Att beviljas kejsarsnitt

Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Bara för att jag är nyfiken, jag pratade aldrig om snitt med min spec.bm (bara vad som händer om de bestämmer sig för akutsnitt) eftersom jag var (är) rädd för både snitt och vaginalförlossning.
Vad exakt händer om man har planerat snitt, vattnet går och man får kraftiga värkar direkt. Söver de en då när man kommer in på förlossningen eller blir det som en vaginalförlossning med ctg, gyn.us men sedan en epidural inför snitt? Tänkte att du kanske vet eftersom du hade planerat snitt? :)
Det är endast vid s.k katastrofsnitt som de alltid söver, då går det undan.... Det kan i princip bli så att de söver (går snabbt), häller sprit på magen och sen börjar operera - om det är riktigt riktigt bråttom (som det var för en av mina vänner, som läkaren efteråt berättade att hon inte hade varit säker om om hon skulle klara livhanken ens...)

Om beslut om snitt fattas under pågående värkar så avstannar dessa när spinalbedövningen läggs. Om det inte är jättebråttom att snitta så finns ofta möjligheten att snittet görs med mamman vaken, om man vill det.

Har man ett planerat snittdatum och värkarbetet kommer igång på allvar före utsatt dag så kallar man det för akut kejsarsnitt även om tillvägagångssättet är exakt samma som om det hade varit på rätt dag.
Jag har själv varit inne och fått värkar stoppade ett antal gånger under mina två sista graviditeter och har då varit redo för att bli akutsnittad, OM det inte skulle funka att stoppa.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Tack för svar :) mina funderingar blir bara mer och mer utredda :bow:

Fast om man är så rädd att det är totalt omöjligt för en att kunna tänka sig föda vaginalt p.g.a. smärträdsla, är det då möjligt att ens lägga en bedövning? Tänkte om man har panik för värkarna m.m.?
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Men lustgas är smärtlindring lika mycket som epidural, så det var ju en liten konstig/lustig kommentar till det?

Fast det är ju inte samma sak. Smärtlindring kontra bedövning.
Smärtlindring kan ju vara att skrika, profylaxandning eller att lugga sin man :angel:

/Jenny som endast körde med skrik. Livrädd för sprutor och fick panik över lustgasmasken.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Fast lustgas är smärtlindring lika mycket som epidural, de är båda medicinska smärtlindringar men skillnaden är att de fungerar olika och har olika effektivitet. Men smärtlindrande är de båda! :)
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Tack för svar :) mina funderingar blir bara mer och mer utredda :bow:

Fast om man är så rädd att det är totalt omöjligt för en att kunna tänka sig föda vaginalt p.g.a. smärträdsla, är det då möjligt att ens lägga en bedövning? Tänkte om man har panik för värkarna m.m.?
Då söver de förmodligen.
Har man planerat snitt så har man ju pratat igenom detta på förhand så man vet vad som väntar när man lägger sig på operationsbordet.
Inför mitt första snitt sa narkosläkaren att "skulle du känna att det är jobbigt att vara vaken så är det bara att säja till, vi söver dig på mindre än 30 sekunder i så fall".
Nu har jag själv snarare fobi för att bli sövd så mitt svar på det var ett fnys, men det är ju en annan historia... :p
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Jag har som sagt aldrig pratat om snitt (fick ju "välja" men valde att jobba mot en vaginalförlossning) mer än att jag har fått förklarat att de har tre olika nivåer på akutsnitt. Hur det fungerar på ett planerat snitt har jag aldrig vetat men nu känner jag att jag har stillat min nyfikenhet :)
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Du som har gjort flera snitt - känner man när de skär vid spinalbedövning? Alltså inte smärta, men att man känner vad de gör?
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Du som har gjort flera snitt - känner man när de skär vid spinalbedövning? Alltså inte smärta, men att man känner vad de gör?
Man känner att de gör något, det känns som att de "bökar runt" lite och man ligger inte helt stilla på operationsbordet. Men man känner inte alls när de lägger snittet. Jag som är en nyfiken typ :p har ju haft full koll i speglingen i lampan så jag har sett när de har skurit men ändå inte kunnat känna vad de gör.
Man är HELT bedövad från bröstvårtorna och neråt. På mig har de tagit en peang och nypt mig ordentligt - tror det är i bröstens undersida faktiskt (eller möjligen i huden precis under brösten) - för att kolla så att bedövningen har tagit. När jag inte har reagerat har de börjat skära.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Kan man alltid snitta eller kan det bli så att förlossningen har kommit för långt när man väl har tagit sig till förlossningen? Tänkte om allt är "normalt" så kanske barnet hamnar för långt ner i bäcknet, fast det kanske inte fungerar så?

Du får ursäkta mina dumma frågor :o

Man kan alltid snitta. Om det däremot inte finns några medicinska problem så ser ju jag egentligen ingen orsak till att vilja snitta ändå om det har gått så långt eftersom man då redan har tagit sig igenom det jobbigaste.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Nej, du är inte tvungen att gå till BM/mödravården under din graviditet, det är högst frivilligt, men något man erbjuds gratis.

Nej, kanske inte tvungen men jag vill ju gå dit för att se att bebisen mår bra och att ingenting ser konstigt ut.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Inser du hur egotrippad du låter? Använd kondom då - om du inte tål barnmorskorna! Var någonstans ligger ansvaret på DIG om du får till ett bra möte med andra människor? Är det detta du tänker anföra som skäl till kejsarsnitt, att BM-kåren är en samling idioter?

Självklart är jag egotrippad, det är ju MIG det gäller....:crazy:

Jag gör vad jag kan, utom att vara direkt otrevlig, när jag är där för att få mötet så mycket som jag vill ha det som möjligt men hittils har det inte lyckats.
NEJ, det är inte det jag kommer anför som skäl. Vad är ditt problem egentligen? Min rädsla och mina känslor är just mina och alltså behöver inte du eller någon annan förstå dom, för mig är det lika verkligt oavsett hur löjligt det verkar i andras ögon. Oavsett om den är inbillad eller inte, men som sagt allt jag är rädd för inför en förlossning är verkligt och kommer hända.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Vem sa att hon fick ett dåligt bemötande? De - citat - föll henne inte i smaken. Och då förbehåller hon sig rätten att vara sur på hela kåren. :grin:

Det är inte poängen, vilket redan har framhållits några gånger. Man kan inte bli hjälpt om man inte vill bli hjälpt och aktivt söker hjälp. Inte av någon. Attityden att det är andras ansvar vilken upplevelse jag får är väldigt märklig. Tala om att göra sig själv till ett offer!

Vaddå sur?? Jag är inte sur på någon. Jag tycker det är psykiskt jobbigt att gå tid men jag är inte sur för det. De är väl på ett visst sätt för att de flesta trivs med det och att de blivit utbildade på det viset eller så är det en viss typ av människor som blir barnmorskor. Jag tänker inte vara otrevlig mot någon som bara gör sitt jobb bara för att, det är väl lika egotrippat det???

Men varför lägga tid och energi på ett problem flera år innan det behövs när det dessutom kanske helt magiskt löser sig när man väl är där?
Och som Aaricia skrev så är det en trygghet att få ha sin rädsla ifred och inte behöva utmana den så jag tänker hålla kvar min trygghet så länge det bara går.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Du som har gjort flera snitt - känner man när de skär vid spinalbedövning? Alltså inte smärta, men att man känner vad de gör?

Det är en ytterst mystisk känsla att känna utan att känna liksom. Jag ville se men såg för dåligt i lampreflexen.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Det är som om jag hade svarat "allt" på frågan varför jag var rädd för hästar. Jag har väldigt svårt att tro att någon är rädd för allt - det är ett sätt att slippa sätta ner det där fingret. Och ska man övervinna sin rädsla vill det nog till att försöka återskapa de scenarion som triggar känslorna.

Jag menade inte att man var rädd för allt, utan att man av olika anledningar känner enorm "onormal" rädsla inför detta, som i mitt egna fall. Jag kan inte säga att jag är rädd för att föda vaginalt på grund av smärtan, smärtan finns i båda fallen. Dock så betyder det inte att man inte tänker eller skall sätta sig ner och bena ut vad det egentligen är.

Jag syftade mer att man kan ju respektera att en person känner som den gör. Med detta menar jag inte att man behöver säga "klart att du skall få göra kejsarsnitt", utan det räcker exempelvis med att få informationen om att det finns hjälp att få, som du skrev tidigare.


Det är dock inget som jag har hittat på, utan slutsatser från studier (har dock inte tittat på underlaget). Vi är trots allt anpassade till ett långt födelseförlopp och det har vissa terapeutiska fördelar. Barnet hinner börja andas, mamman hinner med att vara delaktig i förloppet. Kvinnor som föder med snitt upplever i högre grad att de missat födelsen och att allt inträffat plötsligt, något som tydligen kan trigga depressioner och trauman i efterhand.

Kanske (men jag vet inte) är det av liknande skäl som man brukar övertyga kvinnor som bär på döda foster att föda vaginalt. Där behöver man ju inte ta hänsyn till barnet alls, och egentligen låter det ju som tortyr att behöva gå igenom en förlossning under sådana omständigheter, men det har uppenbarligen stora fördelar i långa loppet, psykiskt såväl som fysiskt.

Jag har inte heller läst de studierna så det kan ju mycket väl vara så, säger med andra ord inte emot detta. Säger inte heller emot att vid vaginal förlossning så startas det upp känslor osv, dock tror jag ändå att banden kan vara väl så starka :)
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Men varför lägga tid och energi på ett problem flera år innan det behövs när det dessutom kanske helt magiskt löser sig när man väl är där?
Och som Aaricia skrev så är det en trygghet att få ha sin rädsla ifred och inte behöva utmana den så jag tänker hålla kvar min trygghet så länge det bara går.

Jag undrar: läser du vad jag skriver? Samhället ska inte behöva bekosta onödiga kirurgiska ingrepp och problemet ligger hos dig = du får ta tag i det. Börja ta lite ansvar i stället - det är en bra början för föräldraskap.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Man känner att de gör något, det känns som att de "bökar runt" lite och man ligger inte helt stilla på operationsbordet. Men man känner inte alls när de lägger snittet. Jag som är en nyfiken typ :p har ju haft full koll i speglingen i lampan så jag har sett när de har skurit men ändå inte kunnat känna vad de gör.
Man är HELT bedövad från bröstvårtorna och neråt. På mig har de tagit en peang och nypt mig ordentligt - tror det är i bröstens undersida faktiskt (eller möjligen i huden precis under brösten) - för att kolla så att bedövningen har tagit. När jag inte har reagerat har de börjat skära.

Jag vet, det var det som gick snett när de snittade mig.;) "nu nyper vi dig med en jättevass sak, gör det ont?" "Nej", tyckte jag - inte jämfört med värkarna jag hade haft i flera timmar och hur ont jag hade i såren på ryggen de just hade spritat. Det nyptes ju bara lite, ont gjorde det inte precis. Det visade sig att jag inte var bedövad när de började skära. :angel:

Jag kände rätt tydligt att de skar, men eftersom min bedövning inte tog som den skulle var jag nyfiken på hur det är meningen att det ska vara. :)
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Jag undrar: läser du vad jag skriver? Samhället ska inte behöva bekosta onödiga kirurgiska ingrepp och problemet ligger hos dig = du får ta tag i det. Börja ta lite ansvar i stället - det är en bra början för föräldraskap.

Samhället bekostar massa onödiga saker (som jag håller för mig själv eftersom vi alla har olika åsikter om vad som är onödigt och inte) så jag ser inte mitt ev. snitt som värre än något annat. För att få snitt måste jag ju ta tag i det så där finns det ju ingenting att välja på. Men jag tänker inte ta tag i det fler år innan det blir aktuellt, har helt enkelt inte tid och energi.

Fasen vad du går på om förlossning = föräldraskap. Att jag är idiotiskt rädd för något och väljer att inte ta tag i det förren det behövs har ingenting med mitt eventuella föräldaskap att göra. Det finns väl massor med föräldrar med orealistiska rädslor som är alldeles utmärkta föräldrar. Ser du även ner på de med tandläkarskräck som skaffar barn?
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Men om du är så rädd, varför inte adoptera? Varför utsätta dig för något som är så otäckt, det kan jag bara inte förstå. Även med ett snitt är det massor med sjukhuskontakt och utelämnande och jag vet inte allt.

Jag har gjort både ett snitt och fött vaginalt och utöver den korta stunden som barnet faktiskt kom ut så är det ingen större skillnad. Förrutom att det är klart mycket lättare att resa sig och ta hand om sitt barn efter den vaginala förlossningen jämfört med snittet då det inte gick att resa sig ur sängen på lång tid och att jag låg på uppvaket utan barn i 4 timmar med enorm klåda varefter bedövningen släppte.
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Fick du också klåda av bedövningen? När kom den, direkt du fick bedövningen, eller efteråt? Vad fick mot klådan på uppvaket, hur hanterade de saken där?
 
Sv: Att beviljas kejsarsnitt

Fasen vad du går på om förlossning = föräldraskap. Att jag är idiotiskt rädd för något och väljer att inte ta tag i det förren det behövs har ingenting med mitt eventuella föräldaskap att göra. Det finns väl massor med föräldrar med orealistiska rädslor som är alldeles utmärkta föräldrar. Ser du även ner på de med tandläkarskräck som skaffar barn?

Skillnaden är att du glatt skyller dina problem på andra (barnmorskor i det här fallet). Det är att avsäga sig ansvaret - ie en mognadsfråga - och där kommer föräldraskapet in. För vi kan väl enas om att föräldraskap handlar om att ta ansvar?

Jag hade blivit lika störd om kvinnan eller mannen med tandläkarskräck plötsligt började beskylla tandläkarna för att det inte klickar när de är där. Eller kollegan som la ansvaret för sin grodfobi på grodorna. Nu spelar det absolut ingen roll om personen med tandläkarskräck inte går till tandläkaren, det drabbar ingen annan, eller om grodfobikern struntar i att vistas på landet pga sin rädsla.

Men din rädsla drabbar vården, dvs andra. Med kostnader och resurser. Och med tanke på att du är LÅNGT ifrån ensam om att vara förlossningsrädd - EN av FEM är drabbad av detta - så är det inte särskilt realistiskt att kvinnor ska få välja mellan snitt eller vaginal förlossning. Då får du betala själv. Och hur din rädsla står sig jämfört med andra kvinnors - ja, det vet vi inte. Så det är inget argument att säga "men min rädsla är värre än andras".

Men rädslor och fobier går att behandla - och det är bra mycket billigare och enklare än att kalla in kirurger på övertid. Det är väl alldeles självklart?

Men jag ska låta dig vara ifred nu i den här frågan. Du verkar inte alldeles mottaglig för diskussion i alla fall.
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny...
2
Svar
22
· Visningar
3 931
Senast: Milosari
·
Kropp & Själ Jag har haft besvär med riklig mens, pms, mellanblödningar och mensvärk i några år nu. Tidigare hade jag noll besvär. Jag har bokat in...
Svar
17
· Visningar
568
Senast: FrDrake
·
Hästmänniskan Fy vilken jobbig sits jag har satt mig i. För två år sedan köpte jag en unghäst då min andra häst var skadad och det verkade inte som...
Svar
16
· Visningar
2 184
Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
786
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Födda-24
  • Skadade hästar och konvalescenter
  • Födda 2024

Omröstningar

Tillbaka
Upp