Jag flyttade från Stockholm för ca 25 år sedan.Men du bor i Stockholm så då är det inga problem/s
Trafikförvaltningen jobbar med just infrastrukturfrågor för att underlätta lokaltrafik som inte behöver gå via centrala Stockholm (se tvärbanan som går från Hammarby sjöstad till Sundbyberg) men det kostar riktigt saftigt och är något som är fem-tio års projekt. Just nu så jobbar man med att bygga ut Flemingsberg för att göra det till en knutpunkt Söder och renoverar Slussen för att få ordning på getingmidjan.
Stockholm har växt snabbt och infrastrukturen har inte hunnit med. Bussar är alltid det lättaste och därför har de premierats och de kostar betydligt mindre än t-bana eller pendel. Sedan är det ett meckande med kommunpolitiker som kräver utbyggnad nu, innan nästa val, och inte har förståelse för att det är långsiktigt. Detaljplaner, expropriering, remisser till diverse instanser. Plus att det ska finnas pengar. Just nu är SL ekonomi en katastrof eftersom de finansieras delvis av skattemedel och delvis av biljettintäkter som försvann under covid.
Tvärförbindelser med kollektivtrafik existerade knappt då heller.
Hela trafikinfrastrukturen är uppbyggd ungefär som ekrarna på ett cykelhjul.
Det enda väsentliga som tillkommit för att hantera tvärförbindelser är just tvärbanan.
Busslinjer kunde ha fixats till för 30-40 år sedan, men viljan saknas.
Annars så är vanliga pendlingstider för en majoritet som bor i Stockholms län, men utanför Stockholms kommun, 45 minuter upp till dryga timmen. Några som bor riktigt långt ut accepterar längre restid.
KL
Vanligt är olika former av kombinationsresor, t.ex. bil eller cykel några km till en pendlarparkering, och så buss eller pendeltåg (inkl Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Roslagsbanan m.m.) till T-banan eller busslinje.
Att ta sig till den iofs fungerande kollektivtrafiken i förorten som tar den resande mot centrum eller till andra knutpunkter, kan vara nog så besvärligt ibland, men "Stockholmarnas" tolerans avseende total restid till jobbet är rätt ofta betydligt större än landsortsbornas.
Här i de närbelägna landsortstäderna/samhällena så tycks mer än 15 minuters pendling vara urjobbigt. Oavsett hur resorna genomförs.
Fast problemet med landsbygden är att kollektivtrafiken är näst intill icke-existerande, och där den finns anpassad till ungdomars resbehov, snarare än vuxnas pendlingsbehov.
Personligen tyckte jag om att sitta på bussen och T-banan och läsa bok/läsa tidningen (flyttade innan smarttelefonerna), och få en kontemplativ stund.
När jag körde till jobbet på andra sidan stan, så ökade min stress, och jag sparade inte många minuter i pendlingstid, men körde jag, så var det för att det fanns bilberoende ärenden som skulle utföras efter jobbet. T.ex. för att kunna besöka gamla föräldrar och hjälpa till dem med inköp, slänga grovsopor och liknande.