Bortskämd unge!!!!

[marshall]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag håller med dig 100% i det du skriver. Jag var precis som du. Bästa tiden av mitt liv

 

[kryddelydd]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag lånar Rubytoos inlägg eftersom jag anser att h*n har ett sunt resonemang. Jag blir mest förbannad på denna avundsjuka och "jag fick minsann sköta allt själv/fullt ansvar" - blablabla-snack. Ni som bodde i stallet och mockade boxar till höger och vänster för att få rida en stund: Hur många av er hade hästen hemma utan ridkompisar i stallet eller i närheten? Hur många av er är själva föräldrar till trettonåringar (eller har varit de senaste tio åren)?

Jag hade ponny hemma i pappas ladugård.
När jag var i den ålder som TS dotter, låg ansvaret till stor del på mig: villkoret var tydligt. Sköttes inte hästen så var den inte kvar. Det kravet kom redan när jag var i sjuårsåldern: mat och vatten skulle jag fixa. Gjorde jag inte det så fick jag inte rida och ponnyn skulle säljas. Klart, tydligt, enkelt.

I mitt fall handlade det om att bära fram en valfri mängd hö (ponnyn fick tillräckligt - blev snarast övermatad som så många andra ponnyer) lagom ofta.

När jag var tretton, behövde jag inte ta hand om utsläpp, morgonfodring eller lunchfodring. Pappa var ändå i ladugården och mjölkade och fodrade korna, och släppte då ut hästen i hagen och gav foder. Vatten hade de i kar på sommaren - vattenslang över vägen var bra - och på vintern i kopp i boxen och fick äta snö på dagen.
Lunchhö slängde han ut i hagen när han fodrade korna mitt på dagen.

Resten var mitt jobb: att mocka, att sköta om, att fixa både kraftfoder och hö på kvällen.
Så visst, jag slapp morgonpasset som ändå inte är särskilt betungande. Någon enstaka dag kunde pappa ha mockat åt hästen, om vädret var riktigt dåligt så han tyckte synd om hästen ute och därför mockade och sedan tog in den igen efter några timmar. Men det var inte för att hjälpa mig, det var för att han tyckte synd om hästen.

Precis samma villkor gällde för min ett år äldre syster som också hade en häst.

Jag tycker att det var fullt rimliga krav. Huvudansvaret låg på pappa, som för övrigt inte har något som helst hästintresse men som bryr sig om sina döttrar, men det praktiska skulle vi sköta.
Givetvis inte när vi var sjuka, men annars var det inga diskussioner.

Jag tycker att mina föräldrar gjorde rätt.

Vi hade inte råd med ridskolor, lektioner och så vidare. Första sadeln kom när jag var tretton eftersom den följde med på köpet av ponnyn. Innan dess fick vi rida barbacka och det gav en ganska bra balans...

idag bor jag på egen gård på landet med mina 16 hästar som jag sköter själv förutom mitt jobb. Så jag blev inte precis avskräckt.
Mina föräldrar bor drygt tio mil bort. Pappa är fortfarande helt ointresserad av hästarna men hjälper mig fortfarande för att han bryr sig om mig. Han har lagt ner många timmar av sina korta semesterveckor på att måla uthus, byta tegel på ladugårdstak, dra vattenledningar, installera vattenkoppar, stängsla staket (han är bättre på att få ner stolparna än vad jag är), såga ner alla träd där min paddock skulle hamna.

Och jag är innerligt tacksam för all den hjälp jag får, som gör det lättare för mig att leva det liv jag vill ha. Och jag kräver inte hjälpen utan är mycket tacksam när jag får den - som igår eftermiddag när jag kom hem från jobbet och pappa hade varit här och eldat i pannan åt mig.
Ja det låter lite konstigt men han hade köpt några balar silage av en granne (han har slutat vara bonde och är i stället metallarbetare på en fabrik) och körde hit och passade då på att värma stugan åt mig...

Jag är också bortskämd.
Men jag förmår uppskatta det, och jag har inte fått serverat på det sättet som TS beskriver om sin dotter.

 

[Squie]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jo det tycker jag faktisk att man skall göra, dvs ställa ultimatum. Det här är ingen liten 5 åring men en redigt bortskämd tonåring som behöver få lära sig att hon inte kan äta kakan och ha den kvar!

Att ha häst innebär ansvar, och vill hon inte ta det ansvaret och bara göra det roliga så skall hon inte ha häst. Punkt slut, det ÄR faktisk så enkelt. Vill hon bara hoppa så passar det bättre med hopplektioner på ridskolan en gång i veckan tills hon växt upp såpass att hon förstår att det inte går att segla genom livet och bara göra det allra roligaste.

Det här går ju utöver den stackars ponnyn.

Och jag dömer inte bara efter mig själv, jag hade massa kompisar i den åldern som INTE sket i sina hästar, båda de som hade turen att bo på hästgård och vi vanliga dödliga, och som vuxen har jag fortsatt träffa många jätteduktiga ANSVARIGA tonåringar som har vett att uppskatta den otroliga gåvan det är att ha en häst, och gjort allt för att hästen skall ha det så bra som möjligt.

Kan man inte ta ansvaret så kan man heller inte ha en egen ponny.

Nej, du vinner aldrig något på att ställa ultimatum. Varken gentemot TS dotter eller mot någon annan. Vi har här att göra med en 13-åring som precis gått in i tonåren. Där händer mkt. Läser du Erik H Erikssons teori så kan du hitta en hel del matnyttigt.

Dottern är inte bortskämd..hon har blivit pga sin omgivning.. Jag ser henne dock inte som bortskämd eftersom hon har blivit serverad en massa saker, en massa krav. Underliggande krav på prestation. Allt baserat på mitt intryck av vad TS har skrivit, något annat har jag inte att gå på.

Bara för att du o dina kompisar inte agerade som TS dotter gör..så betyder det inte att TS dotter gör fel. Du liksom jag liksom alla andra kan inte titta genom våra ögon..vi måste titta genom dotterns ögon för att förstå henne. Vi kan inte döma henne heller..för vi vet faktiskt inte hur hon själv ser på det hela. Dömer vi..så gör vi fel.

Lite utvecklingspsykologi, lite pedagogik och socialpsykolgi.

 

[a1agnlju]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Ja, det är väl det som är en del av problemet. Det är ju också ganska svårt att jämföra känslan för "självklara ansvar" mellan din uppväxt med mjölkkor och djurskötsel i modersmjölken och en tjej som kommer från ett hem där djurskötseln (korna) inte har varit något naturligt inslag från födseln. Jag kan tänka mig att diskussionerna vid middagsbordet om mastiter, celltal, ko nummer 247 som gått i brunst, hur mycket foder som är kvar och om det räcker osv. osv. har medfört att det blivit en naturlig och självklar del av din uppväxt att djuren medför hårt arbete. Det är något som vi (som inte kommer från lantbrukarbakgrund) inte har naturligt. Och som många andra sagt här så är ju ungar olika och bekymren med dem måste hanteras olika. Jag gissar att dina föräldrar hade andra saker i ditt och din systers uppförande etc. som gjorde dem frustrerade i perioder

 

[Lobelia]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Det första som slår mig är att du poängterar hur fin ponny ni har skaffat och inte bara en, utan från början 3 ponnyer, hoppträning och tävling. Därefter är det vintervila för att det inte går att rida det kommande ridhuset. Även om du inte skriver det rent ut och senare delvis dementerar det så skriker det här ut hur besviken du är, du har skaffat allt och skämt bort dottern och ändå vill hon inte. Både 3 och 2 ponnyer är för mycket åtminstone till att börja med, det är något som kan komma med växande intresse och för barnets skull så spelar det till att börja med inte någon roll om den kan gå höga klasser eller "bara" är den trevlig individ och bra läromästare på mindre klasser. Givetvis har du gjort allt för din dotters skull, eller är det lite av en egen önskedröm, hur du ville ha det?

Du har fått många tips och jag håller med dem som går i riktningen att din dotter behöver ett eget space med hästen och kompisar i egen ålder. Det är en milsvid skillnad att ha en häst inhyrd i ett stall där det finns jämnåriga och en viss service (utsläpp merparten av fodringarna och insläpp) och få delta i stallpass än att dela sin hobby med mamma och förväntas sköta det mesta själv. Kompisar i stallet är som många påpekar minst lika viktigt som hästarna.

Hur var det innan, red dottern på ridskola med kompisarna? Risken för att komma utanför om man inte är "poppis" i sig är stor när man får allt serverat på silverfat, gliringar som går ut på att det är hästen som vinner på tävlingarna och inte barnet är stor även om det inte är mobbing. Man blir inte en i gänget när man har mycket mer än andra och dessutom inte finns på plats. Din dotter skulle kanske varit mycket lyckligare med en "normal ponny" uppstallad på ridskolan tillsammans med jämnåriga, och om hon inte hinner/orkar med så finns ofta alternativet att låna ut hästen någon/några dagar i veckan till ridskolan.

 

[kryddelydd]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag gissar att dina föräldrar hade andra saker i ditt och din systers uppförande etc. som gjorde dem frustrerade i perioder

Det är möjligt.
Men min syster och jag var ganska lydiga och skötsamma, faktiskt.
Vi bodde ganska isolerat på landet utan jämnåriga kamrater. Vi tog oss inte in till samhälle eller stad för att umgås med kompisar. Vi var knutna därhemma.

Vi gjorde läxorna själva, fick bra resultat i skolan. Jag gick ut med en fyra, resten femmor, både från högstadium och gymnasium. Syrran något lägre men drygt fyra i snitt.
Ingen av oss rökte, drack, knarkade.
Ingen av oss skällde ut våra föräldrar.
Ingen av oss tjatade om nya kläder, nya prylar. Eftersom vi visste att det inte fanns på kartan.

Och skälet till att vi var ganska lydiga var naturligtvis att våra föräldrar var tydliga med vad som krävdes av oss. Ponny- respektive hästägandet villkorades. Det var tydligt vad vi skulle göra, och om vi inte gjorde det så visste vi också vad konsekvensen skulle bli.

Föräldrarna behövde - faktiskt - aldrig tjata på oss om läxor eller liknande, det gjorde vi ändå.

Det vi slapp var ju hushållssysslor, tvätt, strykning, städning och liknande. Märkligt nog hade pappa väldigt mycket att göra i ladugården och syrran och jag hade väldigt mycket läxor på onsdagar (städ-dagen hemma hos oss). Villkoret där var att vi skulle hålla våra rum "städbara" vilket gick ut på att vi stoppade in allt löst i lådor medan mamma städade, och sedan plockade vi fram det igen.
Men igen: villkor. Antingen höll vi rummen "städbara" och då gjorde mamma det.
Eller så fick vi städa själva.
Och det var mycket lättare att hålla städbart...

När vi tog körkort, fick vi låna bilen. Mot att vi tvättade den utvändigt. Otvättad bil efter bruk - inget lån.

Ganska konsekvent under helt uppväxten med villkor och konsekvenser där man kunde välja vilket alternativ man hellre tog.

Ganska bra uppfostran, faktiskt, även om det gick snett på sina ställen med mig självmordsmässig från 13-14 års ålder och fram till 25årsåldern trots att jag lyckades bra med studier, och med syrran som hade precis samma bild av vår uppväxt.

 

[Inte_Ung]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag tror att barn som ser sina föräldrar arbeta hemma får lättare att förhålla sig till just arbete.
Annars så blir ju hemma = ledig.

Om man är van att arbete måste utföras och ser föräldrarna göra detta så blir det ju lättare att ta till sig att arbete måste utföras för att nöjena skall fungera.

.... även om det gick snett på sina ställen med mig självmordsmässig från 13-14 års ålder och fram till 25årsåldern trots att jag lyckades bra med studier, och med syrran som hade precis samma bild av vår uppväxt.

Men det kan jag förstå från resten av inlägget.
Det osar egen motor och överambition.
Att skydda sina barn från deras egna överdrifter är alltid mycket svårt.

 

[kryddelydd]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Det osar egen motor och överambition.

Eller oerhört lätt att lära sig, bo på landet och ha böcker att välja på att använda kvällarna till... inte så många andra kvällsnöjen på en bondgård på 80-talet...

 

[a1agnlju]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Medan jag som inte behövde mocka, inte hade några andra villkor än att hästen skulle ridas och skötas alla dagar i vecka, snällt fick sköta min tvätt och städningen av mitt rum själv. Inte så stor skillnad från dina föräldrars upplägg, bara andra arbetsuppgifter. jag var också snäll och lydig. Har bara slängt igen min dörr en enda gång i samband med att jag blev osams med mamma. Något jag har dåligt samvete för än idag.

Ni hade ju dessutom sammanhållning i form av syskon med samma intresse vilket inte ts dotter har.

Jag menar verkligen inte att er uppfostran var fel på något sätt. Jag menar att alla är olika och uppväxten med mjölkbönder som föräldrar har garanterat gett er ansvarskänslan som en självklarhet betydligt tidigare än vanliga icke-lantbrukarbarn. Mår inte djuren bra alt. sköts inte åkrar och fält= blir inte produktionen bra=inga pengar/inga resultat. Det kommer med modersmjölken för vissa, andra får det inte alls lika naturligt.

 

[Ponnymorsa]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Oj, så många inlägg! Jag förstår att det verkligen finns olika uppfattningar i vad man kan ställa för krav på en 13 åring. Det verkar även som att det finns olika uppfattningar av hur en mogen 13 åring är. Det måste vara oerhört individuellt!!
Jag kanske ska dela med mig lite mer av hur min 13 åring är och hur vår relation är, eftersom det ändå är den 13 åring som tråden handlar om. Min dotter har alltid, ja faktiskt så länge jag kan minnas, varit väldigt "duktig" i allt. Hon har mycket lätt för sig i skolan och har alltid legat långt före sina klasskompisar,
det har diskuterats om hon ska hoppa över en klass, men vi har tyckt att det är bättre för henne om hon får gå i tillsammans med sin egen årskull. Inte så roligt att behöva vara den som sist får moppe, sist får gå på 15 års filmen osv.
Så hon behöver inte lägga ner mycket tid på läxor. Hon har oftast inga, eftersom hon hinner klart dem i skolan. Hon älskar att hjälpa till hemma. Ja, HON älskar det, det är alltså inte jag som tvingar henne. Hon väcker oss ofta med frukost på sängen, eller har dukat upp en stor härlig frukost till hela familjen. Hon sätter klockan själv och går upp och gör detta för andra. Och inte för att vi förväntar oss det, utan för att hon vill. Det finns naturligtvis gånger då hon inte gör detta och då är det ingen som höjer på ögonbrynen. Hoppas jag poängterat detta nog. Vi lagar middag tillsammans, inte varje dag, men ofta. Vi umgås när vi lagar mat och det är jättetrevligt. Hon älskar att baka och överraskar oss ofta med underbara efterätter och god fika. Vi har en mycket nära relation, vi umgås mycket och pratar med varandra mycket. Jag hänger INTE över hennes axel som någon/ några fått uppfattningen av. Men hon tycker om att umgås med mig. Och jag tycker faktiskt om att umgås med min dotter också! Hon har ett privatliv med. Hon har naturligtvis vänner i sin egen ålder, hon umgås alltså inte med mig dygnet runt! Men hon har alltid varit kräsen när det gäller vänner. Hon umgås inte med människor som hon inte har något utbyte av. Och oftast är det tjejer med hästintresse. Så att hon skulle få höra att hon är tråkig för att hon är i stallet, stämmer inte. De är ju likadana. Hon hjälper ofta till att passa sina syskon. Hon är så otroligt duktig! Sedan finns det naturligtvis situationer där hon är som många andra tonåringar. Hon skriker på sina bröder att de ska gå ut ur hennes rum, hon ockuperar badrummet, sprider kläder i sitt rum, osv. Men det är ju fullt naturligt. Hon får kläder, smink, osv så att hon klarar sig, men inte överdrivet. Hon får ingen veckopeng eller månadspeng, eftersom hon valt att ha häst istället. Vill hon göra något extra någon gång, som att gå på bio med en kompis, så får hon det. Men hon får inte "mammas kort att shoppa för". Så på det sättet är hon inte bortskämd. Jag tycker att hon har gjort sig förtjänt av detta livet som vi valt, men ja, jag är besviken över att hon inte uppskattar det mer. Jag älskar min dotter oerhört mycket, och jag skulle aldrig skrika åt henne att hon är en bortskämd unge! Men jag känner så inom mig, därför skrev jag det i mitt första inlägg. Och ja, det är klart att det är mitt fel, som en del gärna poängterar. Men min fråga var inte hurvida någon tycker att det är mitt fel eller inte, utan vad ska jag göra? Många tror att jag lägger över min dröm på min dotter, och att hon inte egentligen har ett intresse för hästar. Jag tror verkligen inte att det är så. För mig hade hon gärna fått rida runt i skogen på en gammal nordsvensk, om det gjorde henne lycklig. Har inga problem med det, men det är självklart roligt att dela ett intresse. Det är hon som har höga drömmar och jag hjälper henne gärna att nå dem så långt det går. Men ja, jag kan hålla med om att hon fick för mycket ansvar i början. Men nu är ju en av ponnyerna såld och jag funderar på hur jag ska göra med den andra. Kanske ska den säljas, kanske ska den ha en medryttare. Jag får se. Fram tills dess tar jag hand om den. Men jag tycker fortfarande att jag kan ställa krav på henne att ta hand om sin ponny! För de som tror att det innebär tungt arbete, så är det naturligtvis inte det jag kräver av henne! Jag vill bara att hon mockar, borstar och fodrar sin häst. Är det för mycket begärt av en 13 åring som i övrigt visar stort ansvarstagande och faktiskt tycker om det? Nej, jag tror att det inte är roligt att göra de bitarna bara. Hon vill ju ha sin ponny och rida den. Och då tycker jag faktiskt att hon får ta de mindre roliga bitarna också!

 

[Inte_Ung]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag tycker att din dotter verkar mera intresserad av matlagning än av hästar.

Läs igenom din egen text igen.
Hon älskar att laga mat och vill inte sköta hästen.

 

[rubytoo]

Sv: Bortskämd unge!!!!

[

Jag räknar så som jag har det och nej det blir inte mycket tid över på kvällen. Skall ta mig till och från jobbet också och vi vet ju inte hur långt bort från skolan hon bor.

Personligen så anser JAG att kl 22 på kvällen är alldeles för sent för att få ett fungerande liv för en 13åring när det är skola som skall skötas och om det inte stämmer överens med övriga så borde de föräldrarna ta en funderare!

 

[Squie]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag får lite funderingar när jag läser din text.

Du återkommer ofta till att hon är duktig. Har du någon aning om om hon är en prestationsprincessa? Att hon någonstans är lärd att hon duger bara när hon presterar? Att det är enda gången hon får uppmärksamhet?

Din besvikelse lovar jag att hon tar in. Hur går dina tankar kring det? Att hon har en mamma som är besviken på henne. Att det syns omedvetet och kanske medvetet att hon faktiskt inte 'duger' som hon är.

Din fråga i tråden gäller Vad du ska göra. Mitt spontana svar är att ha en dialog med dottern. Kommunicera. Jag har frågat tidigare i tråden NÄR, VAD och HUR du för den dialogen. O även, Vilka svar får du? Vad säger hon själv?

 

[a1agnlju]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag tror fortfarande att om dottern får jämnåriga kompisar i samma stall kommer fodringen, mockningen osv. inte bli något problem alls. hon kommer dras med av de andra och mockning osv. blir en mer naturlig del av stallvistelsen och kommer inte att kännas som något jobbigt/tråkigt alls.

 

[Inte_Ung]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Men varför tar alla för givet att flickan verkligen är intresserad av ponnyn?
Hon kanske bara vill ha den kvar för att de vänner som hon gillar bäst är hästintresserade?

Låt det stackars barnet ägna sig åt något som hon finner roligare i stället på sin fritid.

 

[rubytoo]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Så du anser att ungdomar blir utnyttjade i stall då dom vill LÄRA sej så mycket som möjligt inom hästeriet.

Men då måste du ju anse att ungdomar i alla andra idortter eller andra former av hobby också blir utnyttjade då dom också måste LÄRA sej från grunden så mycket som möjligt... eller ?

Det är inte riktigt samma sak, tror inte så många fotbollsspelande ungdomar klipper gräsplanen, ritar linjer eller tvättar bollar..

Om du nu inte visste det så är hästskötare ett YRKE som endast kan lära sej genom att praktisera och praktiser och ännu mera praktisera......

Och du anser att detta yrke är ett rent och fint skattemässigt yrke där man tar hänsyn till arbetslagen om tid, vila och ersättningar??

Hur mycket tror du inte en proffsidrottare tränat genom åren för att just kunna bli så bra att dom kan kalla sej för proffsidrottare ? ? ?

Jadu du kan ju fråga mig om det..

Men inte har jag slavat i stall hos andra utan betalning och bara fått mocka..

Även om man inte har ambitionen att bli proffs så kanske man ändå vill lära sej så mycket man kan...

Genom att mocka boxar?

Det är inte att bli utnyttjad utan det är att skaffa sej lärdom för hela livet...

Det är så beklämmande att läsa detta för det gör att alla dessa Ungdomar som vill jobba inom detta fortfarande har 80 timmarsveckor utan avtalsenlig lön samtidigt som BARN gör samma sysslor. Jag anser att man som 13åring är barn och inget annat

 

[Ponnymorsa]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag tycker att din dotter verkar mera intresserad av matlagning än av hästar.

Läs igenom din egen text igen.
Hon älskar att laga mat och vill inte sköta hästen.

Ja, hon tycker att det är roligt med matlagning, men hon VILL hålla på med hästar, problemet är att hon bara vill göra de roliga bitarna!

 

[rubytoo]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Men herregud.. Du är ju inte sann människa, vilken planet kommer du ifrån egentligen? När jag var 13 kom jag hem från stallet vid 23-24 och jag hade bra betyg och jag var ingen strulig unge, jag kunde sköta skolan. Man är inte en liten skitunge när man är 13, man är tonåring. 22, för sent? Hur får du ihop detta? Ska en 13-åring leka med barbie och lego också eller? Ska denna lilla stackars 13-åring kanske också få välling av mamma och pappa till kvällen?

Pinsamt!

Vad är din uppfattning om en 13-åring egentligen? Hur liten är en 13-åring i dina ögon? Hur gammal är du och hur curlad blev du egentligen när du var 13? Du kanske jämför med dig själv, vad vet jag. Det gör ju jag också.

Jag anser mig vara barn när jag var 13år och det är jag enormt stolt över att även mina föräldrar ansåg.

Idag är samhället alldeles för slappt när det gäller barn och det finns väl kanske någon orsak till att betygen i skolorna blir sämre och färre fortsätter att läsa vidare och skaffar sig en utbildning.

Kan en 13-åring bädda sin säng? Kan en 13-åring sköta sina läxor? Kan en 13-åring koka pasta och steka köttfärs?

Vad har det med saken att göra?

Kl 22 är kanske sent för en 8-9-åring att lägga sig. Men inte för en 13-åring, då är man ju ett stort barn, man är till och med nybliven tonåring

Kl 22 är för sent för BÅDE och! Du överskattar åldern rätt mycket men det lär du märka när du blivit lite äldre..

Vad tycker du att en 13-åring ska klara av då?

I vart fall skall en 13åring INTE vara i stallet så länge som du fick, det tycker jag är oansvarigt av föräldrarna.

En 13åring skall inte vara vuxen eller du tycker det är ok att låta 13åringar gifta sig och skaffa barn som man gör i vissa länder? Är det dit vi vill?

http://www.youtube.com/watch?v=1e8xgF0JtVg

Titta OCH begrunda!

Nej en 13åring skall vara ett BARN och inget annat

 

[Inte_Ung]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Ja men det roliga är ju alltid roligt, det behöver man inte vara så särskilt intresserad av.

Min dotter är intresserad av att spela fiol.
Om man frivilligt står och gnider på en fiol flera timmar om dagen så är man intresserad.
Om man inte står i stallet och stampar och noga rider sin ponny för att den sedan skall kunna prestera så är man inte intresserad.
Jag hade inga problem med att få hjälp med mina hästar i stallet, men det var mina hästar och just hjälp som jag fick.
Min dotter tog fodringar av alla hästar när det behövdes, och det utan att knota alls, sedan så gick hon in och spelade fiol.

 

[Ponnymorsa]

Sv: Bortskämd unge!!!!

Jag får lite funderingar när jag läser din text.

Du återkommer ofta till att hon är duktig. Har du någon aning om om hon är en prestationsprincessa? Att hon någonstans är lärd att hon duger bara när hon presterar? Att det är enda gången hon får uppmärksamhet?

Din besvikelse lovar jag att hon tar in. Hur går dina tankar kring det? Att hon har en mamma som är besviken på henne. Att det syns omedvetet och kanske medvetet att hon faktiskt inte 'duger' som hon är.

Din fråga i tråden gäller Vad du ska göra. Mitt spontana svar är att ha en dialog med dottern. Kommunicera. Jag har frågat tidigare i tråden NÄR, VAD och HUR du för den dialogen. O även, Vilka svar får du? Vad säger hon själv?

Den dialogen har förts ofta den senaste tiden. Lugnt och fint tex uppkrupna i sängen. Jag frågar om hon tycker att det är jobbigt med ansvaret kring ponnyn, om hon har tröttnat, jag förklarar att det är helt ok om hon känner så, men att jag bör få veta det, så jag kan sluta "tjata" på henne. Men hon säger att hon vill rida, hon älskar det, hon älskar ponnyn, men det är tråkigt för att hon inte kan rida i ridhuset. Eller för att hon inte kan hoppa just nu. Osv. Jag förklarar att ponnyn måste sättas igång ordentligt innan det är dags att hoppa, och att hon får klara sig utan ridhus så länge. Och att man måste ta hand om allt runt om ponnyn med, tex som mockning. Hon VET allt det där, hon är inte dum. Hon tycker helt enkelt att det är tråkigt.

Om hon nu är en prestationsprinsessa, och känner att hon måste prestera för att jag ska uppskatta henne, så borde hon väl göra det i stallet med?
Känns som den teorin talar emot sig själv?