Choklad och chips - utbruten från Vikttråden 2021

Ja normalt utifrån vad "gemene man" äter (det var ju så det formulerades i det första inlägget) men också normalt utifrån att det liksom inte sticker iväg åt något sjukligt eller onormalt håll.

Evolutionen känns inte särskilt relevant i sammanhanget.
Varför tycker du att det inte är relevant vad människan är gjord/utvecklad för att äta? För att må bra är det rimligt att ta hänsyn till den kost som vi faktiskt är gjorda för att äta eller anser du att det är ovässentligt?

Äter man motsvarande 8 chokladkakor och chipspåse i veckan så sticker det ut från vad gemeneman äter. Inte så att ingen annan gör det men att det är en mängd sötsaker som flertalet reagerar på är mer än rimligt intag. I synnerhet om man inte håller sig till detta utan äter lite annat dessutom. Allt från socker i kaffet eller på gröten till efterrätter och en och annan kaka.

Det sticker också ut för att man ligger i riskzonen för fetma, diabetes m.fl välfärdssjukdomar utifrån kosten.
 
Varför tycker du att det inte är relevant vad människan är gjord/utvecklad för att äta? För att må bra är det rimligt att ta hänsyn till den kost som vi faktiskt är gjorda för att äta eller anser du att det är ovässentligt?

Äter man motsvarande 8 chokladkakor och chipspåse i veckan så sticker det ut från vad gemeneman äter. Inte så att ingen annan gör det men att det är en mängd sötsaker som flertalet reagerar på är mer än rimligt intag. I synnerhet om man inte håller sig till detta utan äter lite annat dessutom. Allt från socker i kaffet eller på gröten till efterrätter och en och annan kaka.

Det sticker också ut för att man ligger i riskzonen för fetma, diabetes m.fl välfärdssjukdomar utifrån kosten.
Fast vi är ju inte utvecklade, vi har utvecklats det är skilda saker. Vi är ju inte heller optimerade för något, vi har anpassat oss efter.
 
Jag tror att det är ganska få som äter stora mängder fika/snacks osv utan att minska annan mat. Man blir ju mätt även av snacks.
Eh, nu säger du indirekt att jag är onormal, jag blir inte mätt av snacks mer än möjligen för stunden sen blir jag ännu mer hungrig ;).

Jag tror inte jag är ensam. Hade man blivit mätt på samma sätt av choklad, glass eller kakor som av "riktig" mat hade vi inte haft problem med fetma utan vi hade automatiskt reglerat födointaget. Vår världs fetmaepidimi existerar för att många faktiskt äter för mycket mat och har fri tillgång till rafinerat socker som snabbt ger enerig och för somliga riktiga sockerkickar.
 
Jag går ned i vikt när jag lever på choklad och kakor (jag är inget snacksfan). Det beror ju på att jag äter choklad för att "ersätta" måltiderna. Tex om jag äter choklad i stället för frukost så brukar min hunger bli lite off, så istället för att äta 3 måltider och mellanmål så blir det kanske 200 g choklad över dagen lite så där halvjämt fördelat. Då ligger jag ändå på minus för 200g choklad är bara 1000 kalorier. I övrigt så äter verkligen massor av choklad, men är inget fan av feta såser, snacks eller liknande och dricker heller ingen alkohol. Så kalorimässigt balanserar det säkert ut. Om man pratar viktnedgång så handlar ju allt om summan av det man stoppar i sig inte enskilda livsmedel. Men sen rekommenderar jag inte någon att ersätta sina måltider med godis eller snacks, för mig är det sådant som kan hända när jag lever "stressigt" eller så. För mig är nog "tomma kalorier" sådant som varken ger mig tillfredställelse eller näring.
 
Lagom måste väl rimligen avgöras av vad som fungerar att äta och ha önskad vikt eller något annat rimligt kriterie. Sockersug är en mycket dåligmåttstock då sockersuget för många med mig är ett självspelande hjul. Ju mer socker (oavsett om det är en banan eller en chokladkaka) jag ätit dess mer sug har jag haft.

Att ett intag av sötsaker är onormalt innebär inte att den som äter på någotvis är onormal.

Nej, jag tycker inte alls att lagom behöver kopplas till "önskad vikt". Lagom kan vara otroligt olika saker beroende på situation och läge. Och jag tror att kontrollerandet av snacks och godis förstör den naturliga självreglerande begränsningen som jag tror att många (inte alla) har från början, men som vi tappar nånstans på vägen genom att förbjuda och se vissa typer av föda som farlig.
 
Fast vi är ju inte utvecklade, vi har utvecklats det är skilda saker. Vi är ju inte heller optimerade för något, vi har anpassat oss efter.
Om vi är utvecklade eller utvecklats är mest en fråga om perspektiv och ordmärkeri :) mig spelar ordvalet här ingen roll och tack för att du tar upp olika perspektiv. Vi kan köra på den version också om du föredrar det.

Anser du att människan som art är velanpassad och klarar av fri tillgång till socker och fett och ofta i kombination (godis, glass, bakverk, läsk, snacks mm)? Människan är fantastisk och vi har ett rikt urval på kost som vi fungerar bra med, jag jag anser dock inte att vi är så bra på att som grupp hantera framförallt snabba kolhydrater (i alla dess former) när det är så lätt tillgängligt och smakligt som det är idag.
 
Nej, jag tycker inte alls att lagom behöver kopplas till "önskad vikt". Lagom kan vara otroligt olika saker beroende på situation och läge. Och jag tror att kontrollerandet av snacks och godis förstör den naturliga självreglerande begränsningen som jag tror att många (inte alla) har från början, men som vi tappar nånstans på vägen genom att förbjuda och se vissa typer av föda som farlig.
Problemet är ju när vi tappat den självregleringen.
 
Eh, nu säger du indirekt att jag är onormal, jag blir inte mätt av snacks mer än möjligen för stunden sen blir jag ännu mer hungrig ;).

Jag tror inte jag är ensam. Hade man blivit mätt på samma sätt av choklad, glass eller kakor som av "riktig" mat hade vi inte haft problem med fetma utan vi hade automatiskt reglerat födointaget. Vår världs fetmaepidimi existerar för att många faktiskt äter för mycket mat och har fri tillgång till rafinerat socker som snabbt ger enerig och för somliga riktiga sockerkickar.
Nja, så enkelt är det inte. Ett problem är ju att prefabricerad mat är billigare och mer lätttillgängligt än tex grönsaker. Sen har vi en hel del som har att göra med psykiskt mående att göra samt en minskad inbyggd fysisk aktivitet (stillasittande arbeten, persontransporter med bil etc).
 
Jag går ned i vikt när jag lever på choklad och kakor (jag är inget snacksfan). Det beror ju på att jag äter choklad för att "ersätta" måltiderna. Tex om jag äter choklad i stället för frukost så brukar min hunger bli lite off, så istället för att äta 3 måltider och mellanmål så blir det kanske 200 g choklad över dagen lite så där halvjämt fördelat. Då ligger jag ändå på minus för 200g choklad är bara 1000 kalorier. I övrigt så äter verkligen massor av choklad, men är inget fan av feta såser, snacks eller liknande och dricker heller ingen alkohol. Så kalorimässigt balanserar det säkert ut. Om man pratar viktnedgång så handlar ju allt om summan av det man stoppar i sig inte enskilda livsmedel. Men sen rekommenderar jag inte någon att ersätta sina måltider med godis eller snacks, för mig är det sådant som kan hända när jag lever "stressigt" eller så. För mig är nog "tomma kalorier" sådant som varken ger mig tillfredställelse eller näring.
JAg skulle rulla fram om jag skulle äta mig mätt på snacks och choklad, är lika hungrig en timme senare om det ens gör mig mätt.
 
Om vi är utvecklade eller utvecklats är mest en fråga om perspektiv och ordmärkeri :) mig spelar ordvalet här ingen roll och tack för att du tar upp olika perspektiv. Vi kan köra på den version också om du föredrar det.

Anser du att människan som art är velanpassad och klarar av fri tillgång till socker och fett och ofta i kombination (godis, glass, bakverk, läsk, snacks mm)? Människan är fantastisk och vi har ett rikt urval på kost som vi fungerar bra med, jag jag anser dock inte att vi är så bra på att som grupp hantera framförallt snabba kolhydrater (i alla dess former) när det är så lätt tillgängligt och smakligt som det är idag.
Med tanke på att vi lever längre än vi någonsin gjort förut och förökar oss mer än vi någonsin gjort får man anta att vi har anpassat oss väl till de förutsättningar som råder just nu.
 
Nja, så enkelt är det inte. Ett problem är ju att prefabricerad mat är billigare och mer lätttillgängligt än tex grönsaker. Sen har vi en hel del som har att göra med psykiskt mående att göra samt en minskad inbyggd fysisk aktivitet (stillasittande arbeten, persontransporter med bil etc).
Fast om nu suget reglerades av behovet hade det inte varit ett problem, jag hade ätit vad jag beövt och inget mer.
 
Problemet är ju när vi tappat den självregleringen.

Javisst kan det vara ett problem när en mår dåligt av att äta för mycket och det påverkar hälsan. Håller helt med om det. Jag tänker väl att ett sätt att angripa det problemet kan vara att sluta förbjuda saker och istället försöka leta efter känslan av välmående och att lyssna på kroppens signaler. Att "avlära sig". Det passar säkert inte för alla, men ändå.
 
Fast om nu suget reglerades av behovet hade det inte varit ett problem, jag hade ätit vad jag beövt och inget mer.
Jag förstår inte hur ditt svar kopplas till det jag skrev? Jag känner aldrig någon tydlig mättnad, äter jag för mycket blir jag illamående. Äter jag inte i tid blir jag illamående och eller får huvudvärk. Min mage knorrar konstant extra mycket ca 30 minuter efter en måltid.
 
Nu vet jag inte om det stämmer men lyssnade på en ljudbok häromdagen, minns inte vilken, som menade på att i jägar/samlarsamällen så är inte detnormala att man ökar i vikt för vart år utan där bibehåller folk sin vikt. Så frågan är vad som är normalt för mänskligheten genom evolutionen och vad som är betingat av livsstilen och att vi drastiskt förändrat den i vår moderna värld.
Ja absolut, den har jag också hört, samma eller annan podcast, vem vet.

Men nej socialstyrelsen och staten tycker ju inte att det är optimalt att befolkningen ökar ett par kg i vikt per år eftersom det rent statistiskt sett kostar dem mer, och slutsumman är ju mer än vad som var normalt för 30 år sedan.

Liknande podcasts brukar ju nämna processad mat i sammanhangen.
 
Jag såg ett avsnitt av Abbies kitchen på Youtube (hon är dietist). Där sa hon att vi har 3 sorters hunger. Känslohunger, tom i magen hunger och när våra sinnen är hungriga (exempelvis på en vis textur, doft, smak). Ingen av dessa hungerna är fel och vi bör i de flesta fall följa dem, problemet uppstår när vi bara känner 1 hunger hela tiden och agerar efter den.

Som i mitt fall som bara känt Känslohunger de senaste 20+ åren. Det är först nu (idag) som jag varit tom i magen hungrig. Tidigare har jag kunnat gå så länge utan "mat" att mitt blodsocker blivit diabeteslågt utan att jag har diabetes. Jag har alltså inte märkt att kroppen behöver mat innan jag är på väg att svimma.
 
Med tanke på att vi lever längre än vi någonsin gjort förut och förökar oss mer än vi någonsin gjort får man anta att vi har anpassat oss väl till de förutsättningar som råder just nu.
Så du menar att vi lever längre och förökar oss mer för att vi som art äter oss feta och detta gynnar oss? Livslängden har bara med kosten att göra och det är inte trots kosten. Medicinsk utveckling spelar alltså ingen roll för livslängden?

Jag kan avslöja att den största orsaken till att vi lever längre i snitt har att göra med att barnadödligheten ligger nära noll och sen spelar antibiotika och kirurgi en stor roll också smat att folk inte svälter ihjäl i västvärlden. Jag är däremot övertygad om att fri tillgång till chips, bakverk, glass och choklad inte direkt bidragit till den utökade medellivslängden.
 
Javisst kan det vara ett problem när en mår dåligt av att äta för mycket och det påverkar hälsan. Håller helt med om det. Jag tänker väl att ett sätt att angripa det problemet kan vara att sluta förbjuda saker och istället försöka leta efter känslan av välmående och att lyssna på kroppens signaler. Att "avlära sig". Det passar säkert inte för alla, men ändå.
Det är det som börjat hända för mig iom 5:2. 2 dagar i veckan har jag inte "kunnat" äta sötsaker pga att jag inte haft tillräckligt med kcal för det. På något sätt har det spillt över på de övriga dagarna när jag får äta vad jag vill. Antar att jag brutit mönstret på ngt sätt och börjat lära mig lyssna på kroppens andra signaler istället.
 
Jag förstår inte hur ditt svar kopplas till det jag skrev? Jag känner aldrig någon tydlig mättnad, äter jag för mycket blir jag illamående. Äter jag inte i tid blir jag illamående och eller får huvudvärk. Min mage knorrar konstant extra mycket ca 30 minuter efter en måltid.
JAg menar att alla inte reagerar som du, hade vi alla gjort det hade det inte funnits något problem med fetma. JAg kan äta i stort sett hur mycket onyttigheter som helst på en dag. Det finns nästan inget stopp. Äter jag på tok för mycket så går det inte ner mer på en stund, men det hindrar mig inte att äta en pizza 2 timmar senare och glatt sätta i mig en liter glass som efterrätt.
 
Vad som är normalt är faktiskt intressant. Både ur synvinkeln vad som är optimalt och vad gemene man faktiskt äter.
När jag är tröttare än normalt äter jag gärna socker men då i kakform. Godis mår jag illa av i dagar efter så det äter jag sällan. Jag köper godis och chips några gånger per år bara men har alltid en snickers i väskan för akutfall när hjärnan stänger ner i lägen som är extremt olämpliga. Då får jag ta illamåendet och huvudvärken efter, hellre det än att inte kunna ta mig hem.

Jag fick för ett tag sedan veta att mina blodfetter är höga. Jag googlade på vad höga blodfetter beror på och det kan förutom ärftliga faktorer bero på vad man äter och dricker och på för lite motion. Som varande vegetarian går mycket som inte är bra vid höga blodfetter bort och alkohol dricker jag bara någon gång per år. Jag googlade då också på vad som faktiskt är "okej" att ha i sockerintag just med tanke på mitt kakintag och insåg att även då när jag äter kakor varje dag pga trötthet så ligger mitt sockerintag väldigt lågt, mycket under det som anses vara okej och väldigt mycket under om man jämför med vad snittmänniskan äter. Jag rör mig 18000-20000 steg/dag så inte heller det kunde vara orsaken. När jag sedan pratade med min endokrinolog fick jag veta att det är en annan medicin som är livsviktig att fortsätta med som kan skapa höga blodfetterna så det blir den där märkliga cirkeln att jag måste ta medicin för att kunna ta en annan men det var intressant att läsa vad som faktiskt påverkar kroppen och hur. Det hade jag dålig koll på trots mitt intresse för vad kroppen behöver för att må bra.

Att det skulle vara okej att äta godis var och varannan dag ställer jag mig därmed väldigt frågande till. Handlar det enbart om att vikten går upp så är det en sak som är tydlig och synlig men hur våra kroppar mår av allt vi stoppar i oss är en helt annan sak som inte syns genast utan först efter en längre tids misshandel av kroppen och har vi otur märks det först när vi blir dödligt sjuka.

Att äta bra och röra på sig tillräckligt är essentiellt för våra kroppar och att lära sig det trots att det kan trigga ätstörningar är viktigt. Man får helt enkelt träna sig själv på att inte tänka tankar om att unna sig eller tänka på hur mycket man behöver röra sig för att göra av med kalorierna semlan innehåller utan istället äta och dricka det vi faktiskt mår väl av i vardagen. Verkligen lyssna på kroppen hur den mår av det vi stoppar i oss. Att försöka hitta tillbaka till hunger och mättnadskänslan för den finns ju någonstans även om den kan vara mer eller mindre förstörd av en i mathänseende inte så bra uppväxt eller annat.
 
Varför tycker du att det inte är relevant vad människan är gjord/utvecklad för att äta? För att må bra är det rimligt att ta hänsyn till den kost som vi faktiskt är gjorda för att äta eller anser du att det är ovässentligt?

Äter man motsvarande 8 chokladkakor och chipspåse i veckan så sticker det ut från vad gemeneman äter. Inte så att ingen annan gör det men att det är en mängd sötsaker som flertalet reagerar på är mer än rimligt intag. I synnerhet om man inte håller sig till detta utan äter lite annat dessutom. Allt från socker i kaffet eller på gröten till efterrätter och en och annan kaka.

Det sticker också ut för att man ligger i riskzonen för fetma, diabetes m.fl välfärdssjukdomar utifrån kosten.
För det första så är min uppfattning från denna och tidigare diskussioner att du och jag har väldigt olika syn på vad som är hälsosamt ätande eller hur människor påverkas av tex socker. Jag tror inte att vi kommer hitta större samsyn nu än tidigare.
Människor äter på alla möjliga sätt och de flesta mår bra ändå. Alla äter verkligen inte optimalt men för många funkar det.

Jag håller inte med dig om att det sticker ut så himla mycket från vad gemene man äter. Kanske att folk skulle reagera, men å andra sidan så är folk ganska dåliga på att hålla koll på vad de äter.
Eh, nu säger du indirekt att jag är onormal, jag blir inte mätt av snacks mer än möjligen för stunden sen blir jag ännu mer hungrig ;).

Jag tror inte jag är ensam. Hade man blivit mätt på samma sätt av choklad, glass eller kakor som av "riktig" mat hade vi inte haft problem med fetma utan vi hade automatiskt reglerat födointaget. Vår världs fetmaepidimi existerar för att många faktiskt äter för mycket mat och har fri tillgång till rafinerat socker som snabbt ger enerig och för somliga riktiga sockerkickar.
Nej det var verkligen inte så jag menade. Jag blir också mer hungrig efteråt om jag ätit mig mätt på snacks, det känns väldigt normalt. Likaså mår jag illa om jag skulle äta mig mätt på tårta. Men mer hungrig efteråt är ju inte samma sak som att jag "äter ikapp". Om det blir begripligt?

Jag tror att du kraftigt förenklar fetmaproblematiken. Det är dock ingenting jag känner för att diskutera så jag kommer inte gå in på det mer.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Att ta valpar på sin tik Lite allmänt om tik, parning och valpning. Vill man lära sig mer, så rekommenderar jag hunduppfödarens...
2
Svar
26
· Visningar
5 939
Senast: lundborg
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp