Avlivning

[mala]

Min hund har varit sjuk ett länge tag och nu börgar hon lida av det. Hon är 7 år och vi har tvekat länge om vi ska fortsätta eller om hon ska få somna in. Nu verkar det som om vi måste ta det tråkiga beslutet.
Hur klarar man av det? Beslutet är svårt nog med sen ska man genomföra det också. Bäst för hunden hade kanske varit om matte eller husse varit med men vi vet inte om vi orkar. Hon är lite rädd för vetrinären och jag vill inte att hon ska vara rädd i slutet. Finns det chans att kunna få hem typ distriktsvet för en avlivning? Förra sommaren behövde vi akut hjälp av dem för en hund som skadat sig men då sa de att de inte åkte hem till folk för smådjurs skull.
Eller kan man be en bekant att ta med hunden för avlivning? Är det dumt mot hunden? Eller kanske lugnare så hon slipper en lessen matte?

 

[Mia_R]

Sv: Avlivning

Jag har ingen aning om var ni bor, men ring runt till de olika privatpraktiserande veterinärer och ev. kliniker i området och hör er för om det går att ordna med avlivning i hemmet. Distriktarna tar mycket riktigt inte smådjur, utan är i första hand till för livdjur.

Om det går så försök ordna så hon får sluta hemma hos er i lugn och ro.

 

[Skogstrollet]

Sv: Avlivning

De brukar väl kunna göra det ute i bilen om inte annat, så kan hon ligga kvar i kombiutrymmet?

 

[lady_vip]

Sv: Avlivning

När du är förberedd på det så brukar det gå bättre än en olyckssituation.
Jag höll i min hästs grimskaft när hon avlivades, och det hade jag förberett mig på en tid. När hon ramlade ihop hade jag redan sett det så många gånger i mitt huvud att jag kunde hantera det. Tog min andra häst och gick hem med henne...

Har haft en hund som dog i en olycka och det var det mest avskyvärda jag har varit med om... Jag satt i en kvart och gjorde konstgjord andning på denna döda lilla kropp.

Men våra hundar åker vi inte till veterinären med, vi skjuter dem, även de andra djuren (förutom häst som har div. regler). Det är lugnast för dem.

Jag tycker att du ska följa med din hund, hon behöver ditt stöd. Tror du kommer ångra dig annars, jag hade velat se så allt går rätt till.

Tröstkramar till dig.

//E

 

[GaurdianAngel]

Sv: Avlivning

Så tråkigt för Er!

Det finns i alla fall här i stockholm vet.kliniker som åker hem och avlivar ens husdjur. De är få, men de finns.

Jag skulle själv ta ut en sådan till min förra hund, men de hade tyvärr semesterstängt just då. Så jag åkte till en klinik som kom ut i bilen och avlivade istället. Kändes mkt bättre med tanke på att hon var livrädd för veterinärer.

Lycka till och en stor kram. Ni gör rätt som tänker på Er vän i första hand.

 

[peter_lundin]

Sv: Avlivning

Det finns många distriktsveterinärstationer som har en stor andel smådjur.
Angående att avliva hemma så tar det väldigt mycket längre tid o leder ofta till väldigt besvärliga situationer vilket kan göra det jobbigt även för djuret, dvs är inte säkert ngn fördel. Efter att jgagat uppskrämda katter under folks sängar mens ägaren stått handfallen bredvid eller sprungit in i ett annat rum o stängt dörren o andra liknade stituationer vägrar jag numera normalt att avliva djur i hemmet.
PL

 

[mala]

Sv: Avlivning

Det finns många distriktsveterinärstationer som har en stor andel smådjur.
Angående att avliva hemma så tar det väldigt mycket längre tid o leder ofta till väldigt besvärliga situationer vilket kan göra det jobbigt även för djuret, dvs är inte säkert ngn fördel. Efter att jgagat uppskrämda katter under folks sängar mens ägaren stått handfallen bredvid eller sprungit in i ett annat rum o stängt dörren o andra liknade stituationer vägrar jag numera normalt att avliva djur i hemmet.
PL

Vad skulle du rekommendera? Jag har varit med vid avlivning med gamla och akut sjuka djur och det har känts okej men väldigt sorgligt. Denna gången är det bara för jobbigt. Hunden har varit sjuk så länge och vi har bara hoppats och trott att hon skulle kunna leva livet ut trots att hon inte är frisk. Nu funkar det inte längre men för att vi skjutit på beslutet så länge blir det för svårt när det verkligen ska bli av.
På villket sätt tar det länge tid när man avlivar hemma? Kan det vara okej med en främmande som går med till vetrinären? Hon är inte jätterädd utan hon tycker att det är obehagligt och kan vara orolig.
Jag skäms som inte bara följer med henne men jag tror inte att jag kan.

 

[peter_lundin]

Sv: Avlivning

På en klinik har vet en bättre kontroll på situationen. Ett djur reagerar ofta mer på en främmande människa i hemmiljö än borta.
Beror på vad du menar med främmande, jag tycker att hunden bör var bekant med den som går med henne.
PL

 

[Trissa]

Sv: Avlivning

Jag fick ta det beslutet igår, med min lilla.

Trots att jag grät före, under och efter, tog hon det med ro och var inte uppskrämd eller orolig. Det kändes som om hon visste, och tyckte det var skönt att det var dags. Mellan tårarna berättade jag för henne att nu skulle allt bli bra igen.

Har man tagit på sig ansvaret att skaffa hund, får man banne mig ta ansvaret för att låta den sluta sina dagar också, och då tycker jag man är skyldig hunden att finnas där. Det finns tillfällen man får sätta hundens bästa före sitt eget.

 

[tuaphua]

Sv: Avlivning

Jag fick avliva båda mina gamlingar förra året. Jag hade visserligen förberett mig ett par år eftersom de var så gamla, 15 resp 18 år.
Visst var det fruktansvärt! Jag grät som en tok och kunde knappt andas, kunde inte hejda mig. Men det fanns aldrig någon tvekan om att jag ville vara med. Jag struntade i att det var jobbigt för mig. För jag ville att de skulle känna sig så trygga som möjligt, att matte skulle vara där för dem.
Men efteråt känns det endå skönt att jag var där! Jag skulle känna det som att jag svek dem annars. Så mycket som de har gjort för mig ville jag att de skulle få avsluta livet på bästa sätt. Och den de känner sig tryggast med är ju oftast ägaren.

Jag tror djuren förstår vad som sker. Och är de sjuka brukar de välkommna vad som händer. De bryr sig inte om du gråter. Jag börjar fortfarande gråta om jag tänker på det. Men det är värt det! Man kanske tror att man inte ska klara det. Men det gör man!
Jag tycker nog att du ska försöka vara med. Jag tror du kommer ångra dig annars.

 

[Sanne:L]

Sv: Avlivning

Jag tog bort min älskling för exakt 1 vecka sen. Jag kom fram till beslutet och 1 timme senare var vi hos veterinären. Hon hade varit sjuk och var gammal och provresultat visade på att hon inte blev bättre. Sista timmen innan vi åkte låg hon på min mage och jag gav henne köttbullar. Sen åkte vi till veterinären (djursjukhus). Vi fick vänta lite, sen kallades vi in. Hon fick snabbt en spruta i nacken som gjorde att hon somnade, då låg hon i mitt knä och riktigt gosade ner sig, ca 10-15 min tog det för sprutan att verka. Det värsta var när dörrhantaget trycktes ner, för då visste jag att nu var det slut. Sen fick hon en överdos och jag såg att magen slutade röra sig. Det var fruktansvärt och hemskt, men jag är glad att jag följde med för min älskade lille vovve var i en trygg famn sista minutrarna, hon hade fullt förtroende för mig och var inte det minsta orolig när jag var med. Vad du än gör, åk inte själv! min sambo betalade, frågade det som behövdes frågas och körde, det hade jag inte klarat. Jag sörjer henne djupt, men känner ändå en viss befrielse för att jag tog rätt beslut och inte lät henne leva på övertid. Allt jag ville var att min lille vovve skulle avsluta sitt liv lika bra som hon levt det, och det valet hade jag att göra. Så spendera lite extra tid med din hund, följ med, men åk inte själv!! Det är inte lätt, men man måste försöka se bortom sig själv och tänka på den lilla varelse som du älskar och som är beroende av dig. Den litar på dig.....