KrullTroll
Trådstartare
Sv: BUP är för rökning hos minderåriga??!!
Uppdatering om någon är intresserad.
Tyvärr kunde jag inte följa med på mötet idag då yngste sonen fick en akut läkartid samtidigt. Så min man/hennes pappa följde med till BUP ist.
Mötet gick väl sådär. Rökningen pratades det inte mycket om.
Däremot kom det upp att dottern känner sig osäker hemma. Pappan frågar varför då vi är en mycket kärleksfull familj och bråk förekommer väldigt sällan.
Hennes anledning var att hon känner sig osäker pga att hon ska vara hemma så tidigt (kl 20 på skoldagar) och att det händer att vi inte är hemma då.
Jag jobbar inom vården så jobbar en del kvällar och min man har oxå varierade tider på sitt jobb. Men vi brukar försöka så att någon är hemma på em/kväll. Men det funkar inte alltid i praktiken.
Sen kom det upp att hon känner att det är orättvist att lillebror (ett år yngre än henne) har en hobby som han utövar 2 ggr i veckan och hon har inget.
Saken är att hon är inte intresserad. Hon vill inte röra på sig, jag försöker få med henne i stallet men det är bara kul på hennes vilkor och vi har upprepade ggr frågat henne vad hon vill göra om hon har något hon vill utöva.
Hennes enda svar är att hon vill köra cross på tävlingsnivå.
Detta är helt omöjlig ekonomiskt tyvärr. Och när vi förklarar det så säger hon att hon inte vill göra nått, inte testa nått, inget...
BUP rekomenderade även att pappan ska sätta av särskild tid för dottern då bara dom är tillsammans och gör något för sig själva. Vilket de gör, men visst det kan göras oftare. Det håller vi med om.
Däremot vill BUP att hon ska få mer tid än de andra. Att de andra 2 barnen hemma ska backa och få mindre uppmärksamhet. Hennes behov är viktigare nu.
Och visst fan fattar vi att hon behöver mycke just nu, och vi kämpar som idioter för att få allt att gå ihop. Men ska de andra barnen få stå i skuggan?
Min man har en äldre dotter som nu är 18 som gått igenom liknande som 14-åringen nu gör. Och 14-åringen uttryckte då sin ledsamhet över hur hon fick stå tillbaka just för att storasyster krävde så mycket, och pappan som då levde ensam med sina barn försökte göra allt som BUP sa för att dottern skulle må bättre.
14-åringen tyckte då att detta var väldigt orättvist och jobbigt.
Nu ska hon då ta uppmärksamheten, och de andra två stå tillbaka.
Vad händer när de exploderar och oxå vill ha sin del?
Ska vi gå igenom två BUP-svängar till? Känns som att det blir en dominoeffekt av det hela??
Missförstå mig rätt, jag inser ju självklart att BUP har sina skäl till sina rekomendationer. Och dom är proffs på sitt.
Men mycke som dom sa idag spelade på att dottern är ett offer, det är synd om henne och allt fokus läggs på henne. Hon ska passas upp på och resten av familjen ska bara nicka och lyda.
Läser igenom och märker att jag låter jäkligt gnällig och "ifrånskyllande" (är det ett ord?) men maktlös är nog mer rätt.
Hjälp mig förstå hur BUP tänker ni som varit där.
Uppdatering om någon är intresserad.
Tyvärr kunde jag inte följa med på mötet idag då yngste sonen fick en akut läkartid samtidigt. Så min man/hennes pappa följde med till BUP ist.
Mötet gick väl sådär. Rökningen pratades det inte mycket om.
Däremot kom det upp att dottern känner sig osäker hemma. Pappan frågar varför då vi är en mycket kärleksfull familj och bråk förekommer väldigt sällan.
Hennes anledning var att hon känner sig osäker pga att hon ska vara hemma så tidigt (kl 20 på skoldagar) och att det händer att vi inte är hemma då.
Jag jobbar inom vården så jobbar en del kvällar och min man har oxå varierade tider på sitt jobb. Men vi brukar försöka så att någon är hemma på em/kväll. Men det funkar inte alltid i praktiken.
Sen kom det upp att hon känner att det är orättvist att lillebror (ett år yngre än henne) har en hobby som han utövar 2 ggr i veckan och hon har inget.
Saken är att hon är inte intresserad. Hon vill inte röra på sig, jag försöker få med henne i stallet men det är bara kul på hennes vilkor och vi har upprepade ggr frågat henne vad hon vill göra om hon har något hon vill utöva.
Hennes enda svar är att hon vill köra cross på tävlingsnivå.
Detta är helt omöjlig ekonomiskt tyvärr. Och när vi förklarar det så säger hon att hon inte vill göra nått, inte testa nått, inget...
BUP rekomenderade även att pappan ska sätta av särskild tid för dottern då bara dom är tillsammans och gör något för sig själva. Vilket de gör, men visst det kan göras oftare. Det håller vi med om.
Däremot vill BUP att hon ska få mer tid än de andra. Att de andra 2 barnen hemma ska backa och få mindre uppmärksamhet. Hennes behov är viktigare nu.
Och visst fan fattar vi att hon behöver mycke just nu, och vi kämpar som idioter för att få allt att gå ihop. Men ska de andra barnen få stå i skuggan?
Min man har en äldre dotter som nu är 18 som gått igenom liknande som 14-åringen nu gör. Och 14-åringen uttryckte då sin ledsamhet över hur hon fick stå tillbaka just för att storasyster krävde så mycket, och pappan som då levde ensam med sina barn försökte göra allt som BUP sa för att dottern skulle må bättre.
14-åringen tyckte då att detta var väldigt orättvist och jobbigt.
Nu ska hon då ta uppmärksamheten, och de andra två stå tillbaka.
Vad händer när de exploderar och oxå vill ha sin del?
Ska vi gå igenom två BUP-svängar till? Känns som att det blir en dominoeffekt av det hela??
Missförstå mig rätt, jag inser ju självklart att BUP har sina skäl till sina rekomendationer. Och dom är proffs på sitt.
Men mycke som dom sa idag spelade på att dottern är ett offer, det är synd om henne och allt fokus läggs på henne. Hon ska passas upp på och resten av familjen ska bara nicka och lyda.
Läser igenom och märker att jag låter jäkligt gnällig och "ifrånskyllande" (är det ett ord?) men maktlös är nog mer rätt.
Hjälp mig förstå hur BUP tänker ni som varit där.