Nej det är det inte.Bit ihop nu och ge dig inte en millimeter! Du har ödslat tillräckligt med energi på den här mannen och förhållandet nu. Det är inte okej oavsett om det har varit omedvetet från hans sida.
Vet du, jag trodde jag skulle gå sönder och bli stirrig när han skrev. För jag skakade nästan sönder när han svarade efter 2,5 vecka…. Men nej jag är fortfarande på benen. Depressionen sitter i, men fått gjort en del idag.
Ja, antingen det eller för att han blir som han säger och stänger av allt/alls när det blir för jobbigt.Du ser det ju själv, han skriver för att han har tråkigt. Inget annat.
Nej, ni kommer aldrig kunna ge varandra det ni behöver. Jag är ledsen att det är så, men glad att du börjar se det. Det ger dig möjligheten att säga stopp, att prioritera dig själv och dina känslor.
Jag hoppas iaf kunna få ett prat med honom när vi ses. Betyder jag något går han med på det för det är massor med frihet i det. Men om inte så vet jag ju var jag har honom och kan avsluta. Svårt att veta, och utan att ”sjukförklara” honom men han tänker inte riktigt som ”vi andra” på en del plan. Något jag fascinerades av från början men som också gör saker jobbiga. Kanske därför jag komplicerar saker så mycket