Jag har det, och jag har varit ganska tydlig och bestämd först. Att det inte var ok att prioritera bort oss så länge för att han skulle jobba extra. Men då hotar han ju att lämna… och det upprepade sig ju. Sen fick jag anpassa och anpassa. Vi bestämde saker och han backar mer, jag anpassar osv.Ja, men jag tycker det framgår att TS ändå försökt kommunicera att hon har andra behov och då är det hennes behov som ska stå åt sidan. En mogen, ansvarsfull person som inte har för avsikt att såra andra hade avslutat den här relationen för länge sen, istället för att bara glida med och nyttja den när det passar.
Jag kan känna från hjärtat att ”vad ska ja ha mig till? Varför går han inte?”
Det hade ju gett honom all frihet i världen