Det har varit ett ganska intensivt skrivande fram och tillbaka med Köpenhamn nu, han upplevde samma som mig, att det blev väldigt känslosamt och jag blir helt rörd över att han säger att den bästa stunden på hela besöket var när han höll om mig efteråt (jag sa sexet jag
). Hoppas att det håller ett tag till, jag är så girig och vill ha mer av det här. Och försöker verkligen förtränga olika framtidscenarion som innebär att någon oss vill vara sammanboende. Jag vet att det är skitdåligt av mig, jag borde på något sätt ta upp att jag inte är flyttbar. Men jag är för egotrippad