Men spelar det överhuvudtaget någon roll vad svärfar gör med sina egna får på sin egen gård?
Han får väl organisera eller inte precis som han känner för..
Naturligtvis får man göra (nästan) vad man vill på sin egen gård. Förutom sådant som t.ex. strider mot djurskyddsregler eller andra regelverk man har att hålla sig till inom lantbruk och skogsbruk.
Men, det kan faktiskt vara så att det finns något slags bakomliggande "problem" hos svärfar, som yttrar sig i att han beter sig som han gör. Att han är onödigt mycket nära TS med sambo, att han utför saker på opraktiska sätt...
Det kan vara alltifrån den lättare depression och vilsenhet som många, i synnerhet män uppfostrade i den äldre traditionen, får när de går i pension, det kan vara ensamhet om hustrun gått bort, och som leder till olika nästan maniska beteenden för att fylla hålen i själen när livet har förändrats.
Jag har sett ett flertal "farbröder", några tiotal år äldre än mig själv, som äntligen fått gå i pension, med stora drömmar och förhoppningar om livet efter pensionen, men som istället går under därför att det inte blir som de tänkte sig. I synnerhet har jag sett detta om hustrun lämnar dem, eller avlider.
Jag har alltså jobbat på en mansdominerad arbetsplats, med välutbildade och välbetalda specialister, som satsat hårt på karriären, och som levt för denna. De har inte sällan levt med kvinnor som tagit huvudansvaret för hem, familj och sociala relationer, även om de jobbat.
Och svärfars beteende verkar lite maniskt och föga genomtänkt, jag minns också att TS haft andra trådar där svärfars beteende också varit uppe...