Ceta
Trådstartare
Börjar inse att det inte är riktigt hållbart att ha två intakta hudar hemma av olika kön. Även om vi separerade dem ett par dagar före höglöpet så har Sparven på nått sätt koll att det är nu, och vill inte äta och har svårt att slappna av
Min första tanke är ändå att kastrera Humla i första hand, då jag är mindre rädd för konsekvenserna av en kastrering på henne, men samtidigt är det en mycket större operation på tik än hane, och jag har ju ingen möjlighet att ”testa” en kastrering på henne på samma sätt som med kemisk kastrering på hane.
Med Sparven är jag rädd att kastreringen ska göra honom osäker, då han redan har osäkerheter mot både människor och hundar. Har inte heller märkt något problem med löptikar generellt, även om jag vad jag vet inte gått kurs med någon sådan.
Men då till min fundering, om man testar att kemiskt kastrera, och inte märker några negativa biverkningar, hur sannolikt är det att det heller inte blir några negativa biverkningar av en riktig kastrering? Någon som har erfarenheter, eller kanske nån undersökning har gjorts inom området?
Min första tanke är ändå att kastrera Humla i första hand, då jag är mindre rädd för konsekvenserna av en kastrering på henne, men samtidigt är det en mycket större operation på tik än hane, och jag har ju ingen möjlighet att ”testa” en kastrering på henne på samma sätt som med kemisk kastrering på hane.
Med Sparven är jag rädd att kastreringen ska göra honom osäker, då han redan har osäkerheter mot både människor och hundar. Har inte heller märkt något problem med löptikar generellt, även om jag vad jag vet inte gått kurs med någon sådan.
Men då till min fundering, om man testar att kemiskt kastrera, och inte märker några negativa biverkningar, hur sannolikt är det att det heller inte blir några negativa biverkningar av en riktig kastrering? Någon som har erfarenheter, eller kanske nån undersökning har gjorts inom området?