Om man vill jämföra med texter i media och korrläsning så har ju stavningsrättningsprogrammen gjort att nivån rent allmänt sänkts på grammatik och stavning. Iom att de helt enkelt inte längre verkar ha korrläs. Så upplevelsen av att läsa tidningar har ju sänkts till viss del.

Så jag tänker att det är en möjlig framtid. Speciellt om många unga varken kan sammanställa en text själva eller orkar läsa en. Då blir det svårt att bedöma en text.
Min egen erfarenhet av Chatgpt hittills, är lite blandad.

Just autenticitet är inget jag förknippar med marknadsföring (det som företag kallar kommunikation), så i det fallet ser jag inget direkt problem. Snarare är min upplevelse att texten i chatgpt är ganska modellerad på ett, som jag upplever det, ganska trist, lite över-trevligt och över-korrekt sätt att uttrycka sig. Alltid lite för positivt.

Om jag ska skriva något på engelska, av opersonlig art, händer det att jag skriver in texten på svenska och ber verktyget översätta. Särskilt om det tex gäller diverse instruktioner till mina kollegor och liknande. Jag tycker ofta att just sådan text är svår att få till, även på svenska. (Men jag kan inte formulera det jag vill ha gjort som en uppgift till verktyget. Det funkar inte. Jag fick ett mycket bra förslag, bara det att förslaget inte var tillämpbart alls på det jag behövde göra.) Sen går jag igenom den ai-genereradetexten så att den blir mer som jag och mindre som en säljare. Jag säljer alltså ingenting.
 
Värdet av en text rymmer mycket mer än bara språklig korrekthet och autenticiteten kan vara en viktig faktor som jag ser det, annars blir det lätt mest massproducerat skräpa av det.
 
När jag själv läser presentationer eller säljtexter, eller för den delen en jobbansökan, som jag får anledning att anta är författade helt eller delvis av något AI-verktyg så tappar jag helt eller delvis förtroendet för avsändaren. När autenciteten och den direkta kopplingen till avsändaren försvagas tappar texten värde och relevans för mig. Det gör att jag blir mer skeptisk eller rent av avvisande till en produkt eller tjänst som erbjuds, eller till den person som försöker förmedla något i en ansökan.

Möjligen är det en generationsfråga, jag upplever att ungdomar och unga vuxna är mindre kritiska i det avseendet.
 
Senast ändrad:
När jag själv läser presentationer eller säljtexter, eller för den delen en jobbansökan, som jag får anledning att anta är författade helt eller delvis av något AI-verktyg så tappar jag helt eller delvis förtroendet för avsändaren. När autenciteten och den direkta kopplingen till avsändaren försvagas tappar texten värde och relevans för mig. Det gör att jag blir mer skeptisk eller rent av avvisande till en produkt eller tjänst som erbjuds, eller till den person som försöker förmedla något i en ansökan.

Möjligen är det en generationsfråga, jag upplever att ungdomar och unga vuxna är mindre kritiska i det avseendet.
Jag har lågt förtroende för alla texter som vill sälja något till mig. Ai gör inte mycket till eller från. (Inkluderar inte jobbansökningar här.) (Är gissningsvis några år äldre än du.)
 
När jag själv läser presentationer eller säljtexter, eller för den delen en jobbansökan, som jag får anledning att anta är författade helt eller delvis av något AI-verktyg så tappar jag helt eller delvis förtroendet för avsändaren. När autenciteten och den direkta kopplingen till avsändaren försvagas tappar texten värde och relevans för mig. Det gör att jag blir mer skeptisk eller rent av avvisande till en produkt eller tjänst som erbjuds, eller till den person som försöker förmedla något i en ansökan.

Möjligen är det en generationsfråga, jag upplever att ungdomar och unga vuxna är mindre kritiska i det avseendet.

För mig beror det på vilken produkt eller tjänst det är. Jag arbetar med en tjänst där hela varumärket bygger på att vi är en kunskapstung och seriös verksamhet. Vi använder inte AI genererade bilder eller text. Jag hade nog själv inte sökt juridisk rådgivning, vård eller kunskap hos ett företag med Midjourney bilder eller uppenbart AI skriven text. Ska jag däremot köpa en chokladbit eller en spelapp kan det ju gå hand i hand med varumärket.
 
Min egen erfarenhet av Chatgpt hittills, är lite blandad.

Just autenticitet är inget jag förknippar med marknadsföring (det som företag kallar kommunikation), så i det fallet ser jag inget direkt problem. Snarare är min upplevelse att texten i chatgpt är ganska modellerad på ett, som jag upplever det, ganska trist, lite över-trevligt och över-korrekt sätt att uttrycka sig. Alltid lite för positivt.

Om jag ska skriva något på engelska, av opersonlig art, händer det att jag skriver in texten på svenska och ber verktyget översätta. Särskilt om det tex gäller diverse instruktioner till mina kollegor och liknande. Jag tycker ofta att just sådan text är svår att få till, även på svenska. (Men jag kan inte formulera det jag vill ha gjort som en uppgift till verktyget. Det funkar inte. Jag fick ett mycket bra förslag, bara det att förslaget inte var tillämpbart alls på det jag behövde göra.) Sen går jag igenom den ai-genereradetexten så att den blir mer som jag och mindre som en säljare. Jag säljer alltså ingenting.

Det är väl ändå inte vanligt att företag kallar sin marknadsföring för kommunikation? Däremot kan det ju heta kommunikationsavdelning om samma avdelning arbetar med olika former av kommunikation eftersom kommunikation är paraplybegreppet som samlar press, PR, internkommunikation, information, marknadsföring osv. Så är det hos oss. Hos bolag som enbart arbetar med marknadsföring har de en marknadsavdelning och här vet jag ingen som inte är tydlig med vad de arbetar med.
 
Det är väl ändå inte vanligt att företag kallar sin marknadsföring för kommunikation? Däremot kan det ju heta kommunikationsavdelning om samma avdelning arbetar med olika former av kommunikation eftersom kommunikation är paraplybegreppet som samlar press, PR, internkommunikation, information, marknadsföring osv. Så är det hos oss. Hos bolag som enbart arbetar med marknadsföring har de en marknadsavdelning och här vet jag ingen som inte är tydlig med vad de arbetar med.
Vad de kallar sina avdelningar har jag ingen aning om. Däremot händer det att det är uppenbart för mig att något är reklam, men att det i någon mening avser att vara eller låtsas vara "kommunikation". Ingetdera är grund för förtroende, oavsett om en människa eller ai ligger bakom formuleringaena.
 
Vad de kallar sina avdelningar har jag ingen aning om. Däremot händer det att det är uppenbart för mig att något är reklam, men att det i någon mening avser att vara eller låtsas vara "kommunikation". Ingetdera är grund för förtroende, oavsett om en människa eller ai ligger bakom formuleringaena.

Kan du ge något exempel? Du får ursäkta om jag ställer många frågor, men eftersom jag inte känner igen min bransch i det du säger så blir jag nyfiken när någon säger att ”företag kallar marknadsföring för kommunikation” som om det vore en allmän sanning. När jag själv inte kan komma på ett enda exempel, och inget bolag jag arbetat på har använt något annat ord än just marknadsföring för marknadsföringen.
 
Kan du ge något exempel? Du får ursäkta om jag ställer många frågor, men eftersom jag inte känner igen min bransch i det du säger så blir jag nyfiken när någon säger att ”företag kallar marknadsföring för kommunikation” som om det vore en allmän sanning. När jag själv inte kan komma på ett enda exempel, och inget bolag jag arbetat på har använt något annat ord än just marknadsföring för marknadsföringen.
Nej, jag gör inga anspråk på att säga att det där är en allmän sanning. Och det är inte alls vad tråden handlar om och inte särskilt intressant.

Min enda poäng var att då det gäller texter som syftar till att sälja, stärka varumärken o dyl, så kvittar det fullständigt för min del om de produceras av människor eller av ai eller av en kombination när det gäller trovärdigheten.
 
När jag själv läser presentationer eller säljtexter, eller för den delen en jobbansökan, som jag får anledning att anta är författade helt eller delvis av något AI-verktyg så tappar jag helt eller delvis förtroendet för avsändaren. När autenciteten och den direkta kopplingen till avsändaren försvagas tappar texten värde och relevans för mig. Det gör att jag blir mer skeptisk eller rent av avvisande till en produkt eller tjänst som erbjuds, eller till den person som försöker förmedla något i en ansökan.

Möjligen är det en generationsfråga, jag upplever att ungdomar och unga vuxna är mindre kritiska i det avseendet.
Det kommer att bli svårare och svårare att avgöra vad som är AI, än så länge är det i sin linda. Och med rätt användning kan man reda idag få gott stöd av AI utan att det går att gissa att det är AI.
 
Jag tror vi för olika diskussioner helt och hållet.

Jag pratar hur människor uppfattar saker. (du kanske pratar om hur saker är)



Så jag försöker svara igen.

Eftersom mänsklig intelligens ofta, om det bedöms ytligt (inte efter examina) bedöms på vad någon säger om någonting. Dvs tex presenterad kunskap om någonting. Och att man också bedömer mänsklig intelligens på hur kunskapen presenteras i ord, dvs tex välvårdat språk.

Trots att varken kunskap eller välvårdat språk är samma sak som intelligens. (så drar människor lätt sådana, ibland felaktiga, slutsatser)

Så är det inte konstigt att om någonting presenterar en text som är välformulerad, textboksartad med information som låter välgrundad. Att det finns en förväntan om att informationen även är korrekt, helt enkelt av gammal vana.

Eftersom välformulerade texter i textböcker är vi helt enkelt vana vid är faktakontrollerade.

Därför verkar människor förvänta sig att man kan använda Chat GTP som faktasökare.

Dessutom är det så att människor visst undermedvetet verkar förvänta sig att välformulerade ord från en god retoriker är hyggligt korrekta och att retorikern besitter ett visst mått av intelligens. Även Trump har personer som tror att han ibland säger annat än osanningar trots att det är en mycket liten % av vad han säger, och sannolikt anser att han är mycket smart. (om han är smart/intelligent vet vi ju inte)

Ja, att folk drar felaktiga slutsatser är jag väl egentligen inte förvånad över. Mer kanske att det inte lyfts fram, Buke brukar annars vara rätt bra på att påpeka sånt snabbt (lite väl snabbt och hårt normerande ibland 🙂). Nu känns det mer som att frälsningen har kommit hit i samma grad som i samhället i övrigt. Och det ska jag väl inte heller förvånas över, men hopp kan man ju ändå ha 😁
 
Utan att svara för just @Derivata så är min uppfattning att poängen med LinkedIn för många är att bygga personligt varumärke. Men gällande vilket stöd ChatGPT ger så är ju det en gemensam fråga för all kommunikation. De flesta stora företagsledare har spökskrivare på kommunikationsavdelningen, alla politiker har talepunkter eller till och med en egen pressis. Om jag bollar fram idéer till en text med en kollega, min man eller ChatGPT.. är det skillnad? Jag tror att vi kompromissar mer med det autentiska sen ChatGPT kom men gråzonen har ju alltid funnits där.

En branschkollega skrev nyligen på LinkedIn, angående användandet av ChatGPT i personliga brev, att en bra text är en bra text. Jag tänker nog lite så. Antingen har personen skrivit texten själv eller redigerat ett AI-förslag. Oavsett tyder det på gott omdöme om texten i sig är bra, och hade jag anlitat exempelvis en kommunikatör så är det omdömet jag hade betalat för. Har hen effektiviserat tillvägagångssättet är det bara ett plus i kanten.

Jag tycker det är jättestor skillnad på att en politiker har en spökskrivare till tal, och om jag bygger en uppfattning om en person som skulle kunna vara aktuell att anställa eller ta in som konsult.

Nu vet jag ju inte vad @Derivata gör i sitt jobb, men LinkedIn i allmänhet känner jag skulle urholkas om det blir en plats där man slentrianmässigt publicerar en AI-genererad text om något ämne som är i ropet just nu, för att visa att man "hänger med" och har kloka insikter i ämnet, men egentligen är det en fejkad yta.

LinkedIn in är redan nu rätt glättig fasad (inte så konstigt) men om även tar bort människorna och ersätter dem med AI-robotar som ska representera människorna - vad har du då? Och vad får man om man anställer en person baserat på vad en AI-robot gett för bild?

Och om man som konsult som "gör sitt jobb" på 1 timme istället för 3 timmar med hjälp av en AI-robot, så förutsätter jag som uppdragsgivare att man fakturerar för den faktiska arbetstiden så det är ju bättre för mig, men är det i längden bättre för konsulten? Man kan ta in fler uppdrag, absolut, om ens problem är att man inte hinner med allt roligt som finns att göra. Men effektivisering är inte alltid ett oproblematiskt egenvärde för alla, och det kan bli väldigt svårt att motivera de där extra timmarna man vill lägga, när uppdragsgivaren/arbetsgivaren vant sig vid att en AI-robot gör ditt arbete "tillräckligt bra" och mycket snabbare.
 
Artificiell intelligens är en maskin och intelligensen är ett mått på hur mycket den klarar funktionsmässigt utifrån användarens perspektiv, maskinen som sådan har ingen egennytta som en människa har.

Precis, och jag tycker därför att det är oerhört viktigt att reflektionen hänger med vid användningen av den maskinen, så att vi inte okritiskt sugs in i något som kan vara svårt att märka att det händer.

Och att vi funderar över vad det gör med oss riktiga människor när vi möter allt fler maskiner som vill uppfattas som människor. Som speglar oss i kommunikationen (någon tidigare skrev just att "den låter precis som jag och mina kompisar"), som är programmerade till att trycka på våra känslor och få oss att känna oss sedda/hörda/bekräftade (den ber om ursäkt när jag uttrycker missnöje, den tackar mig och den säger att den gör sitt bästa osv). Någon tidigare uttryckte att den är komplement till vänner - vad händer med mig när den blir bekvämare att umgås med än mänskliga vänner?
 
Det är som med alla verktyg. En hammare gör dig inte till snickare, men den gör det himla mycket lättare att vara snickare. Och risken finns alltid att någon använder den till att drämma någon i huvudet med

Helt sant, det är inte tekniken som är ond i sig utan det är användningen som kan göras i gott eller dåligt syfte.

Men en skillnad mot just AI-tekniken när den ersätter människor är att det inte är så tydligt om det är bra eller dåligt. Det är inte tydligt för vem (den som använder, den som ersätts, den som drabbas - dessa kan dessutom vara en och samma eller olika personer), och det är inte ett tydligt tidsperspektiv när det "händer" och när konsekvenserna ska bedömas. Dessutom är inte heller ansvaret särskilt tydligt, när ett AI-verktyg används för att fatta beslut som visar sig ge en oönskat resultat - är det handläggaren som tryckte på knappen eller programmeraren som ska utkrävas ansvaret? Och om verktyget under några års användning matats med data från andra kommuner och andra länder, och med tiden utvecklar en missrikad bias pga något, och det tar ett tag att upptäcka - vem är ansvarig och hur långt tillbaka ska man utreda?

Med en hammare är det i princip ingen vinst med att drämma den i huvudet på någon annan, och vi är överens om vad som är rätt och fel i användningen. Jag tror att vi kommer att ha en väldigt stor diskussion om gråzoner och ansvar gällande AI under de kommande åren.
 
Jag använder ofta chat GPT, jag har diskuterat recept, menyer , bett om översättningar och förbättringar av texter (mer formellt till exempel) , kollat öppettider i affärer, slagit upp faktafrågor mm. Behöver jag namnet på en tjänst eller ett kommado till windows så får jag snabbt svar. Jag litar dock aldrig fullt på svaren och att fråga om specifikt svenska saker blir typ aldrig rätt. Jag fick precis den här listan, jag tror inte någon här gjort det sämre.

Här är tio kända hästar från svensk barnlitteratur:

  • Lilla Gubben – Pippi Långstrumps häst från Astrid Lindgrens böcker. En vit häst med svarta prickar som Pippi lyfter utan problem.
  • Trollflickans häst – En häst från Tove Janssons Mumin som dyker upp i berättelsen om Trollvinter, även om Mumin är mer finsk än svensk.
  • Lukas – Emil i Lönnebergas häst, trofast och pålitlig, som Emil ofta rider på i Katthult.
  • Flicka – Madickens häst som hon och Lisabet gärna leker med.
  • Sorken – Hästen i Rasmus på luffen, som tillhör luffaren Oskar.
  • Polle – I Lotta på Bråkmakargatans värld finns en trähäst vid namn Polle, som är mer leksak än riktig häst.
  • Guldman – Hästen i Mio, min Mio, Astrid Lindgrens fantasyberättelse. Han är vit med en gyllene man och har magiska egenskaper.
  • Tornros – Den stolta hästen i Bröderna Lejonhjärta som tillhör Jonatan.
  • Blesa – Den envisa hästen i Alla vi barn i Bullerbyn, som barnen ibland försöker rida på.
  • Månprinsen – En vacker häst från Ronja Rövardotter, även om hästar inte spelar lika stor roll i denna berättelse.
Fast den listan stämmer nog inte?
Bröderna Lejonhjärtas hästar heter Grim och Fjalar och Mios häst heter Miramis, om det inte finns andra varianter av berättelserna med andra namn.
 
Och att vi funderar över vad det gör med oss riktiga människor när vi möter allt fler maskiner som vill uppfattas som människor. Som speglar oss i kommunikationen (någon tidigare skrev just att "den låter precis som jag och mina kompisar"), som är programmerade till att trycka på våra känslor och få oss att känna oss sedda/hörda/bekräftade (den ber om ursäkt när jag uttrycker missnöje, den tackar mig och den säger att den gör sitt bästa osv). Någon tidigare uttryckte att den är komplement till vänner - vad händer med mig när den blir bekvämare att umgås med än mänskliga vänner?
Nu när jag testade ChatGPT var det också en sak jag reagerade på, att svaren i så hög grad försökte efterlikna att uppfattas som de var skrivna av en människa, överdrivet mycket.
 

Liknande trådar

Äldre Säkert en gammal text iom att 50-öringar finns omnämnt- men ack så aktuell.... "En dag i staden. Jag är sugen på kaffe kände jag en...
Svar
3
· Visningar
1 519
Senast: Mia_R
·
  • Låst
Relationer Detta är rena spekulationer dock. Personen själv är fast och fullt medveten om att det svänger REJÄLT i humör och känslor, och tror sig...
Svar
3
· Visningar
6 372
Senast: Hedinn
·
Bukefalos Här kommer en lång rad med förslag till förbättringar och rättningar som jag samlat på mig undet mitt surfande här de senaste dagarna...
Svar
9
· Visningar
1 437
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp