Sv: avlvia?????
det är väll ingen här inne som, om ni visste att det fanns ett annat sätt som eran häst skulle kunna få det bra på skulle avliva den???
Här kommer vi rakt på kärnan till problemet. Om jag VISSTE bortom all tvekan att hästen för alltid skulle få det bra hos en ägare skulle jag med varm hand överlåta den.
MEN, det är det där med att VETA. Ett hem som verkar perfekt kanske inte är det. Ett hem som både verkar och är perfekt, hur länge finns det kvar? Vad händer när ägaren blir sjuk, ligger i skilsmässa, någon närstående blir svårt sjuk? Det finns tusen och en legitima anledningar till att en häst måste byta hem igen, och är det inte min häst är det inget jag kan lägga mig i. Så där faller egentligen argumentet att sälja en häst som löper ökad risk än normalhästen att fara illa ( tex för den är komplicerad, för den inte är hundra fräsch, för den inte tål mer än viss belastning eller vad det nu är).
Då kvarstår att låna ut på foder. Då har man full kontroll och bestämmanderätt. MEN man måste också vara beredd på att med mycket kort varsel skaka fram en stallplats åt foderhästen som kommer tillbaka. Inte det lättaste om man inte har eget stall. Man ska också ha råd att plötsligt stå med häst igen. Och så ska man veta med sig att man har tid och ork att ordna det för hästen igen.
Och, hur mår man som hästägare när man lånar ut en häst med ökad risk att fara illa, den FAR ILLA och man får tillbaka den och då väljer att ta bort. Hur blev då hästens sista tid i livet, och hur mår man som ägare av det?
Det gäller ju innan man fattar ett beslut tänkt igenom ALLA aspekter på beslutet, dvs ha en 'plan' för även hur det blir och vad man gör om det visar sig inte bli så bra som tänkt. Och när det då gäller en gammal och/eller inte fräsch häst, som hästen inlägget handlade om, så skulle jag välja att låta den sluta sitt liv. För då VET jag.
En frisk häst, en okomplicerad och/eller yngre häst däremot är ju en helt annan femma. Men nu pratar vi om en gammal häst som dessutom INTE är hundraprocentigt att betrakta som FRISK.
Så var i hela friden kommer det här med 'skulle ni ta bort en frisk häst bara för att...' in i bilden hela tiden?
om ni svara ja på denna frågan av anledningen för att hästen inte tänker och inte känner nått, skulle ni då tycka att det är rätt att avliva människor som är förstånds handikappade??? eller spädbarn, dom tänker ju ingenting heller? skulle ni avliva dom oom ni inte hade tid med era barn???? eller gamla människor som har altzheimers?
kom inte och säg att det inte är samma sak för vad fan är skillnaden??????????
Människor har en uppfattning om liv eller död. Jag brukar ta ett exempel:
Om min mamma bestämde sig för att 'Nej, jag klarar inte av att min dotter ska tvingas möta den här världens fasor, jag kan inte sova på nätterna av oro för vad hon ska drabbas av. Det är bättre att hon får dö', så kan hon göra på två sätt:
1. TALA OM för mig att hon tänker döda mig och ange skälen. Jag skulle bli LIVRÄDD. Jag vill inte dö, absolut inte för nån fått för sig att det är det bästa för mig. Jag skulle ha extrem ångest, dödsångest, rädsla för att dö, rädsla för när, hur och var jag skulle dö.
2. Hon kunde låta bli att tala om det för mig, sätta sig på taket till huset och nästa kväll när jag gick ut till stallet sätta ett välriktat skott i mig så jag dog knall och fall. Då skulle jag INTE känna minsta rädsla, minsta ångest eller minsta skräck för att dö. Jag skulle gå omkring precis som vanligt, ovetande om att jag hade minutrar kvar att leva. Och jag skulle inte hinna fatta vad som hände i dödsögonblicket.
Hästar avlivas och känner enligt punkt 2.
Sedan, ska vi börja jämföra människor och hästar som vi jämför äpplen och päron, så varför skapar vi inte hästrullstolar, eller behåller en förlamad häst ståendes i sin box i hängmatta, vi slår ju inte ihjäl förlamade människor?
Sådana där jämförelser hör hemma på dagisnivå, men dyker alltid upp i sådana här situationer när de rosarusiga idealisterna får slut på sakargument. tyvärr.
och till ALEXANDRA W hur i helvete orkar du sitta här och hålla på och argumentera så jävla mycket om någonting dom detta??? skaffa ett liv ditt offer.
Är det inte jobbigt att vara så ARG hela tiden? (med tanke på hur många svordomar du skriver och att du börjar hänfalla åt personangrepp på okänd människa på nätet). Hur jag orkar sitta här? Tja, det är inte så jobbigt, jag har inte så mycket annat för mig på dagarna just nu än att slöa. Dessutom är det en fråga som berör mig det här. Jag har varit 13 och skrikit högst av alla hur hemskt och fel och orättvist ditt och datt är. Sen blev jag väl vuxen eller nåt, för erfarenheterna har lärt mig att det inte är så svart eller vitt, och att det finns konsekvenser med allt, och att det inte alltid är som det ser ut. Och iom detta har min förståelse för olika människors agerande i olika situationer ökat. Och kan jag få EN trettonåring med rosa glasögon och räddavärldenintentioner att förstå att det alltid finns två sidor av ett mynt, då har jag gjort något riktigt bra. Förståelse är nämligen en utmärkt egenskap som underlättar samspelet mellan människor betydligt.
Ang 'offer' så antar jag att det var det enda du kom på i ilskans upprördhet?
