Brännskadad av värmedyna under operation

[Dentaku]

Ja nej dom på kliniken sa verkligen inte ”shit happens”. Jag har inte heller hört någon annan, vare sig de som arbetar med djur eller de som arbetar med annat uttrycka sig så. Förutom här i detta forumet

Jag hoppas att du läste mitt inlägg om vad folk med största sannolikhet menar med "shit happens", d v s att det är orimligt att förvänta sig att det aldrig kommer att ske olyckor.

 

[Kirre]

Anledningen till att jag bara läst och inte svarat är för att det är för nära men nu måste jag säga något.
Jag jobbar också i branschen (vilket jag försökt att hålla så tyst jag kan om men nu blir det verkligen en utlämning). Söver i snitt tre djur per arbetsdag, gjort så i 15 år. Snabbt uträknat ca 10000 djur. Jag har haft en brännskada personligen. Så instämmer i de redan väl framförda inlägg av kollegor att 1 på 10000 är en rimlig siffra över hur ofta det händer.
Den brännskadan kostade både min arbetsgivare och er skattebetalare rätt mycket pengar pga en ägare som inte kunde släppa det. Slutade med domen i domstol "skada har uppkommit någon gång under vården men går ej att fastställa hur eller när." Dvs shit happens.

Och den skiten förföljer mig varje dag. Var lite ödmjuk och respektera de med kunskap och erfarenhet, flera varav har svarat här. Jag skriver inte detta för att få medömkan, jag vet att jag är grym på mitt jobb, sätter alltid djurets bästa i första rum och vet att de produkter vi använder är de bästa på marknaden och servas och ses över enligt instruktioner. Att det kan hända mig igen? Absolut, är fullt medveten om det. Det kan också hända sjuttielva andra saker när jag söver, lägger bandage, ger dropp, osv osv.
Det gör mig dock heligt förbannad att se den faktaresistens och oförståelse inför vården och de som jobbar där. Det har varit så många grodor genom tråden att jag tappat hakan.

Vill du göra något @Hanna Mattsson ? Starta en vårdfond för de som drabbas av vårdskador. Det kommer aldrig att nås nollnivå där och tro mig, extremt välutbildade människor inom en uppsjö av områden gör allt de kan för att utveckla så 100%-iga produkter de kan till vården. Tror man att det kommer att gå att nå 0% vårdskador är man naiv och okunnig. Att det inte konstant strävas mot det och att alla inte önskar att det vore så är ännu naivare att tro.

Tack till er som har visat förstående genom tråden och tack till er inom djursjukvården som försökt bidra så gott ni kunnat med erfarenhet och kunskap.

 

[tanten]

Jag har läst upprepade gånger i tråden att det är ”dags att gå vidare”, ”sluta älta”, och liknande uttryck.
Det är ju precis det jag har gjort!
Jag kommer aldrig få reda på hur min hund fick sin rygg brännskadad.
I det akuta skedet låg allt fokus på att hjälpa den lilla att läka och bearbeta det trauma som hon och vi människor runt henne upplevt.
När det ”värsta lagt sig”, kunde jag ha valt att bara konstatera och hålla händelsen för mig själv, men jag tycker inte att man gör så!
När en sådan här olycka händer har man ett ansvar att dela med sig tycker jag.
Det har varit en ilsken ton från första början här inne.
Hade jag och/eller någon annan farit ut och
”dömt ut” alla verksamma veterinärer/djurvårdare, hade det varit befogat, men det är ingen som har gjort.
Det har t o m lyfts upp tidigare erfarenheter av hot och våld mot personer inom djurvården. Något jag fördömer å de starkaste och ingen har ens varit i närheten av att hota någon här inne.
Så länge det händer olyckor finns det anledning att titta på förbättringar. Det är så självklart att jag inte kan förstå hur det kan uppröra?!
Deltagare i tråden spånar, kommer med förslag på lösningar att titta närmre på, vilket jag tycker är helt fantastiskt, men direkt är det flera som ”hoppar på”.

Hakar upp mig på att du använder ordet trauma om det som hunden upplevt. Det är fullt förståeligt att du har upplevt ett trauma eftersom en kär familjemedlem blivit skadad.

Trauma i fackmässig betydelse är något annat än vad människor vanligen avser. Blanda inte ihop det.

Djur lever i nuet. Jag är tveksam att just trauma - i den betydelse vi amatörer använder - drabbat hunden. Vi människor kan älta och minnas oro och sorg. Det kan inte hundar. När de är glada är de, när de är ynkliga eller har ont så är det just då.

Ta hand om dina egna känslor men klistra inte på något på ditt djur.
Gläds åt att din vän mår bra nu.

 

[BornAgain]

Se det så här:

Det är inte jättevanligt att djur brännskadas vid en operation. Vi är några hundratal djurägare här. De flesta med erfarenhet av flera djurindivider och/eller djurslag. Hade det varit vanligt hade någon eller några till varit med om något liknande.

Detta är svårt för en enskild djurägare att veta, så när man drabbas utav något är det inte fel att starta en tråd. Det kan ju hända att man sätter fingret på ett dolt problem. Så verkar inte vara fallet just här.

Samtidigt är det riskabelt med operationer för både djur och människor. Det är något vi får acceptera. När det går fel så måste man göra en bedömning - kan risken gör att något liknande händer igen minskas och i sådana fall till vilken kostnad?

Visst kanske det skulle gå att minska risken genom att ha en person till som bara övervakade djuret under hela operationen. Men dels skulle det bli dyrare att operera (räkna med plus ca 25-30%), dels är det redan personalbrist varför ändrade rutiner sannolikt skulle leda till att färre operationer kan genomföras.

TS har fått veta att en genomtänkt riskbedömning har gjorts när man valt metoden - och flera professionella nick här har förklarat hur den ser ut. Både för TS och för oss som inte är "part i målet". Hon har flaggat för problemet på ett stort hundforum. Vi är mer uppmärksamma om våra hundar opereras, så att eventuella skador uppmärksammas och sköts om. TS har också ersatts av kliniken (som det låter mer generöst än enligt skadeståndslagen).

Det låter som om det faktiskt inte finns mer att göra. Den enda "seger" jag ser möjlig är ändrade rutiner, som kanske skulle leda till ännu färre brännskador - men då till priset av radikalt färre och dyrare operationer. Vilket skulle innebära en risk för att fler fick avliva sina djur och att fler djur med problem gick oåtgärdade. Det finns ingen seger.

 

[EmmaBovary]

Hakar upp mig på att du använder ordet trauma om det som hunden upplevt. Det är fullt förståeligt att du har upplevt ett trauma eftersom en kär familjemedlem blivit skadad.

Trauma i fackmässig betydelse är något annat än vad människor vanligen avser. Blanda inte ihop det.

Djur lever i nuet. Jag är tveksam att just trauma - i den betydelse vi amatörer använder - drabbat hunden. Vi människor kan älta och minnas oro och sorg. Det kan inte hundar. När de är glada är de, när de är ynkliga eller har ont så är det just då.

Ta hand om dina egna känslor men klistra inte på något på ditt djur.
Gläds åt att din vän mår bra nu.

Nu låter det kanske som det inte är vad som åsyftas, men inom vården så använder man ju ordet "trauma" om kroppen skadats pga. yttre våld (tex. trafikolycka, fallolycka och - brännskada).

 

[tanten]

Nu låter det kanske som det inte är vad som åsyftas, men inom vården så använder man ju ordet "trauma" om kroppen skadats pga. yttre våld (tex. trafikolycka, fallolycka och - brännskada).

Ja? det var ju vad jag skrev. Trauma används som fackterm i vården

I vardagligt tal har det en annan betydelse. Vilket jag tolkade var den vardagliga betydelsen som avsågs. Och var vad jag reagerade på.

 

[Hanna Mattsson]

Hakar upp mig på att du använder ordet trauma om det som hunden upplevt. Det är fullt förståeligt att du har upplevt ett trauma eftersom en kär familjemedlem blivit skadad.

Trauma i fackmässig betydelse är något annat än vad människor vanligen avser. Blanda inte ihop det.

Djur lever i nuet. Jag är tveksam att just trauma - i den betydelse vi amatörer använder - drabbat hunden. Vi människor kan älta och minnas oro och sorg. Det kan inte hundar. När de är glada är de, när de är ynkliga eller har ont så är det just då.

Ta hand om dina egna känslor men klistra inte på något på ditt djur.
Gläds åt att din vän mår bra nu.

När veterinären ringde upp mig efter operationen (den som tog bort all skadad hud efter brännskadan), använde just det ordet ”Din hund har varit med om ett trauma”
Du kanske vet bättre än den veterinären, det kan inte jag uttala mig om, men det är förklaringen till varför jag använde mig av just det ordet

 

[tanten]

När veterinären ringde upp mig efter operationen (den som tog bort all skadad hud efter brännskadan), använde just det ordet ”Din hund har varit med om ett trauma”
Du kanske vet bättre än den veterinären, det kan inte jag uttala mig om, men det är förklaringen till varför jag använde mig av just det ordet

Vilket inte på något vis motsäger det jag skrev. Ordet används i vården.

I vardagligt tal betyder det nåt annat.

Men nu har vi övergått till annat än ämnet. Lägger ner.

 

[SiZo]

Vilket inte på något vis motsäger det jag skrev. Ordet används i vården.

I vardagligt tal betyder det nåt annat.

Men nu har vi övergått till annat än ämnet. Lägger ner.

Varför skulle det inte användas i vardagligt tal? Om jag säger att min häst har fått en skada av ett trauma så menar jag just det. Varför skulle inte det användas på det sättet i vardagligt tal?

 

[Hanna Mattsson]

Vilket inte på något vis motsäger det jag skrev. Ordet används i vården.

I vardagligt tal betyder det nåt Nnat

Vad är det då jag klistrar på min hund menar du

 

[Philosophia]

@Hanna Mattsson Eftersom tillverkaren inte hittat några fel på dynan så är det nog troligt så att det inte är dynan i sig som har orsakat felet.

Jag frågade min sambo hur det ser ut i humanvården, eftersom han har sövt folk i 30 år. Inom humanvården orsakas majoriteten av brännskador vid operation av att det finns alkoholbaserad lösning kvar, som inte helt har torkat, på värmedynan efter steriltvätt.

Alkoholbaserad lösning torkar normalt sett mycket fort, men kan kan ligga kvar fuktigt i exempelvis veck. I kombination med värme kan brännskador uppstå. Alltså, ett handhavandefel (som kan vara svårt att helt undvika) snarare än ett fel på dynan.

 

[Gnist]

Vad är det då jag klistrar på min hund menar du

Tror @tanten menar att djur har inget som "går runt i huvudet" efter en skada. De bearbetar inget mentalt, grubblar och ältar.
Det är det människor som gör.

 

[Hanna Mattsson]

@Hanna Mattsson Eftersom tillverkaren inte hittat några fel på dynan så är det nog troligt så att det inte är dynan i sig som har orsakat felet.

Jag frågade min sambo hur det ser ut i humanvården, eftersom han har sövt folk i 30 år. Inom humanvården orsakas majoriteten av brännskador vid operation av att det finns alkoholbaserad lösning kvar, som inte helt har torkat, på värmedynan efter steriltvätt.

Alkoholbaserad lösning torkar normalt sett mycket fort, men kan kan ligga kvar fuktigt i exempelvis veck. I kombination med värme kan brännskador uppstå. Alltså, ett handhavandefel (som kan vara svårt att helt undvika) snarare än ett fel på dynan.

Först vill jag säga tack för att du tagit dig tiden att fråga din sambo. Fint
Allt jag ”har” är sjukhuset egna ord som svar, och det dom sagt till mig och skrivit i min hunds journal är ”hund brännskadad av värmedyna”.
Om det var dynan det var fel på eller om det var otorkad alkholbaserad lösning så låg kvar på dynan, hamnar i högen ”sånt vi aldrig kommer att få vet”. Det ”enda” jag vet med säkerhet är att min hund har bränt sig.

 

[Sassy]

Fast ska du eliminera risken för brännskador är det temperaturen på ytan som är intressant. Om dynan är lite tunnare på ett ställe kan yttemperaturen i alla fall teoretiskt sätt skilja sig några grader utan att det registrerats något på en mätpunkt där dynan är av ideal tjocklek.

Men jag är som sagt ute på lite hal is när jag patar el, jag jobbar med vätskor och gaser, och säkerhetssystemen som behövs där.

Det brukar vara temperaturtröga material i ytan, så förmodligen skulle det gå utmärkt med en ytsensor sålänge den har någorlunda rätt tryck på sig. Med reservation för att jag inte jobbar med just medicinteknisk utrustning.

Du menar alltså inte att man ska anlita gymnasieelever som ska stå i operationsrummet och hålla koll så att värmedynan inte blir för varm, utan att de ska…? Vad?

Obs att jag frågar uppriktigt, jag trodde du menade att gymnasieeleverna skulle vara i operationsrummet och nu fattar jag inte riktigt på vilket sätt du menar att de ska bidra.

En värmevakt är en sensor (termometer) som mäter där det är viktigt att rätt temperatur hålls, och varnar om temperaturen går utanför de riktvärden man satt. Som att ha en termometer i akvariet istället för att enbart förlita sig på att doppvärmarens termostat fungerar.

Det finns redan en mängd varianter för olika tillämpningar, och inte ens med höga krav på tillförlitlighet är de dyra. Jag utgår ifrån att det är något som redan används medicinskt? Som ingenjör skulle jag aldrig använda värmning utan att ha temperaturövervakning på den kritiska platsen.

 

[Philosophia]

Först vill jag säga tack för att du tagit dig tiden att fråga din sambo. Fint
Allt jag ”har” är sjukhuset egna ord som svar, och det dom sagt till mig och skrivit i min hunds journal är ”hund brännskadad av värmedyna”.
Om det var dynan det var fel på eller om det var otorkad alkholbaserad lösning så låg kvar på dynan, hamnar i högen ”sånt vi aldrig kommer att få vet”. Det ”enda” jag vet med säkerhet är att min hund har bränt sig.

Och det är så klart fruktansvärt och olyckligt, och jag lider med både dig och hunden. Brännskador är fruktansvärt smärtsamma. Jag tror som du att det är så att du aldrig kommer att få veta vad det beror på, och personalen är med all säkerhet också förtvivlade över det inträffade.

När det händer i humanvården så Lex Maria-anmäler man, huvudsakligen för att undersöka orsak och rutiner så att det inte händer igen, snarare än att patienten ska få ersättning (även om det ofta också sker).

Jag tolkar ditt inlägg som att de har försökt undersöka orsaken och att de har gjort sitt bästa för att i efterhand ta hand om skadan som blev på hunden. Jag tänker också att det är den rimliga ersättningen, dvs. att djursjukhuset tar all vård och eftervård av skadan pro bono. Vill du driva ett skadeståndsärende så står det dig så klart fritt att göra det, men då handlar det i så fall om omkostnader för extra resor, ledigt från arbete osv. som du kompenseras för - inte hundens lidande.

 

[Hanna Mattsson]

Och det är så klart fruktansvärt och olyckligt, och jag lider med både dig och hunden. Brännskador är fruktansvärt smärtsamma. Jag tror som du att det är så att du aldrig kommer att få veta vad det beror på, och personalen är med all säkerhet också förtvivlade över det inträffade.

När det händer i humanvården så Lex Maria-anmäler man, huvudsakligen för att undersöka orsak och rutiner så att det inte händer igen, snarare än att patienten ska få ersättning (även om det ofta också sker).

Jag tolkar ditt inlägg som att de har försökt undersöka orsaken och att de har gjort sitt bästa för att i efterhand ta hand om skadan som blev på hunden. Jag tänker också att det är den rimliga ersättningen, dvs. att djursjukhuset tar all vård och eftervård av skadan pro bono. Vill du driva ett skadeståndsärende så står det dig så klart fritt att göra det, men då handlar det i så fall om omkostnader för extra resor, ledigt från arbete osv. som du kompenseras för - inte hundens lidande.

Gällande Lex-Maria, precis!
För mig var det helt nytt att det inte finns en motsvarighet inom djurvården. Hur är det möjligt egentligen?

 

[Philosophia]

Gällande Lex-Maria, precis!
För mig var det helt nytt att det inte finns en motsvarighet inom djurvården. Hur är det möjligt egentligen?

Jag tror att det skulle bli allt för kostsamt att ha en sådan procedur i djursjukvården. Djursjukvården börjar i allt annat avseende mer och mer likna humanvården och med det kommer alla kostnader. Lägger vi till alla procedurer runt omkring och tänker att kostnaderna på något sätt ska bäras av djurägarna så kommer det bli för dyrt, vilket till syvende och sist kommet påverka djuren negativt. Det finns en gräns för vad som är rimligt innan den marginella nyttan av sådana saker istället blir avtagande.

Ansvarsnämnden finns ju dit djurägarna själva anmäla. I ditt fall så låter det som att djursjukhuset har gjort vad de kan för att åtgärda det som hände.

För dig kanske det snarast handlar om en oro över vad som har hänt och att du inte vill att det ska hända igen? Då kan ju ett mejl eller samtal till klinikchefen/chefsveterinären vara mer välgörande där du får höra hur de tänker kring det inträffade.

 

[Lobelia]

Det brukar vara temperaturtröga material i ytan, så förmodligen skulle det gå utmärkt med en ytsensor sålänge den har någorlunda rätt tryck på sig. Med reservation för att jag inte jobbar med just medicinteknisk utrustning.

Det låter enkelt, men är det verkligen fullt så självklart som med EN ytsencor? Det är en stor yta som ska övervakas och temperaturen kan väl variera. På vissa delar är det högt tryck (där djuret ligger tungt) på andra mindre (där svans tassar och delar som inte har fullt tryck). Temperaturen i rummet kan också variera och på djuret om det börjar bli nedkyllt exempelvis. Dessutom så har en del hundar tjock päls, andra tunn och det samma gäller huden. Vissa djur kan dessutom svetas. Vet vi att det inte finns hundshampo och andra produkter som kan påverka värmen? Förutom diverse vätskor som används inom djursjukvården.

Dynanan utsätt för slitage och förmodligen olika mycket på olika delar och det kan påverka temperaturen olika i olika områden skulle jag tro.

Sen finns det väl inte en dyan som används under djursjukvård (eller human) som inte har temperaturvakt och ändå sker det olyckor så uppenbart är det inte enkelt.


Det är en sak att under kontrollerade förhållanden mäta temperaturer i ett labb och en helt annan göra det i praktiken.

 

[Malibu_Stacy]

Jag tror att det skulle bli allt för kostsamt att ha en sådan procedur i djursjukvården. Djursjukvården börjar i allt annat avseende mer och mer likna humanvården och med det kommer alla kostnader. Lägger vi till alla procedurer runt omkring och tänker att kostnaderna på något sätt ska bäras av djurägarna så kommer det bli för dyrt, vilket till syvende och sist kommet påverka djuren negativt. Det finns en gräns för vad som är rimligt innan den marginella nyttan av sådana saker istället blir avtagande.

Ansvarsnämnden finns ju dit djurägarna själva anmäla. I ditt fall så låter det som att djursjukhuset har gjort vad de kan för att åtgärda det som hände.

För dig kanske det snarast handlar om en oro över vad som har hänt och att du inte vill att det ska hända igen? Då kan ju ett mejl eller samtal till klinikchefen/chefsveterinären vara mer välgörande där du får höra hur de tänker kring det inträffade.

Liknande fall har tagits upp i ansvarsnämnden men ingen har blivit belastad för något. Tvärtom är det större risk att bli ”fälld” om du inte använder extern värmetillförsel under OP pga risken för hypotermi, som är betydligt högre än risken för brännskada.
Ansvarsnämnden tar inte heller upp några ekonomiska frågeställningar eller krav. I TS fall verkar det främst vara ett skadestånd man är ute efter.

 

[Philosophia]

Liknande fall har tagits upp i ansvarsnämnden men ingen har blivit belastad för något. Tvärtom är det större risk att bli ”fälld” om du inte använder extern värmetillförsel under OP pga risken för hypotermi, som är betydligt högre än risken för brännskada.
Ansvarsnämnden tar inte heller upp några ekonomiska frågeställningar eller krav. I TS fall verkar det främst vara ett skadestånd man är ute efter.

Ja, så tänker jag också. Det är ju inte frågan om någon felbehandling.