Barock/akademisk

[Fredrik_]

Sv: Barock/akademisk

men visst är det så

släpper du en mus från tio meters höjd så springer den vidare efter landningen

En människa bryter benen

och en häst blir det en våt fläck kvar av....

( lägg också till tyngden att nordisen nästan alltid är ur balans så att musklerna inte kan fungera stötdämpande)

(Jag såg denna percheron i globen och visst var den fantastisk.
men det var ju cirkus - inte Dressyr - )

 

[Spider84]

Sv: Barock/akademisk

När jag sett hästar dra så drar de inte med frambenen som första steg utan de trycker på med bakbenen mer än de drar med frambenen.

Visserligen är de ute efter att utöka sina vinklar baktill för att trycka ifrån, men först måste de ju komprimera dom för att kunna trycka ifrån.
Sen är det skillnad på hur olika raser drar. Nu tänkte jag mig nordsvensk.

Sen är det ingen som talat om att de ska hävda sig på dressyrbanan, utan vi talade om barock/akademiskt och då blir halsansättningar ur den estetiska synvinkeln oviktig.

Även om han har en stor bakdel - så är den rätt liten i förhålande till framdelen. Han har också en böjd rygg som ställer till problem - han får jobba vädligt hårt för att spänna pilbågen.

Det kan jag lova dig att det har han inte.
Har man sett den hästen röra sig så vet man att han har lätt för att bära och hitta sin ryggsving.
Sen kan han visserligen göra tvärtom också, men vilken häst kan inte det när de känner för det.



När jag nu läste dina två sista svar så inser jag att vi måste ha helt skilda "glasögon" på oss. Det du skriver om lite tyngre hästar är inte alls vad jag upplever. Visst det finns såna också, men de tycker jag mer att man ser hos t.ex. ardennrar inte nordsvenskar.

 

[älgen]

Sv: Barock/akademisk

Ett ärligt svar på den frågan...

Många vagnshästar känns tryggare
- inte så sprattliga
- det är inte samma krav...
- De är ofta billigare.

Sedan så köper man det som sägs.

Jaghar stor erfarenhet av Nordis både som bruks och ridhäst
- den är ypperlig som timmerhäst i terrängen - den är vig och tar sig fram överallt - den är oerhört arbetsvillig, hetare än Ardennern som är tyngre och bara lägegr sig i selen och drar, så måste nordisen jobba lite hårdare.

Rätt hanterad an bra arbetskamrat.
Som ridhäst har man ett ganska hett temperamnet att hantera.
Någon sa nyligen att en bra häst är kall i huvudet och het i kroppen.
Nordisen är tvärtom.

Som någon tidigare skrev de är väldigt känsliga för vikten, ridning framifrån gör att de tappar takten omedelbums
I och med att de är så rörliga har det ett stort register i takten. Antingen ur balans = ponny - eller i balans = Dressyrhäst. Men att få dem till att överhuvudtaget gå i rena gångarter är ett hästjobb.
Tittar man på ett benpar i taget så undrar man om det verkligen är trav??? eller skritt

I och med rörligheten är de svårare att rakrikta framförallt att behålla rakheten. Det är lite som att balansera på slak lina.


Vill man göra det svårt för sig rent ridmässigt - så kan man köpa en vagnshäst.

Sedan beror det ju på vilka ambitioner man har.

och också vad som är viktigast just då. När jag köptemin ville jag ha en kompis - en trevlig häst.
Nu vill jag kanske ha lite lättare förutsättningar för Dressyr

Självklart beror det på vad hästen ska användas till.

Men om man satsar på skolor över mark är nordisen inte att föredra alltså..(precis som jag trodde).

Anledningen till att många rider vagnshästar är då troligtvis attd e vill ha en luffa häst.

OT Om ardenner och nordis. Det stämemr det du säger om att de har olika dragteknik.
Nordisarna är klart smidigare och lättare att trassla om kring i snåren med. Ardennrarna däremot, som du säger, lägger sig bokstavligt i selen och sedan åker det som är bakom med, varken det vill eller inte..
Har sett varianter där de tom gått ner på knä för att få mer tyngd.

Gasspard lyckades en gång spräcka selen

 

[Fredrik_]

Sv: Barock/akademisk

svarar snabbt skall iväg.

Innan en häst börjar dra så börjar den med att luta sig i selen. Den flyttar sin tyngpunkt framåt.

Sedan läste du slarvigt - jag skrev om min egen nordis

 

[älgen]

Sv: Barock/akademisk

De bruksnordisar jag sett har alla varit "stadiga" bitar.

Däremot är kallblodstravaren endast en bråkdel av vad en bruks är.

Anledningen till att de hästar som användes i jordbruket har sådan tyngd och massa är just att de ska dra med sin egen kroppstyngd.
Givetvis är det lättare att flytta stora lass om man kan lägga närmare 900kg, bakom än 500kg.

 

[Fredrik_]

Sv: Barock/akademisk

ja jag känner igen - så oerhört begåvade på det de är avlade för.
Roliga att se när man får tag i trycket - för då är det power

men inte har de lätt dit.

NU - måte jag ila

 

[malinsky]

Sv: Barock/akademisk

Många vagnshästar känns tryggare
- inte så sprattliga
- det är inte samma krav...
- De är ofta billigare.

Inte min

 

[KungTulle]

Sv: Barock/akademisk

De bruksnordisar jag sett har alla varit "stadiga" bitar.

Däremot är kallblodstravaren endast en bråkdel av vad en bruks är.

Anledningen till att de hästar som användes i jordbruket har sådan tyngd och massa är just att de ska dra med sin egen kroppstyngd.
Givetvis är det lättare att flytta stora lass om man kan lägga närmare 900kg, bakom än 500kg.

Det finns valdigt manga bruksnordisar som ar bade SMA och LATTA. Dvs den gamla lantrastypen. Den tunga traktormodellen avlades fram pa 1930-40 talet for att konkurrera med ardennern och traktoriseringen.

Min nordsvenska hingst Victor ar tex 146 cm och byggd mer som en tyngre welsh cob an som en traktornordis. Hans mamma ar ocksa en liten latt dam..... fast RA stark ar han anda och har en himla stark arbetsvilja!

/KT

 

[KungTulle]

Sv: Barock/akademisk

Ardennrarna däremot, som du säger, lägger sig bokstavligt i selen och sedan åker det som är bakom med, varken det vill eller inte..
Har sett varianter där de tom gått ner på knä för att få mer tyngd.

Sa dar drar faktiskt ocksa nordsvenskar!

/KT

 

[KungTulle]

Sv: Barock/akademisk

En brusknordis är avlad för att lägga sig framåt i selen och dra.
= på bogarna.

Well well....... jovisst lagger sig hasten i selen nar den ska dra....MEN kraften kommer BAKIFRAN!!!!

Det blir inte mycket draget om inte hasten ( sarskilt vid tunga lass) TAR I och spjarnar ifran med BAKBENEN.

Frambenen ar ju mest till for att hasten inte ska tippa over pa mulen nar draget utfores .

Om man tittar pa nar hastar drar tungt sa ser man att dom verkligen SATTER under sig bakbenen ganska langt in under kroppen for att sedan kunna spjarna sig framat.

Darav kommer att manga raser avlade for att dra tungt har forvanansvart latt for att samla sig under ryttare.

/KT

 

[Spider84]

Sv: Barock/akademisk

Ah det missade jag om att det var din egen du pratade om.

älgen
Jag tror jag sett de bruksen som är som KungThulle säger (lite nättare) för i mina ögon är de långt ifrån stora och klumpiga.
Jag tycker att det är lite intressant dock att man ser dessa hästar så olika och att det kan bero på att man sett helt olika individer. *inget bidrag till tråden egentligen*

Och det var det som KT sedan beskrev om hur de drar som jag var ute efter bara att jag inte lyckas skriva det.

 

[KungTulle]

Sv: Barock/akademisk

Jag tycker att det är lite intressant dock att man ser dessa hästar så olika och att det kan bero på att man sett helt olika individer.

Inom manga lantraser forekommer en ganska stor variation inom rasen. Dvs man har inte en lika snav standard som "konstraserna".

Se tex pa islandshasten som finns i alla farger och i flera olika typer, nordsvensken har ocksa stor fargvariation och det finns 2-3 distinkta typer inom rasen ( lite beroende pa hur man raknar).

Man kan tex jamfora nordsvenske och friesern.

Friesern tillater EN farg och bara lite vitt pa huvudet ( stjarn). Det finns tva typer sportpaard och den lite tyngre barocktypen. ( Forr i varlden fanns dock friesern i flera olika farger men nagonstans langs resans gang bestamde avelsforeningen att bara svarta hastar fick stamboksforas och sa gled de felfargade hastarna bort ur avelsbasen).

Aven fjordingen fanns forr med stora vita tecken och i andra farger an black. Fjording och nordsvensk var ursprungligen antagligen samma hast. Men sedan har det renavlats i sadar 200 ar eller sa.

Nordsvensken finns i 2-3 typer ( latta lantrastypen ( kan vara mycket liten men vanligast kring 150 -155 cm), lilla tunga typen och stora tunga typen) ( 4 om vi inkluderar kallblodstravararen som en variant) samt i manga farger, det finns brun, gulbrun, svart, skimmel, fux och cremello ( minst en, han heter Albin).

Om man ser en av de storsta "traktornordsvenskarna" ( Jag har sett en brun gigantisk valack som var narmare 170 cm han var i det narmaste lika massiv som en ardenner) bredvid min lilla Tor som ar svart och 146 cm i mankhojd och ser mer ut som en tung welsh cob sa tror man knappast att det ror sig om individer av samma ras.

Sjalvklart ar det sa att det finns individer inom nordsvenska rasen som ar mer eller mindre lampade for dressyrridning bade om man ser till exterioren och om man ser till lynnet. Konstigt vore val det annars nar det galler en ras som har sa pass stor naturlig variation inom sig.

/KT

 

[älgen]

Sv: Barock/akademisk

Well well....... jovisst lagger sig hasten i selen nar den ska dra....MEN kraften kommer BAKIFRAN!!!!

Det blir inte mycket draget om inte hasten ( sarskilt vid tunga lass) TAR I och spjarnar ifran med BAKBENEN.

Frambenen ar ju mest till for att hasten inte ska tippa over pa mulen nar draget utfores .

Om man tittar pa nar hastar drar tungt sa ser man att dom verkligen SATTER under sig bakbenen ganska langt in under kroppen for att sedan kunna spjarna sig framat.

Darav kommer att manga raser avlade for att dra tungt har forvanansvart latt for att samla sig under ryttare.

/KT

Har du möjligtvis någon bild? Har googlat men int ehittat..

De jag sett dra ordentligt och då menar jag de som lägger ner hela sin själ i dragandet, har i själva startögonblicket fällt kroppen framåt, utan fotförflyttning=laggt sig i selen. När lasset sedan börjat röra på sig tycker jag benen är lodräta för att sedan pressaas bakåt sas.
Tror aldrig jag sett någon dragare sätta under sig, däremot pressa bak sina bakben för spjärn.

 

[search]

Sv: Barock/akademisk

men visst är det så

släpper du en mus från tio meters höjd så springer den vidare efter landningen

En människa bryter benen

och en häst blir det en våt fläck kvar av....

( lägg också till tyngden att nordisen nästan alltid är ur balans så att musklerna inte kan fungera stötdämpande)

(Jag såg denna percheron i globen och visst var den fantastisk.
men det var ju cirkus - inte Dressyr - )

Jag förstår inte det här att nordisen alltid skulle vara ur balans! Vidarutveckla det gärna.
Jag tycker inte det är bara cirkus: För att komma så långt så måste man träna väldigt mycket DRESSYR....vad kännertecknar du riktig dressyr då?

 

[search]

Sv: Barock/akademisk

Förresten nordisar väger inte mycket mer än en hopphäst...

 

[Fredrik_]

Sv: Barock/akademisk

Men det är ju faktiskt svårare att flytat tyngpunkten bakåt på en häst som är avlad att flytta tyngdpunkten framåt.

Hela bruksnordisens "hållning" är ju till för att tyngpunkten skall flyttas framåt. Den är ju placerad längre fram redan till att börja med

Ni har dragit alldeles för stora växlar på vad "nån" säger detta med skjut och bärkraft.

Jag bryr mig inte om vem som säger saker - jag bryr mig om det är förenligt med fysikens lagar.

För att En nordis skall komma till det man inom dressyren menar med skjutkraft och något man efetrsträvar för att överhuvudtaget kunna omvandla kraften till bärkraft, - så måste den stabilisera sin rörliga hållning väldigt mycket - den måste spänna pilbågen väldigt hårt för att komma dit.

Don nordvsenska travaren har ofta en mycket bättre hållning och därmen en mer lämpligt placerad tyngdpunkt.

 

[Lusidor]

Sv: Barock/akademisk

KL
Har själv bara ridit en bruksnordis, och den var oerhört mjuk och lätt i sina rörelser. Dock var den oskolad och rörde sig enbart i självvald stil med då unga jag på ryggen.

En häst som supermjukt tar sig fram i trav över stock och sten, upp och ner, den bör i mina ögon ha lätt för att bära upp sig. För om de har bakbenen hemma i stallet lär de snubbla på första roten, eller iaf kännas knyckiga och osmidiga!

Kan vi inte bildbomba med kallblod här, för att få jämföra exteriörer med de "riktiga ridhästarna"??

Själv skulle jag kanske inte välja ett kallblod med lågt ansatt hals, massivt bogparti och tanig sjumilarygg för att enbart rida på, om jag fick välja. Men jag tycker inte att det är den typiska kallblodstravaren iaf!
De måste vara lätta även fram för att hålla för travet och springa fort.
Många har dock mindre lämplighet för trav men travas med ändå. Vet en kallblodstravare som lovordades som ridhäst. Barocktjejerna slogs om att få rida den enl berättat, men i vagn såg han inte mkt ut för världen! Inga tider att tala om heller.

 

[Fredrik_]

Sv: Barock/akademisk

Nordisar rids sällan till balans, helt enkelt därför att de har svårt för sig, genom sin ogynnsamma exteriör, samt att de sällan har särskilt rutinerade ryttare.

De rids ofta i en fyrtaktig trav utan sväv, Och i en markbunden fyrtaktig galopp. Jag säger inte att det måste vara så men att det ofta är så.

Den balans man som Dressyrryttare eftersträvar är en häst som går självbärig med vikten fördelad mellan sina 4 hovar.


Noridsens (förmodligen Ardennerns också) naturliga rörelsemönster ligger i att studsa fram mellan sina framben, så mycket att huvudet pendlar från sida till sida. Den rör sig då av naturen mycket mer på bogarna än andra raser - iochmed att tyngpunkten är långt fram

Självklart ligger det mycket arbete bakom att visa upp en cirkushäst, men det räcker inte för vare sig TR eller spanska ridksolan.

Igen Percheronen var imponerande - men det var spänd och i framvikt

 

[Fredrik_]

Sv: Barock/akademisk

Men vad är då bära upp sig?



I all vänlighet som du vet

svsrar själv - bära upp sig är att fördela vikten mellan sina fyra ben.
Noridsen har sin vikt så långt fram att med en ryttare på så måste den pinna på bra för att springa ifatt sin fallande tungd framåt.
De rör sig hastigt och ponnyaktigt. Så BÄR man inte
Om den börjar bära så vilar den i steget takten blri mycket låååångsammare, än den man ser på Percheronen och de flesta Norisar.

Hästen måste vänta i steget - ha kadens - för att kunna utbidlas i Dressyr.

Säger inte att det är omöjligt bara svårt och krävande för hästen

 

[Fredrik_]

Sv: Barock/akademisk

De har ett avsevärt grövre skelett