Blä för nyår som singel

[Petruska]

Jag gillar inte vare sig jul eller nyår. Jul är väldigt familj och nyår är väldigt parig. Dock: jag har inte ont av det i sig. Jag är gärna hemma. Men: det jag har ont av är andras förväntningar. Att de liksom ska tycka det är tragiskt om jag inte går på nyårsfest. DET är jobbigt. Trots att jag VILL vara hemma.

Jag gillar det inte heller. Jag gillar inte obligatoriska festdagar då man måste vara så himla festlig. Jag är sällan särskilt festlig.

De sätt jag har att fira jul och nyår på, ser jag som lösningar på ett problem. Problemet är högtiden, sättet att fira funkar under omständigheterna, typ.

 

[Petruska]

Var det inte trevligt också? Med ett nytillskott.

Jo, alltid roligt när ens gamla vänner från olika håll träffas och gillar varandra!

 

[mandalaki]

Om det vore så enkelt...och roligt..att truga sig på inrutade sällskap...
Ja jag är en trevlig sällskapsmänniska, det är inte det, men jag avskyr att vara den stackaren om någon måste förbarma sig över (eller känslan över att vara den)

Fast det är ju din känsla, inte deras. De kan ju inte veta att du vill vara med om du inte signalerar det. Jag tycker inte att du ska skämmas det minsta för att göra det.

 

[mandalaki]

De sätt jag har att fira jul och nyår på, ser jag som lösningar på ett problem. Problemet är högtiden, sättet att fira funkar under omständigheterna, typ.

Haha, exakt!

 

[tott]

Jag tycker att det är att ha väldigt höga krav att tänka sig att man ska bli bjuden utan att ta egna initiativ för att "jag är jag".

Jag har inte krävt nåt alls! Jag önskar jag skulle bli bjuden till en nyårsfest för att "Tott är kul. Henne bjuder vi (trots att vi inte känner henne så väl)"

 

[tott]

Fast det är ju din känsla, inte deras. De kan ju inte veta att du vill vara med om du inte signalerar det. Jag tycker inte att du ska skämmas det minsta för att göra det.

Jag vet att det är min känsla och jag HAR bjudit in mig förut, och jag AVSKYR det!!

 

[GotAsecret]

Jag har varken vänner, familj eller partner att umgås med, vi kanske kan fira ihop, du och jag @tott ? (japp, jag menar allvar, hur långt ifrån Uppsala bor du? Om det skulle vara intressant? )

Jag hoppas du har sett detta i alla fall, även om det inte är aktuellt

 

[mandalaki]

Det kanske finns singelfester på nyår om man googlar lite, kollar fb osv? Då skulle du kanske t o m kunna slå två flugor i en smäll, dvs träffa nån.

 

[Myrten]

Jag har bespetsat mig på att fira både jul och nyår i Dahab på Sinai, men efter flygkraschen som kanske var en bomb för någon vecka sedan känns det som att det kanske blir ändrade planer. Jag är djupt jul-skadad från min uppväxt eftersom det var tiden då kraschen mellan den fasad som mina föräldrar uppehöll och det som fanns bakom den märktes tydligast. Nyår är aningen bättre.

Jag brukar vara utomlands och hade i år tänkt mig att en icke-kristen miljö skulle ta bort julen helt. Nyår såg jag för mig hur jag och kompisen satt på stranden och tittade på fyrverkerier över Röda Havet.

MEN - om jag nu inte kommer iväg ringer jag nog en av mina vänner och kollar vad hennes familj ska göra. Eller får kompisen att låna den där lägenheten i London hon säger att hon har tillgång till. Men samtidigt har det ju dykt upp förslag i tråden. Buke-nyårs häng tycks ju vara möjligt. Så det tycks ju vara ett alternativ under uppsegling. TS, kan det inte vara något?

 

[mandalaki]

@Myrten Kan inte du ta med buke till den där lägenheten i London? Kunde bli episkt!

 

[starcraft]

Dock: jag har inte ont av det i sig. Jag är gärna hemma. Men: det jag har ont av är andras förväntningar. Att de liksom ska tycka det är tragiskt om jag inte går på nyårsfest. DET är jobbigt. Trots att jag VILL vara hemma.

Det där tror jag är huvudet på spiken varför det är svårt för folk som känner sig utanför att känna att det är en dag som alla andra. Man förväntas göra något och har man inte det så är det liksom synd om en. Förra nyåret bestämde jag mig för att vara hemma och var nöjd med mitt val - tills jag får ett mess från dåvarande dejten att han tyckte så synd om mig som var själv på nyår. Men han ville inte bjuda med mig, förståligt i många avseenden, så jag klandrar honom inte för det, men själva påpekandet är onödigt när personen ändå inte tänker göra något åt det. Likaså alla på jobbet som tyckte synd om en för att man var själv - men ingen har en tanke på att bjuda en...

Jag förstår precis hur @tott känner sig. Jag hatar att bjuda in mig själv, trots det har jag gjort det flertalet gånger. Jag har även testat att bjuda in folk själv, men det är sällan det kommer någon på en dag som nyår, för folk är redan upptagna. För min del blir det utomlands om det funkar med jobb, annars blir det hemma med bubbel, hummer och film, som förra året.

 

[mandalaki]

Det där tror jag är huvudet på spiken varför det är svårt för folk som känner sig utanför att känna att det är en dag som alla andra. Man förväntas göra något och har man inte det så är det liksom synd om en. Förra nyåret bestämde jag mig för att vara hemma och var nöjd med mitt val - tills jag får ett mess från dåvarande dejten att han tyckte så synd om mig som var själv på nyår.

Precis. Pratade med min exsambo häromdagen, han hade blivit bjuden på en nyårsfest han inte ville gå på och plötsligt insett att han inte längre kunde skylla på katterna och fyrverkerier, eftersom han tvingats avliva båda sina katter under året. Och då kom jag på hur skönt det alltid var för mig när jag hade katter att kunna skylla på dem de nyårsaftnar jag inte var bjuden någonstans, jag kunde ju inte lämna katterna när det smällde. Det köpte folk. För jäkligt att nyår ska vara förknippat med så mycket.

 

[Trani]

Jag vet att det är min känsla och jag HAR bjudit in mig förut, och jag AVSKYR det!!

Men så får man ju helt enkelt göra ibland. Det går, som du märker, inte alltid att bara vänta på att bli bjuden. Enligt min erfarenhet är nyår en sådan helg där man lätt antar att alla har planer redan, så då kanske man inte bjuder in explicit. Samtidigt så vill de flesta fira nyår så om någon frågar om att hänga på så är denne självklart välkommen!

 

[escodobe]

Jag har inte krävt nåt alls! Jag önskar jag skulle bli bjuden till en nyårsfest för att "Tott är kul. Henne bjuder vi (trots att vi inte känner henne så väl)"

Det kanske det gör om du flaggar att du inte har något för dig på nyår och gärna firar med någon. Jag blev sambo så, brev bjuden på nyårsfest till en kompis kompis nsom delade lägenhet med min nuvarande sambo.
Jag är dock imponerad av att alla dina vänner redan bokat in nyår. I november!

 

[Trani]

Och visst, nyårsafton är parig som tusan, det finns en massa klyschor om att pussas vid tolvslaget och allt det där.

Det har jag ärligt talat missat. Nyår för mig är mer något man firar med vänner. I min bekantskap firar par ofta med vänner på varsitt håll. God mat, mängder av mousserande vin och hämningslöst festande till morgonen! Hångla med sin partner kan man göra dagen efter.

 

[Trani]

Jag är dock imponerad av att alla dina vänner redan bokat in nyår. I november!

Verkligen!

 

[escodobe]

Jag vet att det är min känsla och jag HAR bjudit in mig förut, och jag AVSKYR det!!

Bjud in folk själv då? Ordna bukefest och bjud in lite andra bekanta, jobbpilare, kreti och pleti och se vad som händer?

 

[Petruska]

Det har jag ärligt talat missat. Nyår för mig är mer något man firar med vänner. I min bekantskap firar par ofta med vänner på varsitt håll. God mat, mängder av mousserande vin och hämningslöst festande till morgonen! Hångla med sin partner kan man göra dagen efter.

Att nyår skulle vara särskilt parig hade jag också missat. Mer att det måste vara festligt, och att man slipper familjen efter julen. Och i förekommande fall lämnar barnen hos deras far- eller morföräldrar.

 

[Myrten]

@Myrten Kan inte du ta med buke till den där lägenheten i London? Kunde bli episkt!

Följer du med då?

Tyvärr är den inte min eller ens min kompis. Utan min kompis kompis. Men det finns ju alltid hostel.

 

[escodobe]

Det har jag ärligt talat missat. Nyår för mig är mer något man firar med vänner. I min bekantskap firar par ofta med vänner på varsitt håll. God mat, mängder av mousserande vin och hämningslöst festande till morgonen! Hångla med sin partner kan man göra dagen efter.

Pussas brukar man väl kunna göra med i princip vem som helst sområkar stå nära vid tolvslaget...
Oavsett om man känner varandra eller ej