Det är pandemin som kostar pengar - inte åtgärderna.
"We find that cities that intervened earlier and more aggressively do not perform worse and, if anything, grow faster after the pandemic is over. "
https://papers.ssrn.com/sol3/papers...zh96bSeAtIj8gCvy49zy0azGacBsRwOU9OTK0GJ7zkE24
Pappret du länkar till handlar huvudsakligen om hur man stöttade, eller inte stöttade, näringsliv och samhälle under Spanska sjukan, och vilken effekt det hade på ekonomisk tillväxt efter pandemin.
NPI är smittskyddsåtgärdar som är av icke-medicinsk karaktär, dvs. social distansing likt det som talas om idag med stängning av olika samlingsställen och isolering av drabbade. Dock nämns inget som liknar lock down med allmän husarrest och stängning av arbetsplatser.
Det är mest hur snabbt åtgärder infördes och hur länge de kvarstod man utgår ifrån. De ställen där man kunde lära av andra och vidta tidigare åtgärder när man drabbades fick ett bättre utfall.
Influensan innebär en rejäl ekonomisk kris som drabbar både produktion och efterfrågan. Högre dödstal korresponderar med värre nedgång och långsam återhämtning. NPI verkar inte bidra till att ekonomin drabbas värre, däremot till lägre dödstal.
Resonemanget är att om man kan "sänka kurvan" för epidemin och därmed få en mindre chockartad samhällspåverkan så kan även kurvan för den ekonomiska chocken komma att dämpas.
"Altogether, our evidence implies that pandemics are highly disruptive for economic activity. However, timely measures that can mitigate the severity of the pandemic can reduce the severity of the persistent economic downturn. That is, NPIs can reduce mortalitywhile at the same time being economically beneficial."
Man ska tänka på att dödligheten var högre och prime-age workers drabbades värre, ekonimin var redan speciell pga. WWI, undersökningen är liten. Därför betonas att det är osäkert i vilken mån resultatet kan överföras till att gälla under andra förhållanden och världsekonomin är annorlunda och mer komplex idag.
[slut på referat]
Det problematiseras inte alls om olika NPI kan få olika effekt, men de verkar ha varit (ev. antagits vara?) hyfsat likartade till sin art. Med tanke på hur man levde då och de förutsättningar som det ger för att hålla hygien och avstånd så tvivlar jag på att de nämnda åtgärderna var så mycket mer effektiva för att dämpa smittspridningen än de som finns i Sverige idag. Speciellt om man tänker på att vi kan dra nytta av mer kunskap m.m.
Eftersom tanken verkar vara att det är dämpningen av den ekonomiska påfrestningen och chockeffekten som kan vara det som gör nyttan så kan man undra om en rejäl lock down verkligen kan antas ha den positiva effekten? I vart fall de mer hårdföra varianterna bör vara tveksamma så länge de ställs mot andra alternativ som kan nå tillräcklig effekt för att plana ut kurvan med.
Vad som är facit på att få den bäst formade kurvan för förloppet som helhet, både för epidemin och ekonomin vet vi helt enkelt inte ännu...
Sen har ju vi en del insatser som specifikt riktas mot att stötta ekonomin också, både för företag och personer, som bör vägas in i helheten och som det fanns få motsvarigheter till i USA 1918.