjar jag med på en gång typ. Men det händer rätt mycket informellt i min umgängeskrets med grillfester, etc, så det är ganska enkelt att ta med. Och alla får ha en åsikt och alla får säga vad de tycker och tänker. Då inser man ju rätt så snart också om han flirtar med andra, hur han pratar när han tror att ingen annan lyssnar eller när han vet att alla lyssnar etc.

Sen brukar jag alltid fråga hans polare på någon fest eller tillställning sådär om det är någonting jag undrar. Killpolarnas sambos/fruar är ju alltid bäst för de har ju liksom inte samma lojalitet som grabbarna har sinsemellan. Där kan man ju fråga hur det brukar vara, är det mycket tjejer som kommit och gått, hur brukar han bete sig etc. Tjejerna brukar tycka att det är skitkul att skvallra lite speciellt med en ny tjej så det brukar bara bli bra samtal av det där. Man får ju lägga upp det lite snyggt.

Men det är klart att jag frågar och samtalar med honom när det bara är han och jag också. Jag tycker att det är viktigt att killen har åsikter och att han kan framföra åsikterna. Man måste ju kunna kommunicera bra ihop, annars är det ju helt kört.

Sen vet man ju aldrig. Det finns ju ingen kille som börjar med att puckla på en på första dejten, utan man har ju ändå en viss lurperiod i början när man träffar någon.

Rätt främmande detta för min del också! Försökte tänka mig hur mina tjejkompisar hade reagerat om en ny tjej jag tagit med till grillkvällen på sommaren hade börjat fråga dem om att skvallra om hur jag är och beter mig... Tror de hade tyckt den tjejen var lite konstig då, kanske. Men det kanske är annorlunda i olika grupper, jag är liksom rätt bra kompis med mina killpolares sambos/fruar också, så det är inte som att de är nånstans i periferin och vill "skvallra" om mig.
 
Men varför då? Är din umgängeskrets något hemligt sällskap? Tål ni inte att det kommer en till på en middag?
Det kanske ska tilläggas att jag inte är den mest sociala av människor, men det var inte riktigt så jag menade. Mer att det skulle ta mig emot att fråga hens vänner om något jag undrade, istället för att fråga personen själv. På samma vis som jag nog skulle känna mig rätt kränkt om personen jag dejtade frågade mina vänner om något, istället för att ta det direkt med mig. :)
 
Rätt främmande detta för min del också! Försökte tänka mig hur mina tjejkompisar hade reagerat om en ny tjej jag tagit med till grillkvällen på sommaren hade börjat fråga dem om att skvallra om hur jag är och beter mig... Tror de hade tyckt den tjejen var lite konstig då, kanske. Men det kanske är annorlunda i olika grupper, jag är liksom rätt bra kompis med mina killpolares sambos/fruar också, så det är inte som att de är nånstans i periferin och vill "skvallra" om mig.
Nä, alltså, det är ju ingen "rakt på sak"-grej, utan man måste ju börja snacka och lägga upp det på ett vettigt sätt. ;) Och sen säga hur man själv känner och tycker, då börjar de andra snacka också. Det är så folk fungerar.
 
Det kanske ska tilläggas att jag inte är den mest sociala av människor, men det var inte riktigt så jag menade. Mer att det skulle ta mig emot att fråga hens vänner om något jag undrade, istället för att fråga personen själv. På samma vis som jag nog skulle känna mig rätt kränkt om personen jag dejtade frågade mina vänner om något, istället för att ta det direkt med mig. :)
Det förutsätter ju att dejten är ärlig, och det var ju just det vi försökte ta reda på. ;)

Jag hade inte tagit illa upp, jag hade sett det som ett bra tecken att han undrade och frågade saker. Det tyder på att han är seriös. En person som inte bryr sig visar ju det också. Så tänker jag.

Sen är det ju inte så att man liksom hoppar in i ett sällskap med tvåhundra frågor utan uppvärmning. Det är ju liksom inte det första man gör, utan folk måste ju få förtroende för en. Och sen kanske man inte frågar med utropstecken, utan mer lindar in det. Men absolut att jag har en agenda. Hade aldrig riskerat att satsa på någon om jag inte visste att hans vänner hade gott att säga.

Så en dealbreaker för mig är när någon inte har några kompisar. För mig tyder det på att det är någonting fel.
 
För er som letar efter ett förhållande, vilka egenskaper letar ni efter? Vad är dealbreakers/red flags som är definitiva nej? Ställer ni specifika frågor för att försöka få reda på om personen passar in i vad ni söker? Tänker kanske mer personlighetsmässigt/värderingsmässigt snarare än om personen har liknande framtidplaner och intressen. Alltså, jag vet ju att jag vill ha en schysst person, men hur kommer jag fram till om det är en schysst person? Finns det sätt att avgöra det tidigt? Efter att man avklarat allt småprat känner jag mig rätt lost, vad borde man prata med en potentiell partner om?
Dealbreakers är rökning, det är lätt att ta reda på. Annars handlar det om mer vaga saker. Vill att personen ska ta hand om sig, ha ett driv på något sätt, en inre låga kanske en kan kalla det. Så det letar jag mycket efter när jag skriver med någon, försöker fiska lite i deras intressen och se om de visar entusiasm och glädje för vad det nu kan vara. Bara det är något så är jag nöjd. Sen är ju alla olika rent personlighetsmässigt och vissa är kortare/tystare än andra, så försöker ändå ta lite hänsyn till det. Jag är t.ex. inte så pigg på att prata om mig själv som person, mina upplevelser eller vad jag känner, men pratar gärna om saker jag gör. I början i alla fall, sen öppnar jag upp mig om jag börjar känna något. Men behöver känna först, dela med mig sen.

Och just det, självständighet. Backar direkt om jag får aningar om att någon vill ha mig till att fylla ett tomrum i deras liv eller vara en planerad del i deras story. Ibland är det tydligt redan på folks profiler (ryggar verkligen för sånt som " jag vill ha någon att resa runt världen med!") och ibland märks det när en börjar prata att personen verkligen söker någon som ska passa in i en mall de redan satt upp.
haha, what! Vad drygt. Äsh, det kan vara sammanträffanden också. Men jag har sett en del!
Det var en till i tråden som hade råkat ut för det där att en tar bort sin tinder och sen när en ska skaffa igen så är en bannad. Inget som går att göra något åt heller. Jättekonstigt. Men jag tänker mig att det kanske är bäst så, har en del vänner som knappt gör något annat än klaga på sitt tindrande, haha
Så en dealbreaker för mig är när någon inte har några kompisar. För mig tyder det på att det är någonting fel.
Fast det behöver det ju inte vara. Kan ju vara någon som flyttat nyligen, eller som inte har så sociala hobbys eller har få, nära vänner som en inte delar med sig av direkt. Jag uppfyller alla tre och tycker inte det är något fel på mig för det. Men jag kan förstå om du är väldigt social som person att det kan kännas avigt med någon som är mer enstöring.
 
Urk.. Har matchat med en jag tyckte såg bra ut, hade lite gemensamma intressen, vi har kunnat chatta på bra och så. Hade faktiskt börjat fundera på om jag skulle ta den där 1.5h långa bussresan för att hälsa på honom (aldrig varit i hans hemstad, två flugor på smällen liksom ^^) men så börjar han mer eller mindre sexchatta out of the blue... Skämtar om vad jag vill ha till frukost, att han skulle ha svårt att ha händerna i styr och lite annat. Suck...
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
13 711
Senast: LovingLife
·
Hästmänniskan Hej, Jag vet att det finns många trådar om detta men av de som jag hittat är det många inaktiva och jag önskar verkligen stöd just nu...
Svar
10
· Visningar
3 028
Hundhälsa Jag behöver skriva av mig och kanske få lite råd om min hund. Jag har kanske målat fan på väggen som sitter och gråter men det blir lätt...
Svar
13
· Visningar
2 498
Relationer Back again.. Det är lite oklart vad jag vill med tråden, vet att det bara är jag som kan bestämma för mig själv till syvende och sist...
24 25 26
Svar
505
· Visningar
67 964
Senast: cirkus
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp