Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Mitt första nätkärleksminne är permobilen som folk samlade pengar till. Jag minns inte om jag bidrog
Visst är det härligt?Buke liksom vidgar vyerna!
Ja det får du faktiskt göra, jag känner mig ju helt UTANFÖR!VA har du missat det alldeles??
Nästa gång skickar jag dig ett PM.
Jag är inte den som kastar mig in i diskussionstrådar, ofta för att när jag hittar dem har det mesta redan sagts
Om du visste vad det besparar dig i form av trasiga blodkärl!
Det vet jag nog och det är säkert en (delvis undermedveten) anledning till att jag inte gör det
Jag tänkte faktiskt på dig och ditt inlägg i den andra tråden om mobbing, du har utvecklats otroligt mycket med ditt sätt att skriva.Buke gav mig ett skrivet språk!
Mina första inlägg var hopplösa och jag fick en fantastisk hjälp att reda ut var knutarna i min inlärning av skrivningen kunde vara. En period skickade jag inlägg på rättning innan jag postade dem! Vet än idag inte vem som var i andra änden, men den hjälpen tog mig till universitetet och snart är det att vara i startgroparna för kandidatexamenskursen. Lite att "städa" bara så!
Annan hjälp har jag fått med hur man har att göra med andra, men även att våga säga ifrån. Detta har format min vilja att stickas lite när det går för att i någon mån fortsätta att ge de som är där jag var då samma möjlighet att komma framåt på sin resa. Där var gott om folk som ställde upp för mig när samtalsklimatet vart tråkigt, kan jag göra detsamma - om en, en endaste som det skulle kunna handla om som bär sig tråkigt åt, tänker till nån gång till, så har jag i någon mån fått göra rätt för mig!
Men många timmar blir det - alldeles för många timmar, som tas från hästarna.
När vi startade Kalenderhjälpen!