Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

svårt att åtgärda, men jag själv inser att det finns fördelar med att bo tillräckligt långt ut på landet för att det ska vara besvärligt att åka och köpa godis när suget slår till..

OM jag vore du hade jag lagat riktig mat och ätit ordentligt, även om antalet kalorier blir lite för många. För dels behöver du rätt sorts näring för att slippa att godissuget slår till igen (= lättare att stå emot nästa gång) och dels behöver du ju komma in i vettigt ätande.

Jag tycker, för övrigt, att det är BRA GJORT att bara äta två rader choklad!! Låt det stanna där och ät riktig mat nu!

Kan bara hålla med!

Enormt bra gjort att bara äta två rader trots att du vill tröstäta OCH inte ätit någon mat.
Strunta i kalorierna och ät riktig mat så får du ork till nya tag imorgon :)
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Nä, inte strunta i kalorierna. Hade det inte varit för kaloriräkningen så hade jag smällt i mig både en massa chips och hela chokladen, och den är liksom inte ens god (Marabous nya Oreo, ha inga höga förväntningar...). Jag hade SÅ gärna cyklat iväg och köpt två påsar Flamin hot cheeze chrunchers nu... Men medveten om att det är typ samma antal kalorier som jag ska äta på 2 dagar så... Well, no thanks liksom. Känns mycket lättare att motstå när jag ser exakt svart på vitt vad jag stoppar i mig.

Ganska klassiskt egentligen. Många aspergare går runt med visuella stöd lite här och där... Stegvis hur man diskar, duschar, lagar mat, diverse scheman, you name it, beroende på var och ens svårigheter. Själv har jag sånt i form av just min smartphone, den köptes enkom för att vara ett hjälpmedel när den handifon jag hade via hab inte passade. Och well, det där visuella stödet kring vad jag stoppar i mig känns väldigt... Tydligt, om man kan säga så. Det blir mindre abstrakt liksom. Nog för att jag fattade innan att chips är skit, men jag fattar på ett annat sätt nu liksom, om man kan säga så? Som att ja, skillnaden verkligen blir visuell nu, och det är just visuellt jag lättast tar in liksom. Asch, nu babblar jag och rör till det...

Buffalowings på g iaf! Bara världens segaste ugn som ska bli varm först.
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Ganska klassiskt egentligen. Många aspergare går runt med visuella stöd lite här och där... Stegvis hur man diskar, duschar, lagar mat, diverse scheman, you name it, beroende på var och ens svårigheter.

Det låter helt logiskt för mig. Jag har en relativt nära anhörig som har asperegers, och han har en sorts scheman för mat, sömn och att inte sitta för länge vid datorn i taget. Han jobbar med datorillustrationer, så det är olika scheman för jobbgrejer och fritidsgrejer, så klart.

Men just schemat, det visuella. Det är så otroligt att han som är så genial på många områden låter sig "luras" av så enkla medel, men det gör han och han mår så mycket bättre då.

Skitbra ju, om kaloriräkningen kan funka så för dig!

Jag tycker som de andra att du har varit fantastiskt duktig ikväll och verkligen visat att du vill något!
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Ja samma här. Jag har aldrig haft det där behovet av ingående scheman i hur man duschar/diskar/sånt själv, men däremot scheman så jag öht kommer ihåg sånt som ska göras/kan förbereda mig på det på ett helt annat sätt än om nån bara sagt att "den och den tiden ska du vara där och där". Just den där strukturen över dagen, den är guld värd. Som skolscheman, när alla andra ungar tappade bort sina tog jag hand om mina scheman som om de vore värda sin vikt i guld. Och det var de ju, för mig iaf. Kan fortfarande sitta och sakna att gå runt med ett laminerat minischema ibland, det var nån trygghet i det där jäkla schemat på nåt sätt.

Tack!
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag måste bara säja att jag har läst den tråden ett tag och blev själv peppad att ta tag i vikten och har laddat ner en kaloriräknare. 2:a veckan nu. Går riktigt bra när man äter mat.
Det är verkligen skitbra. Som du säjer, man visste ju men man blir än mer medveten, det blir så tydligt.
Håller även med om att nya Oreo chokladkakan inte riktigt var värd alla de kalorierna :arghh: men likförbannat så trycker jag i mig nu när jag har köpt den.
Shit vad mycket kalorier i choklad överlag.


För mig hjälper det inte att bo långt ut på landet, det resulterar bara i ett enormt lager. Utifall att liksom. Alternativt dyra resor in till stan om suget på något speciellt slår till med all kraft :meh:
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag är iofs lite glad att Oreon inte alls var så god. Jag hade liksom velat dela en hundragrammare med nån men icke, inget napp där inte. Så när morsan skulle till affären och handla bad jag henne köpa en liten Oreo så får jag väl stå och väga och försöka låta bli att äta upp hela då, prova vill man ju och jag har ett antal kalorier sparade från de senaste två dagarna så såhär en lördagkväll FÅR jag testa tänkte jag. Men vad kommer morsan med då? En stor! Så jag får väl se det som en fördel att det inte är så jäkla lockande smakmässigt iaf... Även om jag glatt skulle smälla i mig hela skiten av den enkla anledningen att det är choklad.

Nu jävlar blir det riskaka med Keso och en ruta mörk mintchoklad. Bara för att jag vill och får och tycker mig ha förtjänat det. Sådeså.
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Tips: Naturell riskaka med minikeso, och frusna bär samt en halva riven chokladruta över detta. Ännu mindre kalorier, mycket godare. :up:
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Värt ett test nån dag! Här åts precis Sourcream & onion-riskaka med vanlig keso på bara. Sitter precis och smågnager på en bit mintchoklad som efterrätt.

(Mycket bättre än gårdagens fredagsmys bestående av en skål färsk blomkål - jag har alltid gillat blomkål, men det kan visst bli för mycket... :yuck: )
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag har te med bitar av kakaoböna från Gefle Chocolaterie.

Det smakar nästan som choklad och fungerar som en bra ersättare, för mig. Snordyrt men värt varenda krona eftersom jag bara använder det "ibland".
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Det var som fan! Jag har aldrig gillat te så min koll är rätt urusel, visste inte att det fanns chokladte :p
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Te är min största last av de alla :D

(Och den som har gjort att jag tvekat så länge inför operation, man kan ju inte hinka te på det viset som jag gör nu.)
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Skitkass dag igår och skitkass dag idag. Inte viktrelaterade problem bakom men däremot tröstätarframkallande. Har precis tryckt i mig två rader choklad, 312 kalorier. Skulle gärna trycka i mig resten av chokladkakan. Skulle gärna cykla iväg och köpa chips och klämma i mig en påse eller två eller tre... Hjälp? Hur motstår man? :(

Det mest radikala.

Man slänger den. Tar soppåsen och går ut med den.

Blir man besviken på att man köpte den så KAN man kasta den när man är på väg hem.

Finns det inte hemma måste man i alla fall göra sig lite omak med att fixa nytt.
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

När jag blir jättesugen och känner att jag MÅSTE ha godis brukar jag åtminstone vissa dagar kunna göra bättre val genom att ställa mig att par frågor när jag står med näsan vid snaskhyllan:

- Vill jag verkligen ha det här?
- Finns det något jag skulle kunna välja i stället?
- Hur kommer det att kännas när jag har ätit hela den här förpackningen? Kommer jag att må illa? Hur kändes det förra gången? Kommer jag att bli besviken på mig själv?
- Vill jag verkligen ha det här?
- Hur smakar det här egentligen? Är det ens gott? Hur mycket brukar jag kunna äta av det här innan det slutar vara gott, innan det blir för mycket?
- Finns det något jag skulle kunna välja i stället?
- Vill jag verkligen ha det här?

Det har hänt ganska många gånger att jag har gått hem tomhänt, och ganska många gånger att jag har gått hem med ett bättre val (en liten påse naturgodis i lösvikt i stället för 300 g chips, 10 lösgodisbitar i stället för en 200 g påse godis). Och sen händer det förstås att jag kommer hem med det jag var sugen på från början.

Och då finns ju möjligheten att göra som Tanten skriver - kasta.
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Det mest radikala.

Man slänger den. Tar soppåsen och går ut med den.

Eller, om man har flexibla kompisar, så bjuder man in dem på fika och delar på snasket. På så vis kan man inte äta i sig allt själv!(men sprider å andra sidan sina laster)

Så gör jag när jag bakat bullar/kakor/praliner osv. Vill gärna ha hembakat men kan ha lite svårt att låta bli dem om jag vet att det finns i frysen. Ett par spontanbesök hos de trevligaste grannarna med en bullpåse eller låda chokladpraliner brukar vara både uppskattat och trevligt!
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Jag har faktiskt börjat med det. Och blivit mycket nöjd. Chipsen som kom med hem fick gå i soppåsen när jag började tröttna på smaken (och det var när det var strax över hälften kvar). Sedan ut med soppåsen. Borta.

Det är bättre att det ligger i soporna än på mina lår. Tänker jag.
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Något OT kanske, men tanken slog mig att det där med självkontroll ju faktiskt är något man kan träna upp.

Jösses vad tid jag har lagt på att lära hundarna att inte ge efter för impulser och frestelser i tid och otid. Det måste ju gå att överföra metoden på sig själv?:D

Doggie-Zen: Om jag avstår den här frestelsen nu så får jag en större belöning sen. Kan en BC lära sig det så borde jag kunna:o
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Mjae alltså, jag har inget godissug what so ever just nu. Jag vill mest stoppa i mig den skiten för att... Ja jag vet inte, en kombination av att få lite glad-känslor och att straffa mig själv typ. Nåt sånt.

Det är det där du måste komma åt, tror jag. Att du inte ska vare sig trösta dig eller straffa dig med mat. Inte straffa dig överhuvudtaget.

Starkt av dig att se det!
 
Sv: Att göra det omöjliga, halvera sin vikt

Det mest radikala.

Man slänger den. Tar soppåsen och går ut med den.

Blir man besviken på att man köpte den så KAN man kasta den när man är på väg hem.

Finns det inte hemma måste man i alla fall göra sig lite omak med att fixa nytt.

För mig är det så att jag måste ha det hemma för att kunna välja bort det s a s. Det är alltså enklare för mig att välja bort det som finns framför mig - än att välja bort det som inte finns. Om jag slängt bort det, så gör jag ju inget val. Och det är ju att välja bort som jag behöver lära mig i det här fallet.

Hmm... låter inte klokt, det jag försöker beskriva. Är det någon som kan förklara bättre?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 103
Senast: Cattis_E
·
Kropp & Själ Hjälp, min blåsa har börjat styra mitt liv. Skulle behöva råd/tips/delade erfarenheter, tack. Har alltid haft en relativt liten blåsa...
Svar
11
· Visningar
683
Senast: Glimra
·
Kropp & Själ Två av mina hundar råkade i ett ordentligt slagsmål igårkväll, där jag fick gå in och fysiskt sära på dem (i princip bända upp munnen på...
2
Svar
34
· Visningar
1 648
Senast: starcraft
·
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Oseriös avel 2023
  • Mata småfåglarna

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp