Jag kan också, utifrån egen upplevelse, tänka mig att om man upplevt en "häxjakt" oavsett ämne, så är man ännu mer motvalls när det blir påtryckningar. Jag har en (1) helt gränslös kollega som bedriver drev mot allt och alla hela tiden. Den här personen har på riktigt satt sig ner och googlat 1) näringsvärde i mat som hens kollegor äter till lunch (inte bara mot mig utan även mot andra) för att sen kunna föreläsa i ett fröken-duktig-aktigt sätt på lunchen om alla e-ämnen och inälvor och annat äckligt maten innehåller, 2) satt sig ner och googlat kollektivtrafiken från min byhåla för att kunna skriva mig på näsan inför hela gruppen om att jag visst inte måste köra bil till jobbet för det går minsann en buss (att den bussen går tre minuter innan vår arbetstid egentligen slutar, så att jag skulle behöva gå minst en kvart för tidigt varje dag, och missar jag den går nästa om två timmar skiter hen i) och 3) när vaccinationstiderna släpptes för personer typ under 35 här där jag bor satt människan och kollade upp när det fanns lediga tider och angrep andra kollegor om varför de inte vaccinerat sig än.
I början var det mycket prat om att man skulle vaccinera sig på den VC man tillhör, min VC har ett gigantiskt upptagningsområde och det var helt omöjligt att få en tid precis i början. Jag själv fick till slut boka en tid inne i stan för att kunna vaccinera mig. Men då kunde den här personen hitta en VC i andra änden av kommungränsen, som för mig var tolv mil och skulle ta typ tre timmar i anspråk, det tycker jag är rätt givet med ett jobb som tillät fullt jobb hemifrån att man inte nappar på utan försöker få en tid på en VC som ligger något närmare?
Har man såna personer runt sig (den här personen är ju likadan med andra grejer och mot andra personer, men just vaccinet har ju varit ett väldigt känsligt ämne för många) så förstår jag om folk går i taket om de blir uppringda, oavsett hur frågan formuleras sen.