Jag och min familj ska återigen köpa en hund efter många år utan. Om jag hade fått välja utifrån mig själv hade jag köpt en cane corso men då övriga familjen sagt nej till detta har vi enträget letat vidare. Varende ras har vi gått i genom men inte lyckats enas. När vi då träffade dessa trevliga BLANDRASER som många kallar labradoodle föll alla i familjen som furor. Om hunden är dyr? Ja, riktigt hiskeligt dyra för oss som har en mindre plånbok men vill man ha något väldigt väldigt mycket ja då sparar man. Vi hade kunnat köpa en rasren hund för halva summan men nu är det en blandras vi fastnat för och så blir det. Vad SKK godkänner eller inte är mig totalt ointressant, vi vill ha en trevlig familjemedlem inte en utställningshund. Jag har tidigare köpt/fått blandraser i princip gratis och dessutom köpt rasrent för större peng och tänk, jag har älskat dem alla lika mycket! För mig har en hund en nos, öron, fyra tassar, de vill ha trygghet och kärlek, bra mat, fysisk och psykisk motion oavsett vad SKK bestämmt.
Jag har bara haft renraser, dock kommit i kontakt med ett stort antal blandraser genom åren, har även haft en på prov här hemma eftersom det var en fantastisk liten hund som skulle omplaceras. Tyvärr passade den inte ihop med min äldre tik.
Jag har fått två av mina renrasiga hundar gratis. Jag har betalat normalt valppris för en och en tog jag som omplacering för några tusenlappar. Att jag tagit hem just de fyra som varit mina är enkelt. De har varit fantastiska och jag har inte velat vara utan någon av dem. Jag älskar dem mer än något annat här i världen och de passar mig utmärkt.
MEN att det blivit så bra, genomgående, med mina hundar har jag uppfödarna att tacka för. Uppfödarna som avlar på rastypiska hundar, hundar med dokumenterade släktled. Hundar som i många fall testats i för rasen lämpliga arbetsprov med mycket bra resultat osv.
Det är inte en slump att hunden jag en dag tog hem osedd visade sig vara fantastisk trots att hon beskrevs som något helt annat. Tack vare stamtavlan, tack vare att jag har så jäkla bra koll på hennes släktingar m.m. så kunde jag förstå att det var en bra hund i fel hem, en hund som med största sannolikhet passade mig utmärkt (det gjorde hon också).
Det är inte en slump att min nu yngsta är rolig och lätt att leva med, orädd och glad, otroligt sund i sin kroppsbyggnad och en sjuhelvetes rolig tävlingskamrat de gånger jag väl orkar ta mig iväg på något (det är inte ofta, hon är till 99% av sin tid en sällskapshund, inte tävlingshund). Jag visste redan innan hon var född att hon skulle bli sådan, även om hon överraskade mig med att vara bättre än väntat.
Samma sak där, hon är ett resultat av genomtänkt avel från föräldrahundar som kommer ur jämna och bra kullar. Det har inte varit att en hund i kullen råkat vara bra och så har man avlat på den, det har varit kullar som varit så bra att även den "sämsta" i kullen varit en tokigt bra hund. Då blir det kvalitet på valparna. Inga garantier såklart, det går inte, saker kan alltid slå fel när det handlar om genetik och avel, men nog sjutton har mina hundar haft ett utmärkt utgångsläge redan innan de föddes.
Och DÄR har vi anledningen till att jag, även om jag bara ska ha en sällskapshund. Jag vill till varje pris öka chansen att få en riktigt bra hund. Jag har träffat hundar som varit rädda för allt och inget. Jag har träffat stressade hundar som huggit sina ägare, som huggit ägarnas vän i armen så hårt att det blev akut in till sjukhus och hela armen var blå i veckor. Jag har träffat hundar som inte blivit gamla alls pga hälsoproblem... listan kan göras lång. Listan kan göras ännu längre av de många hundägare här i tråden som varit aktiva med hund längre än vad jag har varit.
I mina ögon är det oerhört respektlöst mot hundar (och kommande ägare) att göra annat än sitt absolut bästa för att öka chansen för så sunda och bra hundar som möjligt, oavsett ras eller rasblandning.
I dagsläget finns det dock extremt sällan några möjligheter för icke-SKK-anslutna hundägare att hålla koll på sina hundars bakgrund, hundarnas resultat från hälsoundersökningar m.m. Det är anledningen till att jag, som det ser ut nu, aldrig kommer välja annat än hundar från SKK-ansluten uppfödare (eller motsvarande i andra länder). Det är för riskabelt. Det är inte sjysst mot hundarna.