Bildtråd inredningskaos!

[escodobe]

Jag brukar kalla min stil "engelska antikrundan / dykshopp" . Och ja, jag har två mattor ovanpå varandra, jag tog fram den översta för att visa och så råkade jag ställa en crosstrainer på den och orkar inte flytta bort den.

 

[escodobe]

Jag brukar kalla min stil "engelska antikrundan / dykshopp" . Och ja, jag har två mattor ovanpå varandra, jag tog fram den översta för att visa och så råkade jag ställa en crosstrainer på den och orkar inte flytta bort den.

 

[em-pirre]

Word

Min oordning är en direkt spegling av mitt mående. Mår jag dåligt är det stökigt. Mår jag bra är det ordning. Jag mår dåligt av stök, det ger dålig harmoni att se alla jäkla saker överallt. Det gör mig stressad men jag är handlingsförlamad i min oförmåga att röja upp en gång för alla. Önskar att det vore enkelt att orka. Men jag kommer bara till att hålla det rent, högarna med papper och grejer orkar inte med just nu. Jag prioriterar jobb och djur och mat och personlig hygien och motion före. Och orken tog slut ungefär halvvägs på den listan och resten gjordes bara av pannben. Städning kommer senare. Nån gång.

Den kan man ju spekulera i varför man vill ha det städat och fint. Är det för att det finns en norm som säger det eller för att hjärnan faktiskt mår bra av att gardinerna är strukna och matchar bordsduken.

 

[_Taggis_]

Den kan man ju spekulera i varför man vill ha det städat och fint. Är det för att det finns en norm som säger det eller för att hjärnan faktiskt mår bra av att gardinerna är strukna och matchar bordsduken.

Med tanke på hur lite besök jag får pga att jag 1. bor långt bort från de flesta vänner 2. det är en pandemi 3. jag är lite obekväm med att umgås med ytliga bekanta i mitt hem ... så ja, jag blir väldigt stressad av smuts och stök. Smutsen brukar jag hålla borta men i perioder när jag inte ens lyckas med det, mår jag verkligen dåligt av att vara hemma. Även om ingen annan ser det så påverkas jag av det.

Jag har inte strukna gardiner och matchad duk. Jag talar om att hålla ordning och inte ha pappershögar på köksbordet, gamla brev i travar i bokhyllan, toagolvet fullt av kläder och vardagsrumsbordet fullt av prylar.

 

[em-pirre]

Med tanke på hur lite besök jag får pga att jag 1. bor långt bort från de flesta vänner 2. det är en pandemi 3. jag är lite obekväm med att umgås med ytliga bekanta i mitt hem ... så ja, jag blir väldigt stressad av smuts och stök. Smutsen brukar jag hålla borta men i perioder när jag inte ens lyckas med det, mår jag verkligen dåligt av att vara hemma. Även om ingen annan ser det så påverkas jag av det.

Jag har inte strukna gardiner och matchad duk. Jag talar om att hålla ordning och inte ha pappershögar på köksbordet, gamla brev i travar i bokhyllan, toagolvet fullt av kläder och vardagsrumsbordet fullt av prylar.

Nej jag menar mest att man kanske får känslan av att man "borde klara av att hålla det snyggt" eftersom det är så folk gör.

 

[Gnist]

Nej jag menar mest att man kanske får känslan av att man "borde klara av att hålla det snyggt" eftersom det är så folk gör.

Det är troligast de som av en eller anledning inte har det som de egentligen skulle vilja ha det, som tänker så.

Personligen funderar jag ca noll på vad andra gör/har det i sitt hem och håller mitt hem som jag vill. Vad andra kan tänkas ha för synpunkt på hur jag har det skiter jag högaktningsfullt i faktiskt det är ju jag som ska trivas där jag bor liksom.

 

[_Taggis_]

Nej jag menar mest att man kanske får känslan av att man "borde klara av att hålla det snyggt" eftersom det är så folk gör.

Ah ok. Ja det kan säkert vara så också. Men jag tycker nånstans att städning är lite som personlig hygien och mat. Det är basala saker som ingår i ett drägligt liv. Städar man inte leder det till slut till sanitär olägenhet och är faktiskt direkt hälsovådligt. Precis som att inte duscha. Jag köper för min egen del inte resonemanget "jag tycker inte det är roligt att städa" - nej det är inte roligt att betala räkningar heller, men man måste göra det. Att inte hålla en hyfsad lägstanivå på renlighet i ens hem är för mig dysfunktonellt och ett tidigt tecken på att jag kanske gjort en "mikro-kakelkörning" i livet. Då är jag såklart inte inne på lägstanivån "hemnetstandard" utan mer "renlighetsstandard".

 

[em-pirre]

Ah ok. Ja det kan säkert vara så också. Men jag tycker nånstans att städning är lite som personlig hygien och mat. Det är basala saker som ingår i ett drägligt liv. Städar man inte leder det till slut till sanitär olägenhet och är faktiskt direkt hälsovådligt. Precis som att inte duscha. Jag köper för min egen del inte resonemanget "jag tycker inte det är roligt att städa" - nej det är inte roligt att betala räkningar heller, men man måste göra det. Att inte hålla en hyfsad lägstanivå på renlighet i ens hem är för mig dysfunktonellt och ett tidigt tecken på att jag kanske gjort en "mikro-kakelkörning" i livet. Då är jag såklart inte inne på lägstanivån "hemnetstandard" utan mer "renlighetsstandard".

Det beror ju på vad den yfstade lägstanivå är. Är det okej med grejer på arbetsytor? Måste ytorna alltid vara rena ellet räcker det att plocka undan en gång i veckan?

Papper och kläder framme leder ju inte direkt till sanitär olägenhet.

@Gnist jag tror det är ganska naivt att tro att man inte påverkas av omgivningen. För det gör man, medvetet eller ej.

 

[Voeux]

Fattar inte varför det ska rackas ner på folk för hur de har det hemma hos sig, oavsett om det är stökigt eller ordnat.

Nej men precis så. Om man har behov av att klanka ner på andra, oavsett varför, så tycker jag man bör fundera på varför man har ett sånt behov av att distansera sig så från sagda person/fenomen. Gör det att jag känner mig bättre, om jag minsann städar eller minsann står över hetsen? Vi har nog alla behov av att känna oss bra och personligen känner jag mig bäst av att försöka hålla mig ifrån att värdera andras liv och prioriteringar så mycket jag kan.

 

[Bison]

Den kan man ju spekulera i varför man vill ha det städat och fint. Är det för att det finns en norm som säger det eller för att hjärnan faktiskt mår bra av att gardinerna är strukna och matchar bordsduken.

Jag tror det handlar mycket om personlighet.
Min pappa var pedant, mamma mer easy going.
Jag har varit pedant sen jag var liten, alltid gillar ordning och reda, organisera och ha var sak på sin plats. Det är aldrig något jag blivit tvingad till eller påverkad utifrån. Vårt hem var en blandning, pappas utrymmen var superorganiserade och resten av hemmet var som viket som helst, varken superstädat eller stökigt.

Jag har ordning för min skull, inte så glad i besök och visar inte upp hemmet på sociala medier osv.

 

[tanten]

Ah ok. Ja det kan säkert vara så också. Men jag tycker nånstans att städning är lite som personlig hygien och mat. Det är basala saker som ingår i ett drägligt liv. Städar man inte leder det till slut till sanitär olägenhet och är faktiskt direkt hälsovådligt. Precis som att inte duscha. Jag köper för min egen del inte resonemanget "jag tycker inte det är roligt att städa" - nej det är inte roligt att betala räkningar heller, men man måste göra det. Att inte hålla en hyfsad lägstanivå på renlighet i ens hem är för mig dysfunktonellt och ett tidigt tecken på att jag kanske gjort en "mikro-kakelkörning" i livet. Då är jag såklart inte inne på lägstanivån "hemnetstandard" utan mer "renlighetsstandard".

Men du, det är väl en himla skillnad på skitigt och rörigt?

Jag har varit i hem där det itne varit speciellt rörigt men däremot väldigt skitigt. Och tvärtom. Hem där det ligger böcker och papper på alla stolar och hänger kläder på möblerna. Men inte katten är det skitigt.

 

[hastflicka]

Ah ok. Ja det kan säkert vara så också. Men jag tycker nånstans att städning är lite som personlig hygien och mat. Det är basala saker som ingår i ett drägligt liv. Städar man inte leder det till slut till sanitär olägenhet och är faktiskt direkt hälsovådligt. Precis som att inte duscha. Jag köper för min egen del inte resonemanget "jag tycker inte det är roligt att städa" - nej det är inte roligt att betala räkningar heller, men man måste göra det. Att inte hålla en hyfsad lägstanivå på renlighet i ens hem är för mig dysfunktonellt och ett tidigt tecken på att jag kanske gjort en "mikro-kakelkörning" i livet. Då är jag såklart inte inne på lägstanivån "hemnetstandard" utan mer "renlighetsstandard".

Jag duschar varje dag, min robotdamsugare damsuger dagligen, (kanske darfor vi har arbetsytor belastade men golvet ar ganska tomt ... eller sa ar det for att Diva gillar att tugga pa de mest underliga grejor) Golvet damsugs bakom/under grejor nagon gang i veckan (det skoter Maken) och torkas varannan vecka ungefar (ocksa Maken och formodligen varfor jag star ut med att saker laggs pa de mest konstiga platser) Det ar RENT i vart hem ... men stokigt som skjutton nagonstans for det mesta.

 

[escodobe]

Men du, det är väl en himla skillnad på skitigt och rörigt?

Jag har varit i hem där det itne varit speciellt rörigt men däremot väldigt skitigt. Och tvärtom. Hem där det ligger böcker och papper på alla stolar och hänger kläder på möblerna. Men inte katten är det skitigt.

Jag brukar tänka kring "funktionellt" när jag besöker ju folks hem i tjänsten. Kan man till exempel använda sin säng, sitt bord och nån arbetsyta i köket? Kan man laga mat utan att riskera att bli sjuk och kan man hålla sig själv, sina kläder och hemmet så pass rent att det inte är en sanitär olägenhet i ordets mer rätta bemärkelse?

Det där andra är en bonus.

 

[Sel]

Haha, älsk ändå på spindelburkarna på köksbänken!

Jag skulle egentligen vilja ha dem där permanent, men det är inte praktiskt.

 

[Stefffie]

Den kan man ju spekulera i varför man vill ha det städat och fint. Är det för att det finns en norm som säger det eller för att hjärnan faktiskt mår bra av att gardinerna är strukna och matchar bordsduken.

Jag stryker ingenting, inte ens mina kläder, men jag blir otroligt trött av massa intryck och av att behöva lets efter grejer.
Därför har jag jämförelsevis lite grejer (är inte minimalist, inte ens nära - men mina föräldrar har 50 olika kaffekoppar hemma, jag har 2...) och allting har sin plats.
För mig är det väldigt svårt att slappa av I ett rörigt rum - rörigt rum, rörigt huvud typ. En massa grejer blir alldeles för övermäktigt för mig.

Bryr mig absolut inte om hur andra har det hemma, men som någon annan påpekade känns det lite tråkigt om man menar att stökiga och röriga hem på nått sätt är mer äkta och "levs" I på ett annat sätt än mer ordnade hem

 

[_Taggis_]

Jag brukar tänka kring "funktionellt" när jag besöker ju folks hem i tjänsten. Kan man till exempel använda sin säng, sitt bord och nån arbetsyta i köket? Kan man laga mat utan att riskera att bli sjuk och kan man hålla sig själv, sina kläder och hemmet så pass rent att det inte är en sanitär olägenhet i ordets mer rätta bemärkelse?

Det där andra är en bonus.

Exakt så.

 

[_Taggis_]

Men du, det är väl en himla skillnad på skitigt och rörigt?

Jag har varit i hem där det itne varit speciellt rörigt men däremot väldigt skitigt. Och tvärtom. Hem där det ligger böcker och papper på alla stolar och hänger kläder på möblerna. Men inte katten är det skitigt.

Ja det är en enorm skillnad. Men det finns ju nånstans en gräns för hur rörigt det kan vara, men samtidigt gå att hålla rent. Vart ens personliga gräns för att uppleva att rörigt stressar en, är ju en annan sak. Men jag kan ändå dra en viss parallell mellan att ha lite rörigt, inte orka ta reda på det, få ännu mera rörigt, orka ännu mindre för att det blir fr mkt att ta reda på osv i en ond cirkel.

 

[Gnist]

Det beror ju på vad den yfstade lägstanivå är. Är det okej med grejer på arbetsytor? Måste ytorna alltid vara rena ellet räcker det att plocka undan en gång i veckan?

Papper och kläder framme leder ju inte direkt till sanitär olägenhet.

@Gnist jag tror det är ganska naivt att tro att man inte påverkas av omgivningen. För det gör man, medvetet eller ej.

Det får du väl tro, om det gör dig glad

 

[Alandia]

Jag tror det handlar mycket om personlighet.
Min pappa var pedant, mamma mer easy going.
Jag har varit pedant sen jag var liten, alltid gillar ordning och reda, organisera och ha var sak på sin plats. Det är aldrig något jag blivit tvingad till eller påverkad utifrån. Vårt hem var en blandning, pappas utrymmen var superorganiserade och resten av hemmet var som viket som helst, varken superstädat eller stökigt.

Jag har ordning för min skull, inte så glad i besök och visar inte upp hemmet på sociala medier osv.

Samma, lika här. Mår bra när var sak är på sin plats. Så mycket lättare allt blir!
Dock har det förändrats över tid vad jag accepterar och inte. Med heltidsarbete, småbarn och dåligt mående var jag en kontrollfashist. Försvann en strumpa på förskolan var det katastrof! Numera, efter några dåliga år är fokuset annorlunda. En potrion stök är en del av livet. Men för mig är det skillnad på sök och smuts. Stökigt kan jag ha, troligtvis bara jag som bryr mig. Men smuts o skit, näe- det är inte ok.

 

[MJLee]

Utan att citera ett specifikt inlägg utan rent allmänt om sociala medier. Jag tror inte man såg fler ostädade hem innan internet, jag tänker på hur folk städat hemma innan de får gäster i alla tider. Ordning och reda har nog alltid symboliserat ett välordnat liv och vi har nog alltid jämfört oss med andra. Däremot ser man nog fler städade hem nu för tiden i och med sociala medier. Personligen ser jag dock ingen större skillnad på sociala medier och valfri katalog. Folk visar saker de tycker om, och inte att förglömma att många tjänar pengar på att visa det som andra tycker om. Så även om det kan vara svårt ibland så tror jag man mår gott av att tänka att sociala medier är just uppvisning, inte normen och inte vardagen. Likväl som att folk klär upp sig och sminkar sig när de går på fest, och inte ser likadana ut en hemmakväll i soffan.

Sen även om jag mestadels fyller mina flöden med vacker inspiration så tycker jag också att det är befriande med kontraster ibland. Det är kul, och viktigt, med folk som utmanar den här rosaskimrande bubblan som många har i sina telefoner.

Jag kommer ihåg fasan när jag var liten och det kom hem folk och man skulle 'gå husesyn', eg man kunde inte bara slänga in allt i sovrummet och stänga dörren, utan det skulle inspekteras och tom dras ut byrålådor och tittas i garderober. Egentligen helt bisarrt.