Dejta långsamt?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag håller med de andra. Detta är ungefär tråd nummer tusen från dig i samma ärende. Ny kille, samma problem. Och det kommer upprepa sig med nästa och nästa och nästa kille om inte du tar tag i grundproblemet, som är du.

Jag vet att det inte är lätt, för jag har varit exakt likadan. Jag har nog tyvärr också skrivit liknande inlägg här på forumet i tidernas begynnelse. Jag har fått mothugg från andra användare som fick mig att gråta. Men jag lyckades också, mycket tack vare det, vända det också.

I mitt fall grundade sig beteendet väldigt mycket på ett stort missnöje mot mig själv och mitt liv. Det var en period som var hemskt jobbig, jag var arbetslös, förlorade i stort sett hela mitt umgänge på ett bräde och ridningen som alltid varit min trygga punkt och det som jag var bra på gick skit. När jag jämförde mig med alla andra såg jag bara det som de hade och inte jag, och det var i många fall just ett förhållande. För mig var förhållandet och att i princip gå ut med det på Facebook det enda viktiga.

Väldigt mycket av det här ändrade sig när jag fick ett jobb. Dels för att känslan av misslyckande försvann när jag fick en inkomst och kunde göra såna saker som ”alla andra” redan hade gjort, som att flytta hemifrån. Dels för att jag faktiskt fick annat att tänka på än att gå runt och älta det här. Dels eftersom jag fick ett umgänge, om än bara på jobbet, och inte var lika ensam längre som jag var innan.

Vi pratar kanske 2008-2011 när det var som värst för min del. Man skulle ju kunna tro att mitt hat mot mig själv skulle vara mycket värre idag, nästan femton år senare, när jag fortfarande inte har något förhållande och förutom ett kortare distansförhållande 2014 heller inte har haft det. Men det är det faktiskt inte. Det finns saker som är bra i mitt liv och det som inte är bra får jag försöka ändra på, en man kommer inte kunna ändra det åt mig.

Jag är absolut inte botad helt, jag får fortfarande återfall. Som i höstas när vi hade några släktkalas när pandemin var lite lugnare och två av mina syskon skaffat partner förra året och jag placerades vid barnbordet med mina elvaåriga kusiner. Eller när någon tanklös kollega vräker ur sig att nu får jag allt se till att skaffa en karl snart så jag inte blir för gammal för att skaffa barn. Men skillnaden mot förr är att det tar inte veckor, månader med gråt och sönderklösta armar att ta sig upp från det hålet, utan kanske en knuten näve i fickan, svordomar inne i huvudet och lite deppig känsla precis efter, sen är det bra igen.

Hur klyschigt det än låter måste du vara nöjd med ditt liv och ditt sällskap. Innan du är det kommer inget förhållande med någon annan fungera, för du är så desperat att du kväver alla som försöker.
 
Var har jag skrivit att jag vill vi ska träffa varandras föräldrar?? Har jag absolut inte tagit upp.. Men för mig är det viktigt med vänner osv då jag gör mycket med mina vänner så jag har bjudit in genom exempelvis på fest osv. Tycker inte de är något konstigt eller? Jag vet jag har problem och har skrivit jag ska söka hjälp. Hjälper inte mig att ni skriver jag är jobbig osv. Jag vet redan de. Sparka inte på den som redan ligger ner..
 
Var har jag skrivit att jag vill vi ska träffa varandras föräldrar?? Har jag absolut inte tagit upp.. Men för mig är det viktigt med vänner osv då jag gör mycket med mina vänner så jag har bjudit in genom exempelvis på fest osv. Tycker inte de är något konstigt eller? Jag vet jag har problem och har skrivit jag ska söka hjälp. Hjälper inte mig att ni skriver jag är jobbig osv. Jag vet redan de. Sparka inte på den som redan ligger ner..

Men för HONOM och många andra fungerar det inte så med vänner/nya dejter. Respektera det och om det är superviktigt för dig, satsa på att träffa någon mer likasinnad på den punkten.
 
Men för HONOM och många andra fungerar det inte så med vänner/nya dejter. Respektera det och om det är superviktigt för dig, satsa på att träffa någon mer likasinnad på den punkten.
Ja han tog upp att han inte vill lära känna vänner osv för tidigt in i en relation för de kanske inte blir något och de respekterar jag. Har inte frågat honom sen dess. Och jag har backat och kommer inte fråga om vi ska ses då de alltid varit jag. Jag har umgåtts med vänner och hållt mig sysselsatt och nästa vecka ska jag börja träna så jag tänker mindre på annat.
 
Var har jag skrivit att jag vill vi ska träffa varandras föräldrar?? Har jag absolut inte tagit upp.. Men för mig är det viktigt med vänner osv då jag gör mycket med mina vänner så jag har bjudit in genom exempelvis på fest osv. Tycker inte de är något konstigt eller? Jag vet jag har problem och har skrivit jag ska söka hjälp. Hjälper inte mig att ni skriver jag är jobbig osv. Jag vet redan de. Sparka inte på den som redan ligger ner..

Jag tror inte att det är menat att sparka på dig, det är nog mer så att det inte finns så mycket att svara på till dina frågor när samma sak utspelar sig gång på gång. Det finns inget quick fix-tips som kan lösa att den här killen ska kunna tillfredsställa ditt bekräftelsebehov. Det enda du kan göra är att låta det gå som det går med den här killen nu, och sen jobba med dig själv så har du bättre förutsättningar att hitta någon det kan funka bättre med längre fram.

Det är jättebra att du nu sökt hjälp, det är en skillnad från dina tidigare trådar. Om man vill ha ett annat resultat måste man göra något annorlunda, gör man på samma sätt gång på gång så får man samma resultat.

Har du läst något om anknytningsteori?
 
Jag tycker det låter som om han börjar bli ganska stressad/less av att du är så på och stressig med att gå fram fort. Jag hade också slutat höra av mig om någon stressade mig på det här viset.
Ja, jag kan t.o.m. dra mig undan om jag tycker mina vänner blir för intensiva, speciellt om jag själv har väl mycket annat och inte har ork att engagera mig riktigt då just.

Skulle de då börja pressa och söka bekräftelse så skulle jag dra mig undan ännu mera.
Men vi är folk som känner varandra och är trygga i våra relationer så vi låter varandra få det utrymme vi behöver för vi vet ju att vi alla i grunden nog vill umgås med varandra.
 
Problemet är ju inte dejtandet. Men att du har ett tomrum inom dig som ingen man någonsin kommer kunna fylla. Du måste vara stark i dig själv och se ditt eget värde. Om man är så fragile som dig, så finns risken också att du kommer attraherar fel sorts person. Jag tror som en annan skrev om anxious attachment är väldigt sant. Många narcissister går all in om dom träffar någon som gärna vill dejta dom och blir kär direkt. Då börjar dom lovebomba och du blir fast och tror det är riktigt kärlek och sedan hamnar man i ett helvete.
Därför är det sååå viktigt man vilar i sig själv, för friska personer undviker folk som beter sig så, är för på - för det ger varningssignaler.

Så anledningen till dessa råd är för ditt eget bästa. För jag har känt Många kvinnor som hamnat i skiten med en riktig äcklig person som drar ner dom i skiten för i början va allt så bra och han kändes som den rätta etc.

Du behöver också rätt terapeut till ditt Problem. Terapeut som är utbildad inom kärleksberoende för det är såna problem du handskas med. Inte bara vilken terapeut som helst. Därav du kanske känner du inte fått info som hjälper med dina problem innan. En psykolog eller terapeut är utbildat inom olika saker. Annars kommer du nog inte komma åt problemen.
 
Var har jag skrivit att jag vill vi ska träffa varandras föräldrar?? Har jag absolut inte tagit upp.. Men för mig är det viktigt med vänner osv då jag gör mycket med mina vänner så jag har bjudit in genom exempelvis på fest osv. Tycker inte de är något konstigt eller? Jag vet jag har problem och har skrivit jag ska söka hjälp. Hjälper inte mig att ni skriver jag är jobbig osv. Jag vet redan de. Sparka inte på den som redan ligger ner..
Du nämner föräldrar och vänner i trådstarten.

Men det är slående hur du helt undviker de resonemang som halva buke försöker hjälpa dig med, och istället är kvar i exakt samma frågor och tankemönster som du har ställt kring ett rätt stort antal killar på rätt kort tid.

Det ser ju ut som att det är rätt lätt för dig att hitta Den Rätte. Det ser du ut att göra flera gånger per år. Det är alltså inte det som är problemet. Ett problem är det däremot att alla dessa Rätta blir centrum i ditt liv OMEDELBART och du släpper vad du har för händer. Och när du sedan ska göra något eget, så blir även det en anpassning mot den som råkar vara den Rätta just nu. Du ser inte ut att göra dina egna grejer för din egen skull alls.

Jag tror att de allra flesta känner av det, att alla dessa Rätta känner av det. Och de är kloka nog att inte vilja bli centrum i ditt universum efter tre dejter.
 
Jag tog en lång promenad med en kompis och berätta allt hur jag är osv. Hon sa också jag måste lugna mig att jag absolut inte har något att stressa till. Och att han fortsatt är intresserad annars hade han inte hört av sig som han gör. Jag måste bara fokusera på annat och göra saker som gör mig glad
 
Jag tog en lång promenad med en kompis och berätta allt hur jag är osv. Hon sa också jag måste lugna mig att jag absolut inte har något att stressa till. Och att han fortsatt är intresserad annars hade han inte hört av sig som han gör. Jag måste bara fokusera på annat och göra saker som gör mig glad

Är din primära frågeställning fortfarande huruvida du och killen kommer att bli ett par eller inte?
 
Jag måste arbeta på mig själv Ja. Men varför ska jag avsluta med en kille jag känner för?

Du måste inte avsluta med honom.

Jag fick bara en känsla av att din frågeställning som gav svaret "jag behöver göra roliga saker för att fokusera på annat" var hur du ska göra dig mindre stressad angående killen, och inte hur du ska må bättre i dig själv. Men jag hoppas jag hade fel, för det är snarare att bli trygg i dig själv och dina relationer till andra människor som du behöver ställa fler frågor om.

Du verkar vara en fin människa, och som har lätt att få kontakt med folk. Det är så synd att slösa bort tid på fler dejter som har dåliga förutsättningar att nå nästa fas.
 
Jag måste arbeta på mig själv Ja. Men varför ska jag avsluta med en kille jag känner för?

Du måste inte avsluta men om du inte taggar ner så kommer han garanterat att göra det. Därför behöver du dra i bromsen, kanske egentligen ta ett avbrott från dejting helt, och fokusera på att landa i dig själv och inte hänga upp så mycket av ditt egenvärde på att ha en partner. Annars kommer du fortsätta sitta fast i den här onda cirkeln.

Buke kan vara bra till att bolla tankar, men det är ingen ersättning för proffshjälp. Ta den du kan få, och funkar den inget vidare så sök efter någon annan tills du hittar en som ger dig rätt verktyg. Och ge fan i att bli otålig och börja leta efter en ny Den Rätte bara för att läkeprocessen inte går fort nog. Det måste få ta sin tid, utan en massa störningsmoment som bara gör att du glider tillbaka i samma dåliga beteenden.
 
Du måste inte avsluta men om du inte taggar ner så kommer han garanterat att göra det. Därför behöver du dra i bromsen, kanske egentligen ta ett avbrott från dejting helt, och fokusera på att landa i dig själv och inte hänga upp så mycket av ditt egenvärde på att ha en partner. Annars kommer du fortsätta sitta fast i den här onda cirkeln.

Buke kan vara bra till att bolla tankar, men det är ingen ersättning för proffshjälp. Ta den du kan få, och funkar den inget vidare så sök efter någon annan tills du hittar en som ger dig rätt verktyg. Och ge fan i att bli otålig och börja leta efter en ny Den Rätte bara för att läkeprocessen inte går fort nog. Det måste få ta sin tid, utan en massa störningsmoment som bara gör att du glider tillbaka i samma dåliga beteenden.
Ja jag har just gjort de taggat ner. Och jag har märkt att han uppskattat de. Då han hör av sig frågar hur jag mår , skriver godnatt osv. Jag känner att jag är lugnare i min själ nu att inte stressa mig fram i något. Jag ser fram emot att få gå och prata med någon och påbörja KBT behandling. Jag har varit påväg innan men har lagt de på hyllan då de bara skrev ut antidepressiva och jag tyckte jag blev helt tom på dem och min sexlust försvann helt, vilket jag absolut inte vill.
 
Ja jag har just gjort de taggat ner. Och jag har märkt att han uppskattat de. Då han hör av sig frågar hur jag mår , skriver godnatt osv. Jag känner att jag är lugnare i min själ nu att inte stressa mig fram i något. Jag ser fram emot att få gå och prata med någon och påbörja KBT behandling. Jag har varit påväg innan men har lagt de på hyllan då de bara skrev ut antidepressiva och jag tyckte jag blev helt tom på dem och min sexlust försvann helt, vilket jag absolut inte vill.
Fast är inte det som du gjort nu att lägga band på dig som ett mer effektivt sätt att få ut bekräftelse från honom? Snarare än att hantera problemet att du styr ditt beteende efter att du ska få bekräftelse.

"Om jag gör så här leder det till att han hör av sig mer"
Version 2.0 av samma sak, bara i en mer sofistikerad form som kan ges en bedräglig yttre form av att inte handla om att hetsa och fokusera bekräftelsen framför äkta relation...
 
Nu kommer jag skriva ett inlägg som du inte kommer gilla alls. Men med tanke på ditt beteende så ska du nog faktiskt överväga att inte dejta alls förrän du gått i terapi och fått verktyg för att jobba med ditt bekräftelsebehov. Lek med tanken på att du faktiskt blir tillsammans med den här killen, tror du att du kommer sluta noja och jaga honom och söka bekräftelse då? Det kommer du förmodligen inte att göra, för då kommer det istället vara andra saker i er relation du kommer att hetsa om. Vad är nästa steg efter det magiska statementet på Facebook? Träffa familjen? Flytta ihop? Det kommer att komma en hel räcka med andra grejer som kommer leda till precis samma beteende.

Som det är nu tolkar jag dina inlägg (och förmodligen också andra användare eftersom svaren du får i trådarna gång efter annan är så samstämmiga) som att det är inte killen i sig som är det viktiga, det viktiga är att få en relation och kandidaterna varierar ständigt. Gör dig själv en tjänst och pausa från dejtandet ett tag tills du är mer stabil i dig själv är mitt råd. Förmodligen kommer du inte lyssna på det eftersom du inte lyssnat på någon av de andra som skrivit samma sak tidigare.
 
Ja jag vill fokusera på mig själv och kunna må bra och trivas av att vara ensam. Men samtidigt blir jag inte yngre och vill träffa någon som jag trivs med. Jag har träffat många "toxic" killar som har behandlat mig dåligt. När jag träffat någon nu jag klickar med och som är genint snäll och vill ta det långsamt och göra denna resa rätt istället för att stressa fram som jag alltid har gjort. Så blir ni arga för att jag inte avslutar allt med honom och tar tag i mig själv. Jag har ju tagit tag i detta nu och söker hjälp men låt mig försöka bli glad och att träffa människor som får mig att må bra. Det är just ångesten och bekräftelse jag behöver hjälp med att inte behöva hela tiden. Så snälla sluta skriv att jag inte ska träffa honom. Det är väl endå mitt val? Om det inte håller i längden, nej men då gör de inte de.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 164
Senast: gullviva
·
R
Relationer Konstig rubrik kanske men jag ska förklara. Jag har iprincip alltid varit väldigt blyg och så. Och ända från jag var liten så um gicks...
2
Svar
35
· Visningar
2 339
Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 415
Senast: Palermo
·
Mat Jag är nu i en relation där mitt ointresse för mat och matlagning börjar bli ett problem. Det är inte nytt för mig att vara i denna...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 294
Senast: Freazer
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Utreda för allergi eller inte
  • Akvarietråden V
  • Oseriös avel 2023

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp