Behöver lite stöd

[Fruentimber]

Och det har jag redan skrivit om. Så varför ens ta upp det?

För att det har relevans till Notas fråga. Det går liksom inte att jämföra på det viset.

 

[Unhappy]

Det har nog "alla". Men detta handlar inte om någon olycklig kärlek, detta handlar om besatthet och något behov av att avhumanisera en person som varit tydlig från början. Istället för att respektera personen (och sig själv) har det analyserats i sjuklig grad (enligt mig), skrivits om psykisk ohälsa och allt möjligt. Tänk om han hade skrivit denna tråd istället? När jag dumpades (han slutade höra av sig för alltid bara pang bom) var jag först orolig att något hänt, fick tag på hans kompis som sa att inget har hänt men han vill inte träffas mer troligen för han var rädd för att binda sig, så blev jag ledsen. Men jag skulle ALDRIG kasta på honom psykisk ohälsa-märket eller analysera varje stavelse. Vill han inte så vill han inte. Tråkigt. Ledsamt. Men vad ska jag göra åt det? Försöka få honom att ändra sig? Vem är jag att tro att jag ska ändra honom? Nej, det är respektlöst.

Ja, vad hade han skrivit då? Det hade jag också velat veta. Han version av vad som hänt,mer än nåt annat.

Har inget alls behov att avhumanisera honom. Bara att förstå honom men inser att det gör han ju knappt heller.

Ang psykisk ohälsa så är det saker han tagit upp själv som jag ansett spelat in. Vad är problemet?

 

[Fruentimber]

Fast jag kan hålla med. Problemet ligger ju såklart någon annanstans, men nog förstår jag ts. Själv hade jag inte satt ord på det såhär, men jag kan mycket väl känna igen mig. Jag tycker oxå ts resonerar klokt kring att hon(?) själv upplever sina känslor och tankar som problematiska och att en strategi för att komma vidare är att prata om det, vilket i det här fallet sker här. Det tycker jag är modigt och bra. Har ingen aning om hur du ts har det runt dig, men att ventilera tankar här istället för att det ska tex pysa ut på de barn du enligt tråden har är väl superbra. Hoppas du får det avslut du vill på den här historien.

Hålla med om vad? Jag svarade på Notas fråga, relaterat till mig själv, eftersom frågan var ställd på det viset.

 

[Unhappy]

Fast jag kan hålla med. Problemet ligger ju såklart någon annanstans, men nog förstår jag ts. Själv hade jag inte satt ord på det såhär, men jag kan mycket väl känna igen mig. Jag tycker oxå ts resonerar klokt kring att hon(?) själv upplever sina känslor och tankar som problematiska och att en strategi för att komma vidare är att prata om det, vilket i det här fallet sker här. Det tycker jag är modigt och bra. Har ingen aning om hur du ts har det runt dig, men att ventilera tankar här istället för att det ska tex pysa ut på de barn du enligt tråden har är väl superbra. Hoppas du får det avslut du vill på den här historien.

Tack
Så är det ju.
Sen vet jag inte varför det av vissa måste fortsätta tryckas på om sjuklig besatthet, dålig mamma, starkare och jag vet inte allt det varit..

Det är just såna här situationer som blir jobbiga. Hade han sagt ”jag vill inte mer, vi avslutar här” hade det inte varit några problem. Men detta velande är supersvårt för mig. Vet att vissa tyckt han varit glasklar men jag har inte skrivit med hela konversationen heller. Enbart fragment som varit relevanta. I skrivande stund har han hört av sig en hel del till denna sjuka och besatta människa.

 

[vemsomhelst123]

Hålla med om vad? Jag svarade på Notas fråga, relaterat till mig själv, eftersom frågan var ställd på det viset.

Hålla med om notas inlägg.

 

[vemsomhelst123]

Det har nog "alla". Men detta handlar inte om någon olycklig kärlek, detta handlar om besatthet och något behov av att avhumanisera en person som varit tydlig från början. Istället för att respektera personen (och sig själv) har det analyserats i sjuklig grad (enligt mig), skrivits om psykisk ohälsa och allt möjligt. Tänk om han hade skrivit denna tråd istället? När jag dumpades (han slutade höra av sig för alltid bara pang bom) var jag först orolig att något hänt, fick tag på hans kompis som sa att inget har hänt men han vill inte träffas mer troligen för han var rädd för att binda sig, så blev jag ledsen. Men jag skulle ALDRIG kasta på honom psykisk ohälsa-märket eller analysera varje stavelse. Vill han inte så vill han inte. Tråkigt. Ledsamt. Men vad ska jag göra åt det? Försöka få honom att ändra sig? Vem är jag att tro att jag ska ändra honom? Nej, det är respektlöst.

Men om man ponerar att ts kanske just nu inte har så många att prata med? Jag har själv och med många många många vänner suttit i samtal som liknar tråden. Jag kan ju inte vara ensam om det. De flesta av mina vänner är fullt fungerande och friska människor med bra jobb och stort nätverk. Ändå ältas samma saker i samma situation som ts är i. Kanske inte lika länge kanske inte lika hårt, men jag kan definitivt räcka upp handen x10 på alla gånger jag pratat med en ”dumpad” kompis om att han eller hon kanske mår dåligt eller har andra problem.

 

[vemsomhelst123]

Det har nog "alla". Men detta handlar inte om någon olycklig kärlek, detta handlar om besatthet och något behov av att avhumanisera en person som varit tydlig från början. Istället för att respektera personen (och sig själv) har det analyserats i sjuklig grad (enligt mig), skrivits om psykisk ohälsa och allt möjligt. Tänk om han hade skrivit denna tråd istället? När jag dumpades (han slutade höra av sig för alltid bara pang bom) var jag först orolig att något hänt, fick tag på hans kompis som sa att inget har hänt men han vill inte träffas mer troligen för han var rädd för att binda sig, så blev jag ledsen. Men jag skulle ALDRIG kasta på honom psykisk ohälsa-märket eller analysera varje stavelse. Vill han inte så vill han inte. Tråkigt. Ledsamt. Men vad ska jag göra åt det? Försöka få honom att ändra sig? Vem är jag att tro att jag ska ändra honom? Nej, det är respektlöst.

Jag har inte läst i tråden att ts vill ändra på honom. Hon söker svar. Varför vet ju varken vi eller ts, men jag kan förstå det. Det är som jag skrev troligen superbra att detta får komma ut i ett anonymt forum och inte på tex barnen. Det är en ledsen människa som troligtvis sovit dåligt i flera veckor som ber om stöd. Varför måste man då slänga på den personen att man själv inte funkar så?

 

[Hippocampus]

Jag har inte läst i tråden att ts vill ändra på honom. Hon söker svar. Varför vet ju varken vi eller ts, men jag kan förstå det. Det är som jag skrev troligen superbra att detta får komma ut i ett anonymt forum och inte på tex barnen. Det är en ledsen människa som troligtvis sovit dåligt i flera veckor som ber om stöd. Varför måste man då slänga på den personen att man själv inte funkar så?

Varför svarar du på mitt inlägg när jag svarade på om man själv aldrig varit olyckligt kär?
Självklart är man ledsen, men det finns också skillnad på att vara ledsen och vara respektlös, i min värld.

 

[Otherside]

Håll gärna god ton i tråden (det gäller mig med...) så den inte blir låst. Jag hoppas få läsa ett fint slut i storyn - oavsett åt vilket håll det går!

 

[vemsomhelst123]

Varför svarar du på mitt inlägg när jag svarade på om man själv aldrig varit olyckligt kär?
Självklart är man ledsen, men det finns också skillnad på att vara ledsen och vara respektlös, i min värld.

Därför att du skrev att det var respektlöst. Och det är det kanske, men jag tror inte jag är ensam om att ha suttit med ledsna kompisar och motiverat varför han är ett svin de klarar sig bättre utan. Jag har själv suttit och haft den dialogen med vänner kring mitt brustna hjärta. Om ts inte har någon annan att prata med just nu om detta, oavsett varför är det väl helt fantastiskt att ta det här.

 

[Amaranthe]

Kanske, för mig är det dock främmande. Och jag tänker såhär.

Han är rädd att förlora frihet, bli tjatad på, ha diskussioner, att jag skall förvänta mig nåt mer, ställa krav osv.

Känns onekligen lite korkat att försöka ligga med den personen om man är så himla rädd för det. För det skulle ju vara ganska troligt att den personen kanske försöker få det till nåt mer, försöka binda fast en igen, tycka att man är en stor skit eller vad som helst….sett ur hans perspektiv är det ju saker han mer än allt annat vill undvika

Nu vet han ju min ståndpunkt, men sätter sig ändå i situationen så att säga.

Jag tror inte han tycker det är så jobbigt faktiskt, han låter ju bara helt enkelt bli att svara tills han har lust igen.

 

[a1agnlju]

Tack
Så är det ju.
Sen vet jag inte varför det av vissa måste fortsätta tryckas på om sjuklig besatthet, dålig mamma, starkare och jag vet inte allt det varit..

Det är just såna här situationer som blir jobbiga. Hade han sagt ”jag vill inte mer, vi avslutar här” hade det inte varit några problem. Men detta velande är supersvårt för mig. Vet att vissa tyckt han varit glasklar men jag har inte skrivit med hela konversationen heller. Enbart fragment som varit relevanta. I skrivande stund har han hört av sig en hel del till denna sjuka och besatta människa.

Jag tror inte att du kommer få det svaret från honom. Jag tror du måste ta ansvaret i det här (icke)förhållandet och avsluta. Du kommer inte må bättre av att gå med på en gång i månaden träffar (eventuellt så ofta). Du kommer gå med oro och ångest precis på samma sätt som du gör nu. Ett jäkla slöseri med en människas tid och liv om du frågar mig. Och det är ditt liv jag syftar på.

 

[Flixon]

Jag tror inte han tycker det är så jobbigt faktiskt, han låter ju bara helt enkelt bli att svara tills han har lust igen.

Exakt såhär. @Unhappy du blir ju inget stressmoment eftersom han skiter i att öppna dina meddelanden tills han har lust. Ni är redan "nätvänner med förmåner" där han avgör hur mycket kontakt ni har, när ni ska ses och om ni ska ses. När du tycker annorlunda påpekar han att det blir för mycket krav, och du backar. Han hör av sig igen när han känner för det, om han vill ha lite bekräftelse eller mysigt snack. Han har det precis som han vill ha det. Det är bara du som är lidande i detta.

 

[Unhappy]

Jag tror inte han tycker det är så jobbigt faktiskt, han låter ju bara helt enkelt bli att svara tills han har lust igen.

Kan vara så, idag har han varit väldigt aktiv med att skriva till mig. Jag är lite förundrad

 

[Unhappy]

Jag tror inte att du kommer få det svaret från honom. Jag tror du måste ta ansvaret i det här (icke)förhållandet och avsluta. Du kommer inte må bättre av att gå med på en gång i månaden träffar (eventuellt så ofta). Du kommer gå med oro och ångest precis på samma sätt som du gör nu. Ett jäkla slöseri med en människas tid och liv om du frågar mig. Och det är ditt liv jag syftar på.

Du har så rätt, och planen är ju att ta pratet med honom… han kommer inte att gå med på vad jag önskar ändå.

 

[Unhappy]

Exakt såhär. @Unhappy du blir ju inget stressmoment eftersom han skiter i att öppna dina meddelanden tills han har lust. Ni är redan "nätvänner med förmåner" där han avgör hur mycket kontakt ni har, när ni ska ses och om ni ska ses. När du tycker annorlunda påpekar han att det blir för mycket krav, och du backar. Han hör av sig igen när han känner för det, om han vill ha lite bekräftelse eller mysigt snack. Han har det precis som han vill ha det. Det är bara du som är lidande i detta.

Du kan nog ha rätt, nu är iofs stressigaste tiden över har jag fattat det som. Idag har han haft tråkigt och skrivit en massa till mig. Inget gulligt mer än ”detta gör jag nu” och vädret osv.

Jag vill verkligen inte ha det så, utan nåt riktigt även om förutsättningarna är som de är. Det kommer han aldrig att ge mig

 

[a1agnlju]

Du har så rätt, och planen är ju att ta pratet med honom… han kommer inte att gå med på vad jag önskar ändå.

Bit ihop nu och ge dig inte en millimeter! Du har ödslat tillräckligt med energi på den här mannen och förhållandet nu. Det är inte okej oavsett om det har varit omedvetet från hans sida.

 

[a1agnlju]

Kan vara så, idag har han varit väldigt aktiv med att skriva till mig. Jag är lite förundrad

Kanske börjar misstänka att han inte sitter säkert längre (antagligen inte medvetet)? Gå inte på den! Du vill fortfarande inte ha ett sånt förhållande som han föredrar.

 

[Unhappy]

Kanske börjar misstänka att han inte sitter säkert längre (antagligen inte medvetet)? Gå inte på den! Du vill fortfarande inte ha ett sånt förhållande som han föredrar.

Jag skickade ju först häromdagen, han svarade helt plötsligt… sen har han fortsatt konversationen en hel del idag.

Jag hade ju velat ses 1 gång i månad men då måste han prioritera mig.
Nej han pratar mycket om omedvetna saker och känslor.

 

[Flixon]

Du kan nog ha rätt, nu är iofs stressigaste tiden över har jag fattat det som. Idag har han haft tråkigt och skrivit en massa till mig. Inget gulligt mer än ”detta gör jag nu” och vädret osv.

Jag vill verkligen inte ha det så, utan nåt riktigt även om förutsättningarna är som de är. Det kommer han aldrig att ge mig

Du ser det ju själv, han skriver för att han har tråkigt. Inget annat.

Nej, ni kommer aldrig kunna ge varandra det ni behöver. Jag är ledsen att det är så, men glad att du börjar se det. Det ger dig möjligheten att säga stopp, att prioritera dig själv och dina känslor.