ameo
Moderator
Den bästa överraskning jag har fått var när min kära make, helt på eget bevåg och utan att vi ens pratat om det, hade bokat biljetter till Scandinavium åt mig och hotellrum i närheten, där han och barnen skulle befinna sig medan jag roade mig på hästtävlingarna.
Det gjorde mig nästan tårögd! Tyvärr kunde vi inte utnyttja det, eftersom båda stona som skulle fölat 2 veckor före envisades med att gå över tiden så vi inte kunde åka hemifrån. Men tanken...
Men erkänn att du ändå blev en aning överraskad över den lilla presenten...
Det gjorde mig nästan tårögd! Tyvärr kunde vi inte utnyttja det, eftersom båda stona som skulle fölat 2 veckor före envisades med att gå över tiden så vi inte kunde åka hemifrån. Men tanken...
Det där med överraskningsfest, det hade inte jag heller uppskattat. Detta är så djupt rotat hos mig att jag inte talade om för någon när vi skulle gifta oss. Och inte heller efteråt. Vi hade inte ens ett bröllopsfoto i tidningen. Allt detta pga en "opålitlig" kompis som hade kunnat hitta på precis vad som helst för att göra en i hennes tycke "kul möhippa/brudhippa".Jag är nog som @Monstermom - gillar INTE överraskningar.
När jag fyllde 40 så anordnades en överaskningsfest och de flesta tyckte det var skitkul att överraska mig. Jag HATADE varje sekund av att ha blivit lurad. Jag försökte verkligen hålla god min men inombords mådde jag inte bra. Det värsta var just att jag insåg hur lätt min omgivning kunde lura mig. Det var verkligen vidrigt. Jag mår fortfarande kass bara jag tänker på det. Fest är skitkul, men att bli lurad stinker.
Jag har själv överraskat någon med en extremt fin present - det kändes så otroligt bra och gör fortfarande. Det tog några dagar nästan innan personen verkligen fattat vad som hände.
Ja, din fest var trevlig!Det satte sina spår. Så nästa jämna födelsedag bjöd jag typ alla jag känner och hade världens bästa fest!
Men erkänn att du ändå blev en aning överraskad över den lilla presenten...