Äta under tystnad

Äter jag med sambo så pratar vi eller ser tv. Är jag själv ser jag tv eller surfar eller har ljudbok. Är inte så road av tystnad eller bara göra en sak. Kan om jag är själv både surfa och se tv och äta.
Har typ alltid musik när jag jobbar och ofta när jag sover också.
 
Det finns ganska få platser vid ett stort gemensamt bord och sedan lite mer utspridda platser. Att då sätta sig vid det gemensamma bordet och koncentrera sig på mobilen istället för att äta gör att andra, som gärna umgås med sina kollegor vid måltiden, blockeras från det.

Tidningar finns inte plats för alls vid gemensamt bord, men gott om plats strax bredvid.

Så du har säkert rätt, det är andra omständigheter än själva mobilen som gör att det blir provocerande. Det skulle vara lika provocerande om någon mitt under lunchtid bredde ut en tidning där istället för att äta. Eller tog fram laptopen istället för att äta. Men inte ett dugg provocerande 60 minuter senare när det finns överskott på platser.
Fast varför kan man inte äta och se på mobilen samtidigt, och vad är egentligen skillnaden mellan det och att sitta och äta men inte prata (fast utan telefon)? Går det an att sitta med vid det gemensamma bordet och prata, men inte äta? Jag tycker att det låter märkligt att bli provocerad över hur folk spenderar sin lunchrast.
Tidning eller laptop kan jag förstå på sätt och vis eftersom de är 'skrymmande' och tar upp plats, men en pocketbok eller mobil vid bordet stör ju ingen. Återkom gärna med reflektioner. :D

På mitt arbete finns egentligen ingen gemensam lunchrast eller ett utrymme som används, utan de flesta brukar glida ut på baksidan och sitta på stolarna runt rökområdet, även vi ickerökare. En del har md en kopp kaffe, en del en macka, en del en mobil och en del ingenting alls. Somliga deltar i samtal, andra tittar aldrig upp ens en gång - men jag antar att de väljer att sitta med i gruppen för att de vill vara där, och det är upp till dem. De är varmt välkomna med elelr utan mobil.
 
Blockerar mot vad?

Blockerar ut omgivningen. En demonstration att folk inte är umgängesvärda.

Inte i en stormatsal på ABB kanske, men när det handlar om ett par-tre bord och det finns möjlighet att gå undan om en vill vara avskild.

Äter jag själv har jag gärna något att göra samtidigt, tidningen eller datorn t ex.
 
Hur äter ni när ni är ensamma? I tystnad eller inte?
Det beror på... framför allt var ribban s a s ligger för maten. Äter jag finmat ute på finrestaurant ensam (händer då och då på resjobb) så väljer jag som regel att fokusera på matupplevelsen. Äter jag hämtpizza hemma ensam så är som regel tv och/eller mobil igång.
 
Jag har det oftast tyst hemma. Har jag jobbat så är det definitivt tyst hemma. Jag orkar verkligen inte med massor av ljud hela tiden. Det räcker gott med att jag hör trafiken på vägen utanför, mitt knappande på tangentbordet, kylskåpet, någon granne ibland, hur täcket låter när jag rör fötterna under det, något ljud från hundarna... Det skulle krävas hög(!) volym eller hörlurar för att stänga ute alla sådana vardagsljud och att gå med konstant hög volym på blir jag trött av. Jag är faktiskt fascinerad av alla som har ljud på hela tiden, för jag har aldrig riktigt förstått hur det fungerar, hur man orkar och än mindre hur man kan uppskatta det.

Under arbetsdagar äter jag hemma. Det är viktigt för mig, både för att kunna rasta hundarna och för att få en stunds lugn och ro. Det är också en sak som jag kollar upp att är möjligt när jag söker jobb. Ett jobb där man tvingades sitta bland kollegor i en matsal hade jag inte klarat av.
 
Blockerar ut omgivningen. En demonstration att folk inte är umgängesvärda.

Inte i en stormatsal på ABB kanske, men när det handlar om ett par-tre bord och det finns möjlighet att gå undan om en vill vara avskild.

Äter jag själv har jag gärna något att göra samtidigt, tidningen eller datorn t ex.
Det låter lite dramatiskt tycker jag, jag tror inte alls att folk tar fram mobilen som någor slags "statement" gentemot sina kollegor. En kan ju vilja lyssna och delta med ett halvt öra men ändå kolla sin mail eller vad det nu kan vara - eller för all del bara känna gemenskapen men inte aktivt delta.
 
Skulle vara oerhört provocerande om någon satt sig i lunchrummet och kollar i mobilen. Har man satt sig där så gör man inte så. Man behöver inte prata och umgås, men att aktivt ta avstånd är inte okej. Finns utrymme att sitta själv om man vill.

Blockerar ut omgivningen. En demonstration att folk inte är umgängesvärda.

Inte i en stormatsal på ABB kanske, men när det handlar om ett par-tre bord och det finns möjlighet att gå undan om en vill vara avskild.

Äter jag själv har jag gärna något att göra samtidigt, tidningen eller datorn t ex.
Jag som jobbar på en arbetsplats med ett bord att äta lunch vid, skulle alltså behöva sitta kvar vid mitt skrivbord när jag vill surfa på mobilen?
 
Ett mittemellan-alternativ kan vara vitt brus om det fungerar på dig? Kan hjälpa med fokuset, utan att ha ett innehåll som tanken kan fästa vid.
Nej, tystnad är bäst för mig. En anledning att jag flyttade ut till skogen är för att kunna ha tyst :) I stan räckte det med att elementen surrade för att jag skulle bli distraherad:banghead: Distraktion fungerar bara när jag gör något som kräver att jag inte tänker så mycket, typ syr. Nu med maten är ju grejen att jag vill tänka mycket på maten just :)
 
Jag som jobbar på en arbetsplats med ett bord att äta lunch vid, skulle alltså behöva sitta kvar vid mitt skrivbord när jag vill surfa på mobilen?

Jag kan inte veta hur din arbetsplats fungerar, men att gå och sätta sig vid de få platser där tallrik och bestick är lättast att använda för att göra något helt annat än att äta, precis vid lunchtid när behovet av platserna är stort för sitt ändamål - ja då är det bättre att ägna sig åt att surfa vid skrivbordet tänker jag. Ungefär på samma sätt som att man inte sätter sig på toaletten och blockerar det avsedda ändamålet med den med att surfa eller jobba där.

På min arbetsplats finns det platser alldeles bredvid lunchbordet, där det är väldans lämpligt att sitta om man vill läsa tidningen eller använda sin mobil, men ändå i samma gemensamma omgivning.
 
Jag är faktiskt fascinerad av alla som har ljud på hela tiden, för jag har aldrig riktigt förstått hur det fungerar, hur man orkar och än mindre hur man kan uppskatta det.

Jag antar det hänger ihop med hur ens hjärna är beskaffad? Min över/underkänslighet har varit/är svår för mig att fatta. Standard idé om autister är ju snarare mer specifika problem med höga/störande ljud osv. För mig innebär det att jag typ hela tiden behöver anpassa vilken typ av ljud och volym osv för att inte bli helt distraherad och för att försöka hålla min aktivitetsnivå på önskad nivå. Jag kan liksom både bli stressad och apatisk av att det är tyst, har ofta svårt att sova för jag hör alla små ljud likväl som jag måste paniksänka ljudet ganska många gånger per dag efter att ha höjt för att inte missa en stavelse av något o sedan BAM blir det för mycket 😅 Hade varit lättare om jag bara ville ha tyst/låg volym osv.

Väldigt intressant tråd 😁
 
Jag kan inte veta hur din arbetsplats fungerar, men att gå och sätta sig vid de få platser där tallrik och bestick är lättast att använda för att göra något helt annat än att äta, precis vid lunchtid när behovet av platserna är stort för sitt ändamål - ja då är det bättre att ägna sig åt att surfa vid skrivbordet tänker jag. Ungefär på samma sätt som att man inte sätter sig på toaletten och blockerar det avsedda ändamålet med den med att surfa eller jobba där.

På min arbetsplats finns det platser alldeles bredvid lunchbordet, där det är väldans lämpligt att sitta om man vill läsa tidningen eller använda sin mobil, men ändå i samma gemensamma omgivning.

Fast nu känns det ju som ett helt annat scenario än vad det först framstod som?
Att under lunchtid blockera det begränsade antalet matplatser för att göra något annat att äta är ju en sak. Att under lunchtid äta sin lunch och samtidigt kolla mobilen (som alternativ till att äta lunch och samtidigt konversera med andra) en annan.

Är det lika provocerande om matplatserna upptas av icke-ätande personer som sitter där enbart för socialiserandets skull?
 
Senast ändrad:
Fast nu känns det ju som ett helt annat scenario än vad det först framstod som?
Att under lunchtid blockera det begränsade antalet matplatser för att göra något annat att äta är ju en sak. Att under lunchtid äta sin lunch och samtidigt kolla mobilen (som alternativ till att äta lunch och samtidigt konversera med andra) en annan.

Ja, jag har ju nyanserat det hela när jag tänkte igenom det efter den feedback som kom. Alltså vad det är med att ta upp mobilen som upplevs som provocerande och huvudskälet är nog att man blockerar andra från att äta och umgås, när det finns så bra platser alldeles bredvid där det inte händer.
 
Jag har senaste tiden utmanat mig själv till att äta under tystnad. Innan har jag haft podd, video, eller något annat "roligt" under tiden. Känner stor skillnad i min sinnesfrid och matupplevelse, men samtidigt är barnet inom mig lite surt, eftersom jag under lågstadiet tvingades äta tyst. Men då var vi ju en hel skola med barn som tvingades till tystnad; nu är jag ensam.

Hur äter ni när ni är ensamma? I tystnad eller inte? Känns det jobbigt att äta i tystnad (det gör det fortfarande för mig ibland, svårt att fokusera - som nu) eller är det en bra stund för dig själv - eller båda?
Har inget speciellt, det är lite olika.
 
Äter jag ensam så sker det rätt ofta under tystnad, men nästan alltid med något läsbart - en bok, en tidning, en dator, mobilen osv. Jag tycker om tystnad och vill gärna "skala av" alla onödiga ljud. De ljud som mitt hus och mina djur har för sig stör inte, men gillar inte att ha TVn på i bakgrunden till exempel. Ska jag lyssna på musik så gör jag bara det, likadant om jag vill lyssna på en podd eller ett specifikt radioprogram.

Äter jag tillsammans med någon så kan det bli TV-middag eller bara sällskapligt pratande.

Har aldrig tänkt att ätandet "ska" vara varken under tystnad eller på något annat specifikt sätt, utan det blir som det passar bäst just då. Det finns ett gammalt uttryck som sades till barn när jag var liten - man ska "låta maten tysta mun", dvs inte prata när man äter, och det har jag lite svårt att förstå. Tycker nog att det kan vara trevligt att vara lite social om man äter ihop med andra!

Jag har dock en vän som är MYCKET mer extrovert än jag, och om vi äter tillsammans kan det bli missförstånd. Jag kan sitta tyst och bara äta, låta tankarna vandra och inte säga något och då får hen nästan panik och tror att jag är sur för att jag inte säger något! Aningens problematiskt ibland! 😅
 
Det här med att äta och läsa samtidigt eller se tv är en form av informationsstress som är ett resultat av det moderna informationssamhället, vi översköljs med information inte minst nu med internet och det är svårt för hjärnan att koppla av.
 
Det här med att äta och läsa samtidigt eller se tv är en form av informationsstress som är ett resultat av det moderna informationssamhället, vi översköljs med information inte minst nu med internet och det är svårt för hjärnan att koppla av.

Jag känner den tydligt och avstår därför att fokusera på annat än maten och de som sitter vid bordet. Det här med att sitta och äta tillsammans framför en TV är som en scen ur en mardröm för mig.
 
Det här med att äta och läsa samtidigt eller se tv är en form av informationsstress som är ett resultat av det moderna informationssamhället, vi översköljs med information inte minst nu med internet och det är svårt för hjärnan att koppla av.
Mja, fast jag minns som liten (ett bra tag innan internet med andra ord) att jag även då ville ha med tidning eller bok till matbordet, och att vi satt och läste baksidan på flingpaketen till frukost. Att sitta rätt uppochned och bara äta skulle kännas märkligt för mig.
Edit: som ensam då. Sitter jag med andra människor går det bra att prata också givetvis, eller läsa. Vilket som.
 
I bland sitter jag tyst och äter i köket, i min ensamhet. Men jag måste vara på humör för det annars kan jag bli lite stressad av det.

I bland sitter jag framför tvn, tar det lugnt och äter länge.

Sitter jag framför datorn äter jag fortast. Då märker jag knappt att maten har kommit till magen :D
 

Liknande trådar

Hundträning Slyngeln, som nu är 20 månader, har blivit en riktigt trevlig hund. Världens goaste och mest älskvärda som älskar allt och alla, med på...
2
Svar
21
· Visningar
2 213
Senast: Roheryn
·
  • Artikel Artikel
Dagbok Igår var Bruce ensam hemma en stund och som jag alltid gör så gick jag ett varv för att kolla att det var stängt in till soporna, inga...
Svar
6
· Visningar
1 433
Senast: miumiu
·
Småbarn Huuuuur har du fått ditt barn att vilja äta sånt? Vår unge åt allt fram till typ 2 år. Nu är det bara barnmat typ pannkakor, hamburgare...
2 3
Svar
48
· Visningar
3 650
Hästvård Långt inlägg men vill gärna ha synpunkter och idéer då jag börjar tvivla på hur jag själv tänker! Jag har en 4årig häst som går med en...
Svar
3
· Visningar
1 099
Senast: Roheryn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Stil på bostad för uthyrning.
Tillbaka
Upp