Bara massa tankar

Idag vill jag skriva av mig om massa olika tankar som jag har. Så kanske blir jätte rörigt och konstigt och ni inte fattar nånting alls eller så gör ni det om nån ens orkar läsa. Men ja bara så ni vet så är det bara massa tankar och så.
En sak är det här om kontroll och såna saker och att andra bestämmer. Som vissa verkar tro att jag bara vägrar göra som dom säger bara föratt. Och så är det INTE utan jag försöker verkligen HELA HELA TIDEN att göra som dom bestämmer. Alltså exakt varje gång jag ska äta så vill jag klara det och inte få massa ångest eller sånt. Och jag försöker så mycket jag kan att INTE lyssna på monstret och bara göra det. Och det kanske inte går att fatta för nån som inte har känt så men det GÅR ibland inte och jag KAN inte och det är inte för att jag inte vill eller inte försöker eller nånting sånt. Utan jag är väl för dålig bara som inte kan.
Och allt hur det går med maten bestämmer allt om hela dagen. Så om jag misslyckas så får jag ångest och mår dåligt och om jag inte klarar maten och mår för dåligt liksom så får jag inte åka till stallet eller gå ut. Och jag VET att dom inte menar det som ett straff men det blir ju ändå så för mig. Även fast jag fattar varför så känns det inte mindre som att jag misslyckas och då får jag inte göra dom enda sakerna jag mår lite bra av.
Sen en annan sak som jag har tänkt på endel är skillnaden mellan nu mot när jag hade anorexi förut när jag var yngre. Och då var jag aldrig såhär sjuk liksom om man kan jämföra. Men iallafall så då var det som att när jag fick att jag hade det och mamma och pappa skulle typ bestämma med maten och så och då var det typ som jag släppte allting och bara gjorde som dom bestämde. Som att då bestämde dom istället för monstret och det var bara skönt och enkelt att jag inte behövde ha koll på allt liksom. Men nu funkar inte det ALLS lika. Och jag fattar inte varför. Och skulle verkligen verkligen önska att det var lika nu så jag inte hade alla jobbiga tankar och känslor men det går bara inte.
Och sen är det en helt annan sak men det är med ponnysarna. Och när jag fick träffa dom igen så började jag ju sakna dom och bry mig och allt sånt. Och nu känns det som varje dag som jag inte får träffa dom så kommer dom längre bort igen. Typ som att jag inte kan känna för mycket och sakna dom för då blir det så jobbigt så jag typ inte står ut nästan. Men dom är på samma gång största andledningen att jag går mot monstret för vet att det är det jag måste göra så jag får åka till stallet och börja rida igen nångång och allt. Så jag VILL liksom inte sluta sakna dom heller men ändå är det som att jag känner att dom känslorna stängs av ungefär. Och det är både skönt och hemskt på samma gång.
Sista så vill jag bara förklara och hoppas att ni fattar. Men ifall jag verkar sur eller låter elak eller nåt sånt så är det inte att jag menar mot er personligt eller att jag tror att ni VILL vara taskiga eller nåt sånt. Men känns ändå ibland som att alla bara säger tusen saker jag gör som är fel eller att jag tänker på fel sätt eller att jag väljer monstret eller att jag behöver ändra mig och såna saker. Så allt bara är om alla saker jag INTE kan och gör fel och så. Och sen är det JAG som tänker taskiga tankar om mig själv och ska ändra på dom. Men det enda alla säger eller skriver och alla bryr sig om här är allt jag misslyckas med och gör fel. Så alla andra får peka ut alla fel och misslyckanden och dåliga saker med mig men jag ska på nåt sätt ändå kunna bara tänka på bra saker och säga snälla saker till mig själv. Som jag inte ens kommer på en enda sak som är bra med mig eller som jag är nöjd med eller nåt sånt. Och ingen annan heller verkar det ju som för alla bara klagar ju iallafall.
Men ja det var det jag ville skriva av mig om idag. Och ifall nån tänker att jag bara fokuserar på dåliga saker så fördetförsta så nej det gör jag inte men idag har varit en skit dålig dag. Och det andra så behöver jag kanske inte skriva av mig om nånting har varit lite bra så bara för jag inte skriver exakt ALLT så betyder inte det att jag sitter hela dagarna och bara klagar. Utan jag försöker vara possitiv och glad och göra mitt bästa men när jag skriver av mig så är det oftast jobbiga saker jag vill skriva om som jag kanske inte kan säga alltid. Bara så ni vet så dethär är inte ALLT jag tänker på ALLTID.

 

[LiviaFilippa]

Du är inte din ångest. Anti-depressiv medicin hjälper dig att komma förbi ångesten och bli dig själv igen. Inte någon annan.

Jag var först skeptisk till tabletterna när jag fick dem utskrivet (PMS), men insåg när jag börjat ta dem att det var som att få tillbaka MIG, minus ångest. Inte bli flummig, avtrubbad eller någon annan person. Bara mig själv igen. Utan ångest. Jag satt alltså rätt upp och ner utan att något hänt och mådde jättedåligt av ingen anledning alls, innan jag började ta tabletterna. Det har också gått att trappa ner dem, från att fått ta dem två veckor varje månad har jag nu inte tagit dem alls på säkert ett halvår. Det har inte behövts.

Det är alltså inte säkert att du behöver ta dem i eviga tider, men just nu behöver du nog den hjälpen tabletterna kan ge dig. Som att ta bort huvudvärk när du har ont i huvudet. Du blir ju inte annorlunda eller en annan person för att du blir av med din huvudvärk. Eller ångest.

Vi gillar det vi ser av dig här. Ibland kan jag tycka att jag känner vissa personer bättre via nätet än jag känner dem IRL, för här vågar många säga och visa mer av sig själv än i verkliga livet.

Men jag mår inte dåligt utan andledning och medicinen kan ju inte ta bort andledningarna att jag mår dåligt. Och det har iallafall inte varit nån medicin än så länge som jag inte känner mig konstig i huvudet av så tror inte så jätte mycket att just denhär inte är så fast alla andra har varit det.
Men alltså jag har ju ändå inget val om jag vill eller inte utan måste prova den så ni behöver inte försöka övertala mig.

 

[LiviaFilippa]

Jag förstår att du inte orkar, jag tar inte illa upp. Det jag är glad för är att du får hjälp. Du har haft det så, så jobbigt på sistone och nu förstår jag att läkaren ser dig och det du behöver. Det känns hoppfullt. Jag har önskat så att du skulle få hjälp att vända skutan och nu blir det så. Antidepp och en bra psykolog som förstår dig. Det gör mig så glad för din skull.

Om det skulle vara så enkelt att man får sån medicin så blir allt bättre så varför skulle jag isåfall inte ha fått den direkt? För tror ju inte att läkaren bara inte tänkte på det på tre månader och nu heltplötsligt kom hon på att justja den medicinen gör ju så det helt säkert blir bättre. Då skulle hon ju ha sagt att jag skulle ha den direkt från början om det var så enkelt och bra.

 

[Sleepy]

Om det skulle vara så enkelt att man får sån medicin så blir allt bättre så varför skulle jag isåfall inte ha fått den direkt? För tror ju inte att läkaren bara inte tänkte på det på tre månader och nu heltplötsligt kom hon på att justja den medicinen gör ju så det helt säkert blir bättre. Då skulle hon ju ha sagt att jag skulle ha den direkt från början om det var så enkelt och bra.

Det fungerar inte riktigt så. Medicin får du när du behöver den, inte i förväg. Den senaste tiden när du har börjat må allt sämre har det visat sig att du behöver den nu; så då får du den. Sen måste läkaren hålla koll på dina andra mediciner så de passar ihop och hur du mår på olika sätt i kroppen och själen och hitta bästa sättet att hjälpa dig.

Får hon till det bra med medicineringen så kan det absolut hjälpa dig att må bättre. Inte som i ett trollslag att du kan åka hem och allt är bra; men så att du mår bättre än vad du gjort sista veckorna. Håller tummarna för det.

 

[Lovisaleonora]

Men jag mår inte dåligt utan andledning och medicinen kan ju inte ta bort andledningarna att jag mår dåligt. Och det har iallafall inte varit nån medicin än så länge som jag inte känner mig konstig i huvudet av så tror inte så jätte mycket att just denhär inte är så fast alla andra har varit det.
Men alltså jag har ju ändå inget val om jag vill eller inte utan måste prova den så ni behöver inte försöka övertala mig.

Just nu tror jag det kan vara så att du är i så dåligt skick att det inte är läge att börja behandla underliggande anledningar till ditt mående. Lite som med din fysiska hälsa.

För att komma vidare måste du först komma i balans.

Det här är m e m kvalificerade gissningar från min sida, men jag föreslår absolut att du frågar din läkare detta.

 

[Andromedae]

Vill du prata om något annat? Eller vill du att vi svarar något annat?

Du får rätta mig om jag har fel, men jag får känslan av att du känner dig väldigt arg och uppgiven just nu. Det hade jag också gjort i din situation. Vi kan ju tyvärr inte göra något åt hur du har det på andra sidan skärmen, men vi kan lyssna på ifall det är något du känner att du vill av oss i den här diskussionen.

 

[LiviaFilippa]

Vill du prata om något annat? Eller vill du att vi svarar något annat?

Du får rätta mig om jag har fel, men jag får känslan av att du känner dig väldigt arg och uppgiven just nu. Det hade jag också gjort i din situation. Vi kan ju tyvärr inte göra något åt hur du har det på andra sidan skärmen, men vi kan lyssna på ifall det är något du känner att du vill av oss i den här diskussionen.

Ja jag vet inte vad jag vill men det är iallafall jätte jobbigt när det känns som alla bara säger mot allt jag säger helatiden. Eller tillexempel om jag vill skriva av mig om nån sak så blir det bara jobbigt om flera skriver typ att jag har fel eller försöker övertala mig eller sånt. Alltså det är säkert jätte bra svar och så men jag vill kanske inte ALLTID ha diskution om allt heller utan kanske bara vill skriva om nåt som JAG tycker är jobbigt utan att flera typ säger mot.
Men somsagt jag vet inte vad jag vill heller och jag är på skit dåligt humör och mår skit dåligt idag så är säkert mer dum och sur än vanligt också.

 

[Andromedae]

Ja jag vet inte vad jag vill men det är iallafall jätte jobbigt när det känns som alla bara säger mot allt jag säger helatiden. Eller tillexempel om jag vill skriva av mig om nån sak så blir det bara jobbigt om flera skriver typ att jag har fel eller försöker övertala mig eller sånt. Alltså det är säkert jätte bra svar och så men jag vill kanske inte ALLTID ha diskution om allt heller utan kanske bara vill skriva om nåt som JAG tycker är jobbigt utan att flera typ säger mot.
Men somsagt jag vet inte vad jag vill heller och jag är på skit dåligt humör och mår skit dåligt idag så är säkert mer dum och sur än vanligt också.

Jag tror att jag fattar vad du menar. Det är nog ganska naturligt att känna sig trängd när man är "på ena sidan" och alla andra är "på andra sidan". Och även om vi "på andra sidan" menar väl, så måste det vara skitjobbigt när vi kan hoppa in och peta runt bland dina tankar och ord som det passar oss. Ibland kan det vara hjälpsamt, ibland blir det bara pressande.

Jag vet att jag ibland skriver saker till dig som säger emot dig för att jag känner så djupt att nej, jag VILL kunna ändra hur du känner så att du kan slippa ha det jobbigt, och ord är det enda som står till buds. Och även om jag inser att det inte funkar så, så tror jag att det är mänskligt att vilja. Det har mer med mig att göra än vad det har med dig, helt ärligt.

Med det sagt, så uppskattar jag att du delar med dig av hur du känner. Det ger mig och andra chansen att reflektera över oss själva och hur vi gör saker. Tack

 

[LiviaFilippa]

Det är en sak också som jag fick veta idag som är jätte jobbig och hemsk och jag kan inte göra NÅNTING. Och vet inte hur jag ska förklara men det gör så allt att jag måste vara här och allt sånt är ännu mera jobbigt och hatar det ännu mer.
Och jag vet inte hur jag ska skriva det men vill berätta men kan ändå inte skriva.

 

[sorbifolia]

Det är en sak också som jag fick veta idag som är jätte jobbig och hemsk och jag kan inte göra NÅNTING. Och vet inte hur jag ska förklara men det gör så allt att jag måste vara här och allt sånt är ännu mera jobbigt och hatar det ännu mer.
Och jag vet inte hur jag ska skriva det men vill berätta men kan ändå inte skriva.

Vill du att vi ska fråga så kan du svara ja eller nej?

 

[LiviaFilippa]

Vill du att vi ska fråga så kan du svara ja eller nej?

Jag vet inte. Tror inte det är nåt nån skulle tänka på iallafall så tror ändå inte det går.

 

[Sleepy]

Det är en sak också som jag fick veta idag som är jätte jobbig och hemsk och jag kan inte göra NÅNTING. Och vet inte hur jag ska förklara men det gör så allt att jag måste vara här och allt sånt är ännu mera jobbigt och hatar det ännu mer.
Och jag vet inte hur jag ska skriva det men vill berätta men kan ändå inte skriva.

Men nej så jobbigt. Har det hänt någon någonting? Hundarna, hästarna, dina föräldrar?

 

[LiviaFilippa]

Men nej så jobbigt. Har det hänt någon någonting? Hundarna, hästarna, dina föräldrar?

Nej inte har hänt men är en sak som kommer hända imorgon. Och inte nån av dom utan det är en ponny i stallet som jag red jätte mycket och tävlade när jag var liten.

 

[Sleepy]

Nej inte har hänt men är en sak som kommer hända imorgon. Och inte nån av dom utan det är en ponny i stallet som jag red jätte mycket och tävlade när jag var liten.

Åh, så svårt. Då förstår jag att du hade velat vara hos den.

 

[sorbifolia]

Nej inte har hänt men är en sak som kommer hända imorgon. Och inte nån av dom utan det är en ponny i stallet som jag red jätte mycket och tävlade när jag var liten.

Ånej, ska den tas bort? Vad fruktansvärd hemskt att inte få säga adjö till den i så fall!

 

[LiviaFilippa]

Ånej, ska den tas bort? Vad fruktansvärd hemskt att inte få säga adjö till den i så fall!

Ja det ska han. Så jag kommer ALDRIG få en chans att träffa han igen. Och vet att det är värre för hans ägare men det är ändå skit jobbigt och han är ändå speciell för mig.

 

[sorbifolia]

Ja det ska han. Så jag kommer ALDRIG få en chans att träffa han igen. Och vet att det är värre för hans ägare men det är ändå skit jobbigt och han är ändå speciell för mig.

Det spelar ingen roll i såna situationer vem det är värst för, man behöver inte jämföra sina känslor med andras.

Det är klart att det är jättejobbigt för dig, som haft ett specielt band med ponnyn sedan du var liten. Och särskilt nu som du inte har någon möjlighet att vara där. Lider med dig, verkligen!

Vill du prata om det så får du jättegärna berätta mera om honom. Annars är det helt okej ifall du inte orkar.

 

[LiviaFilippa]

Det spelar ingen roll i såna situationer vem det är värst för, man behöver inte jämföra sina känslor med andras.

Det är klart att det är jättejobbigt för dig, som haft ett specielt band med ponnyn sedan du var liten. Och särskilt nu som du inte har någon möjlighet att vara där. Lider med dig, verkligen!

Vill du prata om det så får du jättegärna berätta mera om honom. Annars är det helt okej ifall du inte orkar.

Det mest jobbiga är att det är ju ingen annans fel än mitt att jag inte får säga hejdå. För liksom ja jag är jätte arg på läkaren för att jag inte får åka till stallet en enda gång och på pappa för han inte ens vill försöka få henne att ändra sig. Men vet ju varför dom är så också och det är ju pågrund av att jag har gjort dumma saker och dom inte kan lita på mig. Så vet ju det och det blir ännu mera jobbigt liksom.
Men ja finns hur mycket som helst att skriva om han Somsagt så red jag honom när jag var liten och lärde mig sååå mycket med han. Och han har alltid varit speciell liksom. För jag har ju känt han mycket längre än även C. Så tillexempel om vi har haft kvällen i stallet så innan vi åker hem brukar jag natta dom lite extra liksom. Och då har det alltid varit C O och han. Även fast han inte är min liksom. Samma sak om vi har utsläpp så säger jag alltid godmorgon till varje häst när den får kraft. Och då har jag alltid sagt godmorgon älskling till mina och till han. Och ja såklart jag vet att han är en ponny och han bryr sig inte om sånt men bara att han betyder extra mycket liksom.
Och nu känns det så jävla hemskt att han nog inte vet nåt men han ska dö om några timmar. Och enda jag vill är att få säga hejdå ordentligt iallafall. Kanske låter lite taskigt men jag saknar inte C eller O så är inte ens för dom men skulle så jävla mycket vilja få åka dit och bara ge han en sista kram och pussa hans lilla mule och säga tack för allt och hejdå Så vet inte hur jag ska klara mig genom dagen för är så jävla jobbigt.

 

[Fjordfrälst]

Det mest jobbiga är att det är ju ingen annans fel än mitt att jag inte får säga hejdå. För liksom ja jag är jätte arg på läkaren för att jag inte får åka till stallet en enda gång och på pappa för han inte ens vill försöka få henne att ändra sig. Men vet ju varför dom är så också och det är ju pågrund av att jag har gjort dumma saker och dom inte kan lita på mig. Så vet ju det och det blir ännu mera jobbigt liksom.
Men ja finns hur mycket som helst att skriva om han Somsagt så red jag honom när jag var liten och lärde mig sååå mycket med han. Och han har alltid varit speciell liksom. För jag har ju känt han mycket längre än även C. Så tillexempel om vi har haft kvällen i stallet så innan vi åker hem brukar jag natta dom lite extra liksom. Och då har det alltid varit C O och han. Även fast han inte är min liksom. Samma sak om vi har utsläpp så säger jag alltid godmorgon till varje häst när den får kraft. Och då har jag alltid sagt godmorgon älskling till mina och till han. Och ja såklart jag vet att han är en ponny och han bryr sig inte om sånt men bara att han betyder extra mycket liksom.
Och nu känns det så jävla hemskt att han nog inte vet nåt men han ska dö om några timmar. Och enda jag vill är att få säga hejdå ordentligt iallafall. Kanske låter lite taskigt men jag saknar inte C eller O så är inte ens för dom men skulle så jävla mycket vilja få åka dit och bara ge han en sista kram och pussa hans lilla mule och säga tack för allt och hejdå Så vet inte hur jag ska klara mig genom dagen för är så jävla jobbigt.

Åh så jobbigt och tråkigt

 

[Lovisaleonora]

Det mest jobbiga är att det är ju ingen annans fel än mitt att jag inte får säga hejdå. För liksom ja jag är jätte arg på läkaren för att jag inte får åka till stallet en enda gång och på pappa för han inte ens vill försöka få henne att ändra sig. Men vet ju varför dom är så också och det är ju pågrund av att jag har gjort dumma saker och dom inte kan lita på mig. Så vet ju det och det blir ännu mera jobbigt liksom.
Men ja finns hur mycket som helst att skriva om han Somsagt så red jag honom när jag var liten och lärde mig sååå mycket med han. Och han har alltid varit speciell liksom. För jag har ju känt han mycket längre än även C. Så tillexempel om vi har haft kvällen i stallet så innan vi åker hem brukar jag natta dom lite extra liksom. Och då har det alltid varit C O och han. Även fast han inte är min liksom. Samma sak om vi har utsläpp så säger jag alltid godmorgon till varje häst när den får kraft. Och då har jag alltid sagt godmorgon älskling till mina och till han. Och ja såklart jag vet att han är en ponny och han bryr sig inte om sånt men bara att han betyder extra mycket liksom.
Och nu känns det så jävla hemskt att han nog inte vet nåt men han ska dö om några timmar. Och enda jag vill är att få säga hejdå ordentligt iallafall. Kanske låter lite taskigt men jag saknar inte C eller O så är inte ens för dom men skulle så jävla mycket vilja få åka dit och bara ge han en sista kram och pussa hans lilla mule och säga tack för allt och hejdå Så vet inte hur jag ska klara mig genom dagen för är så jävla jobbigt.

Tungt. Jobbigt.

Ta hand om dig i sorgen

 

[tuaphua]

Det mest jobbiga är att det är ju ingen annans fel än mitt att jag inte får säga hejdå. För liksom ja jag är jätte arg på läkaren för att jag inte får åka till stallet en enda gång och på pappa för han inte ens vill försöka få henne att ändra sig. Men vet ju varför dom är så också och det är ju pågrund av att jag har gjort dumma saker och dom inte kan lita på mig. Så vet ju det och det blir ännu mera jobbigt liksom.
Men ja finns hur mycket som helst att skriva om han Somsagt så red jag honom när jag var liten och lärde mig sååå mycket med han. Och han har alltid varit speciell liksom. För jag har ju känt han mycket längre än även C. Så tillexempel om vi har haft kvällen i stallet så innan vi åker hem brukar jag natta dom lite extra liksom. Och då har det alltid varit C O och han. Även fast han inte är min liksom. Samma sak om vi har utsläpp så säger jag alltid godmorgon till varje häst när den får kraft. Och då har jag alltid sagt godmorgon älskling till mina och till han. Och ja såklart jag vet att han är en ponny och han bryr sig inte om sånt men bara att han betyder extra mycket liksom.
Och nu känns det så jävla hemskt att han nog inte vet nåt men han ska dö om några timmar. Och enda jag vill är att få säga hejdå ordentligt iallafall. Kanske låter lite taskigt men jag saknar inte C eller O så är inte ens för dom men skulle så jävla mycket vilja få åka dit och bara ge han en sista kram och pussa hans lilla mule och säga tack för allt och hejdå Så vet inte hur jag ska klara mig genom dagen för är så jävla jobbigt.

Vad fin extra omtanke du gett honom!

Jag beklagar sorgen! Det gör så ont att mista våra päls-vänner. Hoppas personal och föräldrar kan ge dig lite extra support en så här hemskt jobbig dag.