Behöver hjälp.

[Sel]

Ringde en syster som jag inte brukar ha kontakt med och hon förstod. Tror jag. Men hade inte orkat utan ditt stöd! Så jag är väldigt tacksam. Ska åka 60 mil till henne idag.

Toppen! Du ska absolut inte sitta ensam. Blir det att ta morgonbussen?
Och nåt ska väl en pissig dygnsrytm vara bra för tänker jag.

 

[Kilauea]

Hoppas resan går bra och att din syster kan ge lite stöd eller hjälpa dig få vård om det behövs

 

[Cattis_E]

Ringde en syster som jag inte brukar ha kontakt med och hon förstod. Tror jag. Men hade inte orkat utan ditt stöd! Så jag är väldigt tacksam. Ska åka 60 mil till henne idag.

Bra att du ska åka. Man ska inte vara ensam när det är så.
Även jag kan intyga att en dag blir det bättre.
Och du har tagit ett stort steg idag. Du bad om hjälp och åker till din syster.
Hoppas att hon kan hjälpa dig att få professionell hjälp också.

Kämpa på

 

[marsve]

Finns inte professionell hjälp här i obygden tydligen. Men med min syster, god mat och en bekväm säng, så jag mår rätt bra. Tack alla ni som brytt er, utan er hade jag nog hittat silvertejpen (vilket hädanefter får bli en omskrivning för att jag vill begå självmord!)

 

[Sel]

Finns inte professionell hjälp här i obygden tydligen. Men med min syster, god mat och en bekväm säng, så jag mår rätt bra. Tack alla ni som brytt er, utan er hade jag nog hittat silvertejpen (vilket hädanefter får bli en omskrivning för att jag vill begå självmord!)

Håll oss uppdaterade! Det finns en hel del människor på Buke som kan förstå, tror jag.

 

[marsve]

Finns här fortfarande, sov faktiskt en del i natt och har lovat ta mig till vårdcentralen imorgon. Egentligen borde ingen del av Sörmland behöva betecknas som "obygd" men faktum är att resan till syster inte blev för att jag inte lyckades få ihop transporten.
Och idag har jag lovat mig själv att ringa mina svikna vänner och försöka förklara. Vill ju inte förlora dem!
Tack igen! När det känns som om alla sviker, mest av alla man själv, känns det skönt med en "livlina" som Buke!

 

[Mia_R]

Finns här fortfarande, sov faktiskt en del i natt och har lovat ta mig till vårdcentralen imorgon. Egentligen borde ingen del av Sörmland behöva betecknas som "obygd" men faktum är att resan till syster inte blev för att jag inte lyckades få ihop transporten.
Och idag har jag lovat mig själv att ringa mina svikna vänner och försöka förklara. Vill ju inte förlora dem!
Tack igen! När det känns som om alla sviker, mest av alla man själv, känns det skönt med en "livlina" som Buke!

Alla sviker inte även om en del ryggar för att vara en livboj. Det viktiga är att kunna sova och att få prata med någon, klarar du av att sova så orkar du bättre och om det krävs att sova hos någon har jag sängar över om du behöver.

 

[Lovisaleonora]

Tack snälla alla ni!
Ett systerbarn tog sitt liv tidigare i år så jag känner att jag har en förebild - men det ska ju inte vara så.
Ska ringa någon nu, vem som helst känns det som, bara jag får prata med någon. Tack igen, ni (vem?) har verkligen hjälpt mig inatt!

Jag försöker alltid komma ihåg John Irvings ord från "Hotel New Hampshire" (rekommenderar filmen!). “Keep passing the open windows”. I svåra stunder har det verkligen varit en praktisk orientering, även om det känns väldigt konstigt.

Här finns mer att läsa om själva sammanhanget, men det är en bra, kort fas att ha i minnet när det känns djävligt tufft. Härda ut, minut för minut. Det går över.

https://geoffreyandmika.me/2013/05/...-windows-john-irving-the-hotel-new-hampshire/

En annan fras jag faktiskt använder rätt ofta är "This too shall pass". Det innebär för mig att det ligger så mycket skräp bakom mig, som jag trots allt överlevt. Som jag inte låter styra mig idag, som jag trots allt kan må bra över (inte av).

De har korta fraserna är egentligen en påminnelse om långa, långa resonemang jag har bakom mig - en förkortning helt enkelt.

 

[marsve]

Hej alla snälla människor!
Mår fortfarande uruselt. Tog en massa tabletter (Alvedon och Codein) förra vecka och togs till sjukhus med ambulans. Efter dropp och en massa prover senare är jag hemma. Har kontakt med psykakuten (som faktiskt verkar bry sig!) men hur gör man för att slippa skämmas och komma igen?

 

[alazzi]

Skäms inte! Tur att du fick hjälp i tid.❤❤❤

Jag är vaken ett tag till om du vill prata.

 

[godisklubba]

Hej alla snälla människor!
Mår fortfarande uruselt. Tog en massa tabletter (Alvedon och Codein) förra vecka och togs till sjukhus med ambulans. Efter dropp och en massa prover senare är jag hemma. Har kontakt med psykakuten (som faktiskt verkar bry sig!) men hur gör man för att slippa skämmas och komma igen?

Menar du skämmas inför de som arbetar på psykakuten/psyk? Isåfall ska du absolut inte skämmas, de är vana vid att personer som är där mår dåligt. Det är deras jobb, de träffar personer som mår dåligt hela dagarna, alltså är det inget konstigt att visa att man mår dåligt där.

Jag har inga konkreta tips på hur man slipper skämmas, för mig är det fortfarande ett tabubelagt område att prata om och jag tycker det är jobbigt att prata om just mig själv. Men jag vill ändå att du ska veta att det är jättebra att du sökt hjälp och nu är på rätt väg till att få rätt hjälp!

Finns också vaken ett tag till om du vill skriva!

 

[Cattis_E]

Hej alla snälla människor!
Mår fortfarande uruselt. Tog en massa tabletter (Alvedon och Codein) förra vecka och togs till sjukhus med ambulans. Efter dropp och en massa prover senare är jag hemma. Har kontakt med psykakuten (som faktiskt verkar bry sig!) men hur gör man för att slippa skämmas och komma igen?

Man behöver inte skämmas inför de på psykakuten. De har sätt många i ditt skick och värre. De har ju valt att jobba med det för att hjälpa.
Man försöker ta sig in innan man tar tabletter. Det är väl det enda man kan göra egentligen om det är så illa.
Har du någon vårdkontakt förutom akut psyk inom psykiatrin? Många städer (och om inte annat det landsting du bor i) har någon form av psykiatrisk öppenvård också.
Var i Södermanland bor du?
Tänkte om jag kan leta rätt på något att tipsa om.
Om ingen kontakt med psykiatrin, har du en läkare på vårdcentralen? Den kan i så fall antagligen hjälpa dig vidare..

Jag hamnade aldrig på akutpsyk, men jag kan ana vissa delar av hur då mår, tror jag. Det är hemskt.
Kämpa på!
Det finns en väg ut på andra sidan.
Du behöver bara lite hjälp att hitta ut genom labyrinten. Det största steget är att be om hjälp, och det har du börjat göra .

 

[marsve]

Tack igen, alla!
Förra helgen slog det slint totalt, jag har ju ett alkoholproblem också och kombinationen var inte bra.
Så jag tog en massa Alvedon och Citodon och lyckades ändå inte ta livet av mig. Hamnade på sjukhus med dropp i rätt många timmar men släpptes ut dagen efter med löfte om att de fick ringa mig och att jag skulle på återbesök (de ville ha mig kvar men jag tvärvägrade!)
Nu sitter jag här igen med en flaska whisky, men utan tabletter. Har fått Natrexon (eller nåt sånt...) utskrivet och har tagit det så borde klara det. Har direktnummer till psykakuten, det känns tryggt. Ska dit på återbesök imorgon och kanske få en justering på mina antidepressiva tabletter, de jag har just nu verkar ju inte vara helt rätt för mig...
Jag borde varit någon helt annanstans denna helg och hjälpt vänner, men det blev inte så. Jag - och de! - får leva med det.
Det som känns bra just nu är de tog väl hand om mig på sjukhuset, jag kan ringa och bli hämtad om det behövs, och att fler än jag trodde bryr sig och vill mig väl.

 

[marsve]

Sitter här och funderar på att ringa psykakuten men det känns inte som att det är så akut. Tack alla ni som stöttat mig!

 

[Kilauea]

Sitter här och funderar på att ringa psykakuten men det känns inte som att det är så akut. Tack alla ni som stöttat mig!

Ring dom, även om det inte känns helt akut. Kan kanske lätta lite på tankarna.

 

[marsve]

Tack! Ringde och de var lite upp-piggande så nu mår jag bättre. Ska träffa psykolog snart och då blir det nog ännu bättre.

 

[bitta]

Tack! Ringde och de var lite upp-piggande så nu mår jag bättre. Ska träffa psykolog snart och då blir det nog ännu bättre.

Får du någon hjälp med att ta tag i alkoholproblemet? Det känns ju rätt viktigt. Får du bukt med det vet du ju hur mycket av depressionen som är driven av alkoholen.

 

[marsve]

Har viss hjälp med alkoholen så det löser sig nog.
Mår fortfarande riktigt dåligt men jag har memorerat telefonnumret till psykakuten så jag kan nå dem om jag känner att jag behöver det.
Min syster svek mig ännu värre än jag trodde att hon skulle, hon skrev ett riktigt elakt sms. Mina vänner som jag svek förstår visst ingenting, de gav råd som absolut inte hjälpte ett dugg. Men jag lever och tänker fortsätta med det.
Jag har upptäckt att jag har andra vänner som finns här för mig, jul och nyår ska jag tillbringa med släkt och vänner, så jag lär klara mig.
Tack alla ni som har hjälpt mig att överleva!

 

[Sel]

 

[monster1]

Har viss hjälp med alkoholen så det löser sig nog.
Mår fortfarande riktigt dåligt men jag har memorerat telefonnumret till psykakuten så jag kan nå dem om jag känner att jag behöver det.
Min syster svek mig ännu värre än jag trodde att hon skulle, hon skrev ett riktigt elakt sms. Mina vänner som jag svek förstår visst ingenting, de gav råd som absolut inte hjälpte ett dugg. Men jag lever och tänker fortsätta med det.
Jag har upptäckt att jag har andra vänner som finns här för mig, jul och nyår ska jag tillbringa med släkt och vänner, så jag lär klara mig.
Tack alla ni som har hjälpt mig att överleva!

Det kan vara svårt för de som inte upplevt en depression att förstå vad det innebär.