Memils används i nedsättande betydelse. Sen är det inte sant att alla större vägar har parallella cykelbanor, snarare regel att man mer eller mindre helt struntar i cyklisterna så att det inte längre är möjligt att alls cykla mellan vissa platser utan långa omvägar när vägar byggs om för att göras säkrare och kunna ta mer trafik. Inte heller är det sant att alla cykelvägar snöröjs och halkbekämpas, på landsbygden snarare regel att det inte görs, åtminstone i södra Sverige.
Jag cyklar året runt, om väglaget är rimligt blir det snarare fler än färre mil under vinter. Och jag är inte den enda precis.
På en punkt kan jag hålla med och det är att en del av de åtgärder som görs är onödiga eller till och med kontraproduktiva och de som beslutar och planlägger borde ta in kunskap från de som verkligen cyklar om vad och var de behöver förbättra.
Jag pendlar inte och cyklar inte dagligen men cyklar en del lite längre turer så per år blir det ganska många mil ändå.
När jag idrottade på hög nivå, så cykelpendlade jag till jobbet 14-15 km dagligen som en del av min träning. Det fanns hyggliga cykelvägar större delen av vägen, men det fattades några småstumpar här och där. Arbetsplatsen låg i en förort till Stockholm.
På min arbetsplats med ca 2000 personer, så var det kanske 15-20 som cyklade hyfsat regelbundet, och då bodde de flesta inom några kilometer till arbetsplatsen och cyklade bara vid mer tjänlig väderlek. Och så var vi några få som cyklade längre, och en större del av året.
Att verkligen cykelpendla lite längre sträckor "på riktigt" i stort sett varje dag, i ur och skur, vinter som sommar, är inte något som en majoritet gärna gör. Majoriteten som cyklar till jobbet 3-4-5-6-7-8 km under den tid på året när det är rimligt väder och rimligt underlag.
Det är den där majoriteten som behöver säkra och enkla cykelvägar/cykelbanor i samhällen/tätorter.
Jag kanske är lite nedsättande mot Memils, eftersom de där grupperna med män med medelålderskris, som cyklar i grupp under försommaren (inför Vätternrundan), men som kör bil till jobbet, och dessutom beter sig som om de har egen rätt att köra i klunga i allmän trafik, förtjänar en del kritik.
Varför cykelpendlar dom inte för att träna istället?
Som sagt, att utflyktscykla är en helt annan sak än att cykelpendla till jobbet. Utflykten kan man ställa in om vädret eller underlaget är dåligt. Man kan inte avstå från att åka till jobbet.
Cykelpendling (längre sträckor) är ett slags commitment, där man valt bort att köpa månadskort till kollektivtrafiken, valt bort att köra bil till jobbet, och valt att organisera livet så att tidsåtgången för cykelpendlingen blir acceptabel. Man har också fixat så att man kan duscha och byta kläder.
Jag vet inte hur många cyklister du träffar på två mil från närmaste tätort under vintern på en cykelbana längs en riksväg som går genom skogen?