Boxer, som sällskap, i stall, på jobb och familj?

[almitra]

Han som körde in min häst har dalmatiner. Den ena for runt vagnen precis som jag själv skulle vila ha det. Lite avstånd men ändå i närheten. De dalmatiner jag har träffat har dock varit skygga. Är det symptomatsikt med rasen?
Vill inte ha en vuxen hund. Jag har möjlighet att ge valptid till mina barn och det bara måste väl vara det mest underbara man kan ge sina barn. Kommer väl ihåg så väl glädjen när vi hade vår valp för snart åtta år sedan, barnens lycka, så jag vill gärna ha valp. När kidsen flyttar hemifrån så är det inte lika viktigt.

Dalmatinern är en väldigt aktiv sällskapshund, min ena följde hästen helt naturligt utan någon träning alls, min andra var ett måndagsex med stark jaktinstinkt, det är dock väldigt ovanligt! Dom ska vara följsamma och hålla sig nära ägaren. En dallis kan man aldrig motionera trött utan dom behöver använda skallen! Ofta mycket duktiga spårhundar. En dragsektion har startats upp av dalmatinersällskapet och det ser riktigt roligt ut! Dalmatinern är otroligt familjekär men oftast totalt ointresserad av andra människor. Dom är duktiga vakthundar och det finns en del skärpa i rasen. Nackdelarna är dom miljoner vita hår dom fäller varje sekund! Dom kan också vara rejält frusna, så att ligga i ett kallt stall eller en kall bil är inget alternativ! Men får dom hålla igång och med bra täcke eller overall brukar det gå bra

 

[Lejonelle]

Jag är ganska familjär med en spansk vattenhund, med mycket vakt i sig. Det vill jag inte ha när hunden är med på jobbet. Min personal måste vara trygga att gå in på mitt rum.

I så fall skulle jag inte titta på dalmatiner. I alla fall inte dem jag har träffat. Men jag kan inte lova att de är bra representanter för rasen. En boxer å andra sidan kan bli lite FÖR mycket love för personalen...

Boxern är en glad skit men det är ju mycket aktivitet i den, så är det det du vill ha? Amstaff som någon föreslog är ju lika aktiv den, plus vakt..

Nej, jag får inte ihop dina önskemål riktigt. Vad är det viktiga för dig? En hund som är enkel, som följer med och inte ställer krav på jobbet och i stallet? Eller en hund som du faktiskt kan göra något med?

 

[DeadSerious]

Amstaff som någon föreslog är ju lika aktiv den, plus vakt..

Om jag inte missat något inlägg så var det väl en staffe och inte amstaff som rekommenderades? Den rekommendationen stämmer jag i så fall in i. Glada, sociala hundar som bjuder på många skratt och gärna hänger med på allt matte hittar på, men också är hur nöjda som helst med att få ligga på soffan och kramas i några dagar när matte vill göra det utan att börja klättra på väggarna. Dessutom ingen vakt och ingen direkt jakt. Den enda eventuella nackdelen jag kan se är den som @Lejonelle skrev om boxern, att det kan bli lite FÖR mycket love för personalen (och den korta pälsen då som gör att de fryser, och dessutom är de ofta väldigt förfärade över dåliga väderlekar överlag och går helst inte ut alls om det regnar - men man kan tvinga dom och dom förlåter än varje gång ).

Ni har väl redan listat ut att jag har staffe, men promotar inte rasen därför utan för att jag tror att den verkligen skulle kunna passa.

 

[Lejonelle]

Om jag inte missat något inlägg så var det väl en staffe och inte amstaff som rekommenderades?

Sorry, kom ihåg fel. Tack.

 

[Barret]

@Rialavargen
Nu har jag inte hängt med längre än att jag såg @Monstermom s tagg.
Jag har två dalmatiner, en på 2,5 år och en på 9 mån. Eftersom deras uppfödare bor nära mig känner jag även hennes åtta dalmatiner relativt väl. Jag har aldrig upplevt någon av dem som skygga, tvärtom är de alla extremt sociala och framåt.

Däremot är dalmatinern som ras väldigt signalkänslig och jag kan mycket väl tänka mig att en dalmatiner i "fel" händer, som inte känner sig trygg osv. kan bli skygg. Dalmatinern som ras är, enligt allmänt vedertagen vetskap, framtagen för att vakta stallar och hästekipage. Det förutsätter att de har en egen grundtrygghet, såtillvida att de kan avgöra vilka som hör eller inte hör till det dalmatinern ska vakta. På grund av det har det även ställts stora krav på deras förmåga att umgås med andra djur och människor.

En normal dalmatiner kan vara reserverad mot okända människor men det ska inte uppfattas som skygghet. De har bara stor integritet och det är oftast bäst att, när man möter en för första gången, ignorera dem och låta dem ta första initiativet till kontakt. När de väl lärt känna en så är man dock deras BFF och får kallt räkna med att bli överöst av kärlek (och vita hårstrån) närhelst de träffar en

Är man bara medveten om detta så är dalmatinern i de rätta, konsekventa (men aldrig hårda!) händerna en fantastisk, mångssidig ras som glatt hänger med på vad man än kan hitta på och däremellan gärna kurar ihop sig med en i soffan eller sängen. Helt enkelt en fantastisk vän som, i mitt tycke, kan sätta guldkant på även den gråaste av alla dagar.

 

[Linda_77]

Hejsan
Min lapska vallhundshane börjar bli lite till åren och jag har kika runt lite på andra raser.

Det jag erbjuder min hund är att den alltid är med mig, även på mitt arbete. Utöver vanlig arbetsdag så följer min hund alltid med mig till stallet.
Hunden kommer att aktiveras med lite sökövningar, samt lite drag när den är färdigvuxen, men framför allt en familjehund, stallhund. Lydnad är ett ganska viktigt inslag i min vardag med hund, så det kommer att vara ganska många lydnadsövningar tills de sitter. Jag kommer inte att tävla, mer än någon utställning då och då. Kommer inte att gå kurser mer än vid enstaka tillfällen.

Har boxerns större behov av aktivering än vad jag kan erbjuda eller passar boxern mig?

Tvärt emot de andras svar så tycker jag det låter som om du skulle vara en utmärkt boxerägare.
Förvisso har det säkert att göra med individer och linjer, men det du beskriver är ungefär mina egna boxrars vardag. Visst har vi gått kurser, visst spårar vi och tränar en del, men så länge mina får springa lösa och göra slut på den värsta energin en liten stund så är de snarare åt "soffpotatishållet" till vardags. För mig är boxern den ideala hunden: Alltid pigg och glad och med på allt, oavsett om det är träning eller mys. Lättlärd, positiv och stabil. När det gäller det du beskriver om din vardag så älskar ju boxrar i allmänhet att följa med vart som helst, åka bil och träffa nya människor. Stallet är generellt inga problem och inte är de speciellt frusna heller. På med täcke den kalla årstiden bara.
Det som kan vara ett problem är att vissa boxrar har viltintresse och jaktlust, dvs. gärna drar efter vilt, jagar katter och liknande. Då gäller det att lydnadsträningen sitter. Likaså är det inte alla boxer som är glada i okända hundar. Hos vissa individer förekommer könsbunden aggressivitet. När det gäller sjukdomar gäller det att välja hund med omsorg, för visst förekommer det i rasen. Mina har varit friska så här långt *peppar peppar* - de är 6 resp. 3 år gamla nu. Men jag känner betydligt fler friska än sjuka boxer, så jag skulle inte låta det avskräcka mig. Själv kommer jag aldrig att vilja ha någon annan ras! Nä, vill du ha en boxer så rekommenderar jag att du kontaktar flera boxerägare/uppfödare och intervjuar dem om rasen. Passa på att träffa så många som möjligt innan du bestämmer dig. Det är ju då man brukar få en känsla av om det är "rätt" ras .

Lycka till!

 

[millifjoris]

Jag tror absolut att du kan ha en boxer! När vår boxer var ung så nöjde hon sig ofta med att dra ut och få springa av sig ordentligt på fotbollsplanen vid skolan i kombination med lite basic lydnad. Vi körde även lite agility med henne vilket hon tyckte var superkul! De är snabba som tusan och jäkligt bra på att tacklas, så passa dig!
Annars var hon världens största soffpotatis och diva! Om det regnade eller var dåligt väder var det snudd på omöjligt att släpa med henne ut på morgonpromenad, och direkt när vårsolen smög fram skulle hon ligga och sola
Hon hakade på till stallet titt som tätt och var nöjd med att få lufsa runt och nosa på allt möjligt nytt och spännande. Skulle du ha med hunden ut när du rider skulle den få tillräckligt med fysisk aktivitet i.a.f!
Någon skrev att hunden kanske skulle frysa i stallet på vintern. Meh, på med ett bra täcke så går det nog alldeles utmärkt. Och om det nu inte skulle gå får väl hunden vara hemma? Ser inte det som ett hinder (men förstår absolut tänket!).

Tänk bara på att om du köper en boxer kommer du vara fast för alltid. En gång boxermänniska, ALLTID boxermänniska.
Det är lite mer än ett år sedan vår älskade Tintin gick bort och jag tycker mig fortfarande se boxrar överallt. Abstinens och önsketänkande..

 

[ch791022]

En tanke - vill man ha en hund med så pass tunn päls som t ex boxer om det blir mycket stallmiljö. Tänker på köld och att dom fryser Jag skulle nog vilja ha en hund med underull om jag skulle vilja ha en stallhund.

Och jag tänker precis tvärt om, så bekvämt med den korthåriga hunden som man slänger på ett täcke när det är kallt. Mycket mer praktiskt att stoppa täcket i tvätten och sen hänga upp dom få gångerna det behövs jämfört med att få hunden med mer päls som för jämt stinker stall så att den måste in i duschen sedan tar en evighet för att torka.

/Camilla

 

[Fibusen]

Vi var inne på boxer,eller ja,mest maken,slutade tillslut med en till staffe. Trevlig och rolig ras,även om våran första är lite "gubbig",hade han varit människa hade han spenderat dagarna i soffan tittandes på glamour och käkat punchpraliner.

Andra staffar vi träffat är det lite mer fart i,och så som våran nya har bettet sig hittills så misstänker jag att jag vill ta tillbaka det där med "vill ha lite mer fart"...