L
Lundqvist
Sv: Att ta upp ridningen igen...efter att ha varit duktig
Jag var med om en hästolycka för ca 6 år sedan och resultatet blev att jag inte fick rida på 3 år och efter det så kändes det helt hopplöst att komma tillbaka till den punkten jag var så jag struntade i att ta det steget helt enkelt. Jag var väldigt duktig, trots att jag då bara var 12 år så tränade jag dressyr på MSV nivå och var med och red in hästar. Tog upp ridningen för ett år sedan och hamnade då på en nordsvensk 6 åring som är hetare än hetast och stressar lätt upp sig, jag kände mig helt värdelös första 3 månaderna och sen kom det tillbaka. Känslan när man helt plötsligt får allting att fungera, det faller på plats och hästen jobbar rätt den är oslagbar. Jag lovar dig att det är värt alla gånger man tvivlat!
Oftast var det så att jag kunde i teorin men inte riktigt i praktiken och nu då året har gått så är jag en bra bit på vägen, jag har tagit ett halvblodssto på foder (unghäst) som jag ska vidareutbilda och börja tävla med. Allting går om man vill och visst det finns stunder som man känner sig helt värdelös men det mest värdefulla för mig har varit att ha kunniga och snälla människor runt mig som har kunnat stötta mig och säga att det faktiskt går bra... Jag är inte där jag var men jag är en bra bit på vägen!
Du kan!
Ni som varit duktiga och slutat och sen tagit upp ridningen kan väl ge mig tips och motivation.. Kände ni er lika usla som jag känner mig nu?
Jag var med om en hästolycka för ca 6 år sedan och resultatet blev att jag inte fick rida på 3 år och efter det så kändes det helt hopplöst att komma tillbaka till den punkten jag var så jag struntade i att ta det steget helt enkelt. Jag var väldigt duktig, trots att jag då bara var 12 år så tränade jag dressyr på MSV nivå och var med och red in hästar. Tog upp ridningen för ett år sedan och hamnade då på en nordsvensk 6 åring som är hetare än hetast och stressar lätt upp sig, jag kände mig helt värdelös första 3 månaderna och sen kom det tillbaka. Känslan när man helt plötsligt får allting att fungera, det faller på plats och hästen jobbar rätt den är oslagbar. Jag lovar dig att det är värt alla gånger man tvivlat!
Oftast var det så att jag kunde i teorin men inte riktigt i praktiken och nu då året har gått så är jag en bra bit på vägen, jag har tagit ett halvblodssto på foder (unghäst) som jag ska vidareutbilda och börja tävla med. Allting går om man vill och visst det finns stunder som man känner sig helt värdelös men det mest värdefulla för mig har varit att ha kunniga och snälla människor runt mig som har kunnat stötta mig och säga att det faktiskt går bra... Jag är inte där jag var men jag är en bra bit på vägen!
Du kan!