Japp. Trots att jag har jobbat på som vanligt, och att arbetsplatsen (skola) har haft öppet igenom det hela. Men det är precis som om allting har smugit sig på - som en eftertanke. Saker som brukar planeras in i minsta detalj långt i förväg har liksom bara "ploppat upp" helt plötsligt, och alla har sett helt förvirrade ut. Är det redan? Ska vi göra det nu?
Jag håller med om "töcken". Kanske inte så mycket uttråkning, som förvirring och "bakgrundsoro". Jag har aldrig känt någon panik - och tycker inte att folk runt mig har gjort det heller - men en långvarig konstant "bakgrundsoro" och stress på lägre nivå har funnits där sedan mars. Knepigt. Undrar när känslan ska lyfta? Det är liksom en "javisst, ja"-känsla som kommer över en lite då och då. Många dagar vaknar jag, kliver upp och tänker inte på corona alls. Sedan kommer det. "Javisst, ja". DET finns kvar......