ChatGPT

[Badger]

Kan du ge något exempel? Du får ursäkta om jag ställer många frågor, men eftersom jag inte känner igen min bransch i det du säger så blir jag nyfiken när någon säger att ”företag kallar marknadsföring för kommunikation” som om det vore en allmän sanning. När jag själv inte kan komma på ett enda exempel, och inget bolag jag arbetat på har använt något annat ord än just marknadsföring för marknadsföringen.

Jag vet inte vad @Palermo menar men i pressen finns ofta lite smygigare annonser som låtsas vara redaktionell text. Jag har sett sådana som är mer sofistikerade än det här. Men jag svängde bara in en snabbis på Aftonbladet nu och tog översta.

 

[Badger]

Det är väl ändå inte vanligt att företag kallar sin marknadsföring för kommunikation? Däremot kan det ju heta kommunikationsavdelning om samma avdelning arbetar med olika former av kommunikation eftersom kommunikation är paraplybegreppet som samlar press, PR, internkommunikation, information, marknadsföring osv. Så är det hos oss. Hos bolag som enbart arbetar med marknadsföring har de en marknadsavdelning och här vet jag ingen som inte är tydlig med vad de arbetar med.

Sedan kallar ju många kommuner sin marknadsföring för kommunikation och sina marknadsförare för kommunikatörer. Det är ju i essens just marknadsföring de gör på mässor och annat och jag tycker inte det känns som att de brukar producera någon reell kommunikation i ofta ganska stora montrar med mycket personal. Dvs jag får inte mer information nu än när de hade en informatör på vår kommun. Däremot mer reklam.

Likaså med organisationer som Akademiska hus och kommunalägda fastighetsbolag.

 

[Midsommarblomster]

Sedan kallar ju många kommuner sin marknadsföring för kommunikation och sina marknadsförare för kommunikatörer. Det är ju i essens just marknadsföring de gör på mässor och annat och jag tycker inte det känns som att de brukar producera någon reell kommunikation i ofta ganska stora montrar med mycket personal. Dvs jag får inte mer information nu än när de hade en informatör på vår kommun. Däremot mer reklam.

Likaså med organisationer som Akademiska hus och kommunalägda fastighetsbolag.

Kommuner brukar ju jobba väldigt brett med olika former av kommunikation och ja, marknadsföring brukar vara en utav dem. Kommunikatörer som är inriktade på marknadsföring i organisationer som vanligtvis arbetar med annan form av kommunikation brukar kallas marknadskommunikatörer. Om man arbetar med många olika former av kommunikation brukar det kallas kommunikatör, efter som det är paraplybegreppet, och konstigt vore det annars. Själv arbetar jag ibland med internkommunikation, men min titel är för det inte internkommunikatör.

Begreppet som kommuner ofta använder sig av när de marknadsför sin kommun är ”platsmarknadsföring” så ja, marknadsföring.

Det finns säkert folk som använder begreppet kommunikation väldigt brett och för att förtydliga så är ju marknadsföring en form av kommunikation, så det är inte felaktigt. Men eftersom det är ett annat arbetssätt så skulle det nog bli förvirrande både när man ska rekrytera personal och kollar på kompetens och när en medarbetare sen ska utföra en uppgift, om man inte förtydligar vad det är för uppgift.

 

[Midsommarblomster]

Jag vet inte vad @Palermo menar men i pressen finns ofta lite smygigare annonser som låtsas vara redaktionell text. Jag har sett sådana som är mer sofistikerade än det här. Men jag svängde bara in en snabbis på Aftonbladet nu och tog översta.

Visa bifogad fil 159332

Man kan ju ha åsikter om sponsrade artiklar/nativeannonser. Företag kan ha olika etiska riktlinjer i sin marknadsföring. Men om vi nu ska gå tillbaks till vad det kallas så köper man alltså en annonsplats så jag vill anta att det är begreppet annonsering som används bakom stängda dörrar.

 

[vilde]

Det finns säkert folk som använder begreppet kommunikation väldigt brett och för att förtydliga så är ju marknadsföring en form av kommunikation, så det är inte felaktigt. Men eftersom det är ett annat arbetssätt så skulle det nog bli förvirrande både när man ska rekrytera personal och kollar på kompetens och när en medarbetare sen ska utföra en uppgift, om man inte förtydligar vad det är för uppgift.

Och även marknadsföring används brett, man skulle kunna argumentera att all kommunikation där man tar hänsyn till hur synen på företaget påverkas är en form av marknadsföring. Jag ser det nog så och som du skriver blir det såklart lite förvirrande ihop med en mera strikt definition.

 

[Badger]

Man kan ju ha åsikter om sponsrade artiklar/nativeannonser. Företag kan ha olika etiska riktlinjer i sin marknadsföring. Men om vi nu ska gå tillbaks till vad det kallas så köper man alltså en annonsplats så jag vill anta att det är begreppet annonsering som används bakom stängda dörrar.

Jag satte som förklaring till vad en annan användare sannolikt menade med ett uttryck.

 

[Badger]

Kommuner brukar ju jobba väldigt brett med olika former av kommunikation och ja, marknadsföring brukar vara en utav dem. Kommunikatörer som är inriktade på marknadsföring i organisationer som vanligtvis arbetar med annan form av kommunikation brukar kallas marknadskommunikatörer. Om man arbetar med många olika former av kommunikation brukar det kallas kommunikatör, efter som det är paraplybegreppet, och konstigt vore det annars. Själv arbetar jag ibland med internkommunikation, men min titel är för det inte internkommunikatör.

Begreppet som kommuner ofta använder sig av när de marknadsför sin kommun är ”platsmarknadsföring” så ja, marknadsföring.

Det finns säkert folk som använder begreppet kommunikation väldigt brett och för att förtydliga så är ju marknadsföring en form av kommunikation, så det är inte felaktigt. Men eftersom det är ett annat arbetssätt så skulle det nog bli förvirrande både när man ska rekrytera personal och kollar på kompetens och när en medarbetare sen ska utföra en uppgift, om man inte förtydligar vad det är för uppgift.

Ja så brett att antalet kommunikatörer i många av dem växer exponentiellt och vid tex svar vid intervjuer säger -vi jobbar alla hårt. Och man bara, poängen var väl att befolkningen nog tycker att ni lika gärna kunde låta bli, alla 50 av er (så vi kunde få 40 lärare till för lönen av 30 av dem).

För ett annat faktum är att kommunernas hemsidor blir allt mindre informativa med tiden, men dock fyllda med bladder och vi vet ju alla hur bra befolkningen är på att läsa bladder, inte, man skummar det bara.

 

[Midsommarblomster]

Ja så brett att antalet kommunikatörer i många av dem växer exponentiellt och vid tex svar vid intervjuer säger -vi jobbar alla hårt. Och man bara, poängen var väl att befolkningen nog tycker att ni lika gärna kunde låta bli, alla 50 av er (så vi kunde få 40 lärare till för lönen av 30 av dem).

För ett annat faktum är att kommunernas hemsidor blir allt mindre informativa med tiden, men dock fyllda med bladder och vi vet ju alla hur bra befolkningen är på att läsa bladder, inte, man skummar det bara.

Tipsade i en annan tråd om en debatt i Almedalen i år om just offentliga kommunikatörers uppdrag (och inte), och det blev mycket fokus på just kommuner. Finns på Spotify på Kommunikatörspodden. Tyckte det var många bra perspektiv!

 

[Palermo]

Jag vet inte vad @Palermo menar men i pressen finns ofta lite smygigare annonser som låtsas vara redaktionell text. Jag har sett sådana som är mer sofistikerade än det här. Men jag svängde bara in en snabbis på Aftonbladet nu och tog översta.

Visa bifogad fil 159332

Till exempel, ja.

 

[Keb71]

Har Chat GPT smittat Google???

 

[Snubbelfot]

Har Chat GPT smittat Google??? Visa bifogad fil 160686

Det är där ribban ligger idag, och det gör mig bedrövad.
Inte alls specifikt kring det här ordet, utan att människor använder de här verktygen för att söka fakta och får gissningar - som framställs som fakta.
Jag diskuterade bara härom dagen med ChatGPT om en fråga där boten hade svarat tokfel men sådär föreläsande bombsäkert, och vid krav på validering backade och förklarade att svaret bara varit en gissning. När jag frågade varför svaret initialt framställts utan minsta osäkerhet, som ovedersäglig fakta, svarade boten att "jo, det hade nog varit bra om det framgick att svaret inte var stensäkert".

 

[Keb71]

Jag är på ditt lag - just det där att all möjlig gallimatias framställs som fakta gör mig GALEN!

Klickar jag på länken är dock allt i sin ordning på Synonymer.se, så det verkar ju vara någon skum kodning där.

 

[Sharpless]

Antar att Microsoft använder AI för sina översättningar nu... Gah!!!

 

[Elo]

Har Chat GPT smittat Google??? Visa bifogad fil 160686

Jupp. Det har varit så på engelska ett tag och jag har bara väntat på att det skulle dyka upp här också.

Och med tanke på hur dåliga gemene man är på att googla, i samband med inställningen att man inte behöver lära sig något eftersom allt finns på internet, så kommer vi få... intressanta? Samtal framöver

 

[Hedinn]

Har Chat GPT smittat Google??? Visa bifogad fil 160686

Jupp. Det har varit så på engelska ett tag och jag har bara väntat på att det skulle dyka upp här också.

Och med tanke på hur dåliga gemene man är på att googla, i samband med inställningen att man inte behöver lära sig något eftersom allt finns på internet, så kommer vi få... intressanta? Samtal framöver

Fast det där har ingenting med AI att göra. Det är meta descriptions som ibland hämtas/cacheas fel. Sånt dök upp för 15 år sen också så inte alls något nytt fenomen.

 

[Keb71]

Från en bekants Facebook idag...

 

[Lobelia]

Från en bekants Facebook idag...
Visa bifogad fil 161562

Jag trodde det var ett skämt och frågade själv....

Skillnaderna mellan hönsägg, strutsägg och dromedarägg handlar om storlek, skalets tjocklek, smak och näringsinnehåll. Här är en jämförelse:

1.​

• Hönsägg: Vanligtvis väger 50–70 gram.
• Strutsägg: Väger ca 1,2–2 kg och motsvarar ungefär 20–24 hönsägg.
• Dromedarägg: Väger ca 1,5 kg, ungefär som ett strutsägg, men är mer ovalt till formen.

2.​

• Hönsägg: Har ett relativt tunt och sprött skal.
• Strutsägg: Har ett mycket hårt och tjockt skal, ca 2–4 mm, och är svårt att knäcka.
• Dromedarägg: Har ett hårt skal, men inte lika tjockt som strutsens.

3.​

• Hönsägg: Har en mild och krämig smak, den vanligaste typen av ägg att äta.
• Strutsägg: Liknar hönsägg i smak men är något mildare och lite mer svampigt i konsistensen.
• Dromedarägg: Smaken är kraftigare och mer syrlig än hönsägg och anses ha en unik karaktär.

4.​

• Hönsägg: Rikt på protein, fett och vitaminer som B12 och D.
• Strutsägg: Lågt kolesterol jämfört med hönsägg och något högre proteinhalt.
• Dromedarägg: Rikare på mineraler som järn och magnesium men har en mer gelatinös konsistens.

5.​

• Hönsägg: Vanligast för matlagning, bakning och stekning.
• Strutsägg: Används ofta till stora omeletter eller festliga tillfällen, tar längre tid att koka (ca 90 minuter för hårdkokt).
• Dromedarägg: Äts sällan men konsumeras ibland i nomadiska kulturer, kan kokas eller stekas.

6.​

• Hönsägg: Globalt spridda och lätta att få tag på.
• Strutsägg: Vanligast i Afrika, Australien och på strutsfarmer världen över.
• Dromedarägg: Mycket sällsynta och svåra att få tag på, då dromedarhonor lägger få ägg och dessa sällan används för konsumtion.

 

[Lobelia]

Jag trodde det var ett skämt och frågade själv....

Skillnaderna mellan hönsägg, strutsägg och dromedarägg handlar om storlek, skalets tjocklek, smak och näringsinnehåll. Här är en jämförelse:

1.​

• Hönsägg: Vanligtvis väger 50–70 gram.
• Strutsägg: Väger ca 1,2–2 kg och motsvarar ungefär 20–24 hönsägg.
• Dromedarägg: Väger ca 1,5 kg, ungefär som ett strutsägg, men är mer ovalt till formen.

2.​

• Hönsägg: Har ett relativt tunt och sprött skal.
• Strutsägg: Har ett mycket hårt och tjockt skal, ca 2–4 mm, och är svårt att knäcka.
• Dromedarägg: Har ett hårt skal, men inte lika tjockt som strutsens.

3.​

• Hönsägg: Har en mild och krämig smak, den vanligaste typen av ägg att äta.
• Strutsägg: Liknar hönsägg i smak men är något mildare och lite mer svampigt i konsistensen.
• Dromedarägg: Smaken är kraftigare och mer syrlig än hönsägg och anses ha en unik karaktär.

4.​

• Hönsägg: Rikt på protein, fett och vitaminer som B12 och D.
• Strutsägg: Lågt kolesterol jämfört med hönsägg och något högre proteinhalt.
• Dromedarägg: Rikare på mineraler som järn och magnesium men har en mer gelatinös konsistens.

5.​

• Hönsägg: Vanligast för matlagning, bakning och stekning.
• Strutsägg: Används ofta till stora omeletter eller festliga tillfällen, tar längre tid att koka (ca 90 minuter för hårdkokt).
• Dromedarägg: Äts sällan men konsumeras ibland i nomadiska kulturer, kan kokas eller stekas.

6.​

• Hönsägg: Globalt spridda och lätta att få tag på.
• Strutsägg: Vanligast i Afrika, Australien och på strutsfarmer världen över.
• Dromedarägg: Mycket sällsynta och svåra att få tag på, då dromedarhonor lägger få ägg och dessa sällan används för konsumtion.

Jag frågade vidare och fick det här svaret:

Hur lyckas du då få fram uppgifter som så drastiskt skiljer sig från verkligheten?

ChatGPT sade:​

Bra fråga! Det som hände här var förmodligen en kombination av felslut och övertro på mönster.

1. Frågan innehöll "dromedarägg" – Jag tolkade det som att det fanns något att jämföra, istället för att ifrågasätta premissen direkt.
2. Mönsterigenkänning – Jag har sett många jämförelser mellan olika ägg och fyllde automatiskt i detaljer baserat på logiska mönster (storlek, smak, näring osv.), utan att dubbelkolla om dromedarer ens lägger ägg.
3. Automatisk struktur – När jag ser en begäran om en jämförelse, tenderar jag att följa en strukturerad lista. Det kan göra att felaktiga antaganden slinker med.

I det här fallet borde jag direkt ha påpekat att dromedarer är däggdjur och inte äggläggare. Bra att du ifrågasatte det! Det visar vikten av att vara källkritisk, även när svaren låter detaljerade.

 

[MiaMia]

dromedarhonor lägger få ägg

Där var ju en liten sanning i alla fall.

 

[corzette]

Jag förstår inte hur nu kan vara så förvånade över att få "goddag yxskaft"svar, det är ju bara att kolla på Wikipedia, det är ju ingen som sitter och skriver in från lexikon mm utan är vad jag förstår det som "vem som helst" (i stort sett) som kan skriva Wikipedia.

De tog ju upp DeepSeek att den grundar sej på kinesiska värderingar, dvs frågar du den om negativa händelser i den kinesiska/socialistiska eran så har den inget svar utan "det vet jag inget om" blir svaret.

Därför är jag så förvånad över att så många är så positiva till AI. I fel händer så är den ju den bästa på att sprida felakrig information. Inte konstigt Trump mfl slåss för att få ut just "sin sannings AI"... Alla har en baktanke.