Arrrghhh! "Vän" kör över min tärna inför min möhippa

[em-pirre]

Jag bara kommenterade ditt inlägg om att du håller med om att möhippor görs som en överraskning åt bruden. Jag undrar varför det måste vara så. Kan det inte vara olika.

 

[Lovisaleonora]

Jag tycker väl man kan bjuda otrevliga och jobbiga personer på sitt bröllop, man behöver ju inte prata med dem den dagen.

Men va?! Varför i hela friden då? Man bjuder väl folk man vill träffa och som man vill ska vara med och fira en stor dag?

Inte pestråttor man helst vill slippa prata med.

 

[Badger]

Jag bara kommenterade ditt inlägg om att du håller med om att möhippor görs som en överraskning åt bruden. Jag undrar varför det måste vara så. Kan det inte vara olika.

Tja det är ju bara så att de generellt görs som en överraskning åt bruden. Att någonting generellt/oftast/flest vill göra på ett visst sätt behöver ju inte betyda att du måste göra någonting på ett visst sätt åt din vän sedan.

Däremot är väl möhippan som en present, någonting man ger. Så om man som brud säger -Jag vill inte ha möhippa men ni är jättevälkomna till mig på middag istället. Så är väl det jättegulligt! Eller om man säger -uhm om ni tänkte planera möhippa, bara utifallatt, kan inte ni förvarna om dagen och hålla det till picknick och äta lite för jag hatar verkligen överraskningar. Så fungerar det också tycker jag.

Däremot -jag vill ha min möhippa den här dagen, på det här sättet, med dessa aktiviteterna, på den här restaurangen och ni ska dela på kostnaderna för er själv och för mig. Känns lite konstigt.

 

[Badger]

För att inte vara elak mot pestråttorna? Jag gillar inte att vara elak och känna mig självisk (även om jag såklart är självisk). Tycker inte om tankesätt som MIN dag, MITT sätt, JAG först. Om det är en liten tillställning så kan man ju kan hoppa en hel bit av släkten men att bjuda alla utom en i en viss person bara för att den personen kanske har alkoholproblem eller att man tillfälligtvis inte kommer överens känns inte rätt. Fiender hoppas väl såklart men då överväger man väl inte ens att bjuda och bjöd man ville de inte komma utan skulle bli förvånade.

Eller som min styvmor klokt sa när jag dividerade inbjudningar en gång, men bjud så slipper du fundera. Och med lite tur så kommer inte en syster som är arg på en.

Av 100 personer så hann man ändå inte prata med ens hälften i mer än tio sekunder stycket och om jag skulle ha en dag bara för mig själv skulle den inte gå ut på att synas, vara i centrum, stressa, prata inför folk, ha ångest över maten osv. Den skulle gå ut på att sitta i en soffa med en kopp te och en bok. Men det är ju kul också bara lite kul för mig, kul för mamma, kul för pappa, svärfar, kul för släktingar att träffas, kul för vänner, någonting att minnas osv så med kul för många blir det värt det.

 

[Lovisaleonora]

För att inte vara elak mot pestråttorna? Jag gillar inte att vara elak och känna mig självisk (även om jag såklart är självisk).

Men nu blev det väl ändå fel? Det är väl inte elakt att jag inte vill umgås med en pestråtta? Det är ju att förklara mig själv härskare av universum vars axel allt snurrar runt. Jag är bara en av miljoner människor, och jag vill inte umgås med just den människan. Enkelt.

Det är inte elakt att inte tycka om vissa människor. Det är en naturlag. Och det blir trevligare för alla om man slipper känna någon form av press att umgås med folk man inte gillar. Ibland måste man (jobb) därför gäller det att välja bort de som går.

 

[BornAgain]

Men nu blev det väl ändå fel? Det är väl inte elakt att jag inte vill umgås med en pestråtta? Det är ju att förklara mig själv härskare av universum vars axel allt snurrar runt. Jag är bara en av miljoner människor, och jag vill inte umgås med just den människan. Enkelt.

Det är inte elakt att inte tycka om vissa människor. Det är en naturlag. Och det blir trevligare för alla om man slipper känna någon form av press att umgås med folk man inte gillar. Ibland måste man (jobb) därför gäller det att välja bort de som går.

Så att frysa ut folk är helt OK? Eller gäller det bara på bröllopp?

Om barnen tycker att lilla Lisa är en pestråtta - så kan hon spendera rasterna själv och kan glömma att gå på kalas. Och tänk hur trevligt för henne att slippa alla de klass- och skolkamrater som inte gillar henne.

På arbetet behöver alla inte vara med på fikat (Fikat är fritid på fritiden får man välja). Tänk så trevligt för folk att inte bli medbjudna och slippa umgås med de arbetskamrater som inte uppskattar dem.

Alla i släkten behöver inte bjudas på släktträffar. För bara för att man är släkt behöver man inte umgås. Tänk så bra för alla gamla gaggiga släktingar att slippa försöka höra vad folk som egentligen inte tycker om dem säger.

Och det handlar inte om mobbning utan helt enkelt om att vissa människor vill man bara inte umgås med. Eller så vill någon man hellre vill umgås med inte umgås med dem. Punkt.

(Jag ligger nog närmare Badgers inställning men inser också hur svår frågan egentligen är. Att frysa ut folk är bland de elakaste sakerna man kan göra - samtidigt som det är svårt att tvinga människor att umgås. På så sätt var det enklare förr när konventionen sa att alla som tillhörde en viss krets också bjöds när tillställningar omfattade den kretsen)

 

[Lovisaleonora]

Så att frysa ut folk är helt OK? Eller gäller det bara på bröllopp?

Frysa ut?! Herreminje.

Självklart är det helt frivilligt vilka man vill bjuda in till sin fest, vi pratar om vuxna människor. Det finns väl inga MÅSTEN när det gäller att skapa en trevlig stämning och ett fint minne?

Om folk bär sig åt som skithuvuden mot mig, känner jag absolut ingen som helst skyldighet att vilja ha dem i min närhet. Som man bäddar får man ligga. Det är helt solklart att man inte kan räkna med att bli bjuden på mina kalas om man inte ens kan uppföra sig vettigt i sällskap.

Och jag förutsätter faktiskt att den som uppför sig illa kallt räknar med att "slippa" gå på mina tillställningar. Varför skulle man vilja närvara vid något så plågsamt? Om man nu bär sig åt som TS beskriver har jag man ju inte direkt en brinnande lust att göra vad man kan för sina vänner/släktingar...

 

[Rosett]

En sak håller jag med din mamma i. Sin syster bjuder man! Din mamma kanske kan prata med syster så att hon är snäll (dvs håller sina åsikter för sig själv) inför och under bröllop och ev möhippa.

Jag var inte på min ena systers bröllop. Inte för att jag "inte var bjuden" utan för att de ville gifta sig i hemlighet, tror jag. Var nog ingen i familjerna som var bjudna.

 

[californication]

Så att frysa ut folk är helt OK? Eller gäller det bara på bröllopp?

Om barnen tycker att lilla Lisa är en pestråtta - så kan hon spendera rasterna själv och kan glömma att gå på kalas. Och tänk hur trevligt för henne att slippa alla de klass- och skolkamrater som inte gillar henne.

På arbetet behöver alla inte vara med på fikat (Fikat är fritid på fritiden får man välja). Tänk så trevligt för folk att inte bli medbjudna och slippa umgås med de arbetskamrater som inte uppskattar dem.

Alla i släkten behöver inte bjudas på släktträffar. För bara för att man är släkt behöver man inte umgås. Tänk så bra för alla gamla gaggiga släktingar att slippa försöka höra vad folk som egentligen inte tycker om dem säger.

Och det handlar inte om mobbning utan helt enkelt om att vissa människor vill man bara inte umgås med. Eller så vill någon man hellre vill umgås med inte umgås med dem. Punkt.

(Jag ligger nog närmare Badgers inställning men inser också hur svår frågan egentligen är. Att frysa ut folk är bland de elakaste sakerna man kan göra - samtidigt som det är svårt att tvinga människor att umgås. På så sätt var det enklare förr när konventionen sa att alla som tillhörde en viss krets också bjöds när tillställningar omfattade den kretsen)

Allvarligt talat så struntar jag hellre i att gifta mig än att bjuda min mamma eftersom hon är en av dom värsta människorna jag vet att umgås med. Men enligt din logik så borde jag tydligen bjuda henne iaf. Hon skulle förstöra min dag, men det är tydligen viktigare att bjuda den satmaran än att min bröllopsdag blir trevlig?

Sjukt.

 

[Aliche]

Allvarligt talat så struntar jag hellre i att gifta mig än att bjuda min mamma eftersom hon är en av dom värsta människorna jag vet att umgås med. Men enligt din logik så borde jag tydligen bjuda henne iaf. Hon skulle förstöra min dag, men det är tydligen viktigare att bjuda den satmaran än att min bröllopsdag blir trevlig?

Sjukt.

Samma för mig, enligt logiken "man ska bjuda alla oavsett hur hemska de äreller har varit" så skulle jag alltså behöva bjuda min pappa som jag bröt med för nästan 9 år sedan efter år av psykiska övergrepp för han inte ska känna sig utfrusen eller mobbad? Eller var går gränsen för vem som inte är okej att bjuda och ska gränsen vara mer för familj och släkt?
Jag har aldrig förstått varför man ska tvingas umgås med assholes bara för det är en större tillställning och man ska göra så himla mycket eftergifter och ha överseende med allt möjligt så ingen känner sig sårad! Men att jag har blivit sårad blir ju då mindre viktigt eftersom jag måste umgås med dessa människor ändå? Helt ologiskt, jag vill umgås med människor som vill mig väl och som tillför mitt liv någonting inte folk som bara tar och trampar och river... men det gör mig tydligen taskig och elak.

 

[Badger]

Men nu blev det väl ändå fel? Det är väl inte elakt att jag inte vill umgås med en pestråtta? Det är ju att förklara mig själv härskare av universum vars axel allt snurrar runt. Jag är bara en av miljoner människor, och jag vill inte umgås med just den människan. Enkelt.

Det är inte elakt att inte tycka om vissa människor. Det är en naturlag. Och det blir trevligare för alla om man slipper känna någon form av press att umgås med folk man inte gillar. Ibland måste man (jobb) därför gäller det att välja bort de som går.

Nej jag sa inte att man måste umgås med en pestråtta. Hela diskussionen kom sig ju av att jag inte tyckte man skulle behöva tillbringa sin möhippa med en. Jag sa inte heller att man måste bjuda direkta fiender helt oförhappandes på bröllop

Vad jag sa var att om man har ett kompisgäng, ett arbetskamratsgäng, en familj i en släkt, en grupp i ett stall, en klass i en skola, en grupp på ett dagis osv osv i all oändlighet och tänker bjuda många, alla på en tillställning. Då får man bjuda pestråttan också, den bråkiga dagispojken, den tråkigt blyga flickan, systern som blev jätteledsen över ett tema, arbetskamraten som en gång tog sista bullbiten.

För det är så väldigt ledsamt att vara den enda som blev lämnad kvar när hela gruppen blev bjuden, även om man är en pestråtta. Dessutom är ett bröllop eller ett kalas för 20 klasskamrater så stort att man inte behöver umgås just med den personen hela tiden. Samtidigt som en möhippa eller en middag för tre kompisar är så liten att man umgås med alla där och inte behöver bjuda hen.

Och för övrigt, i en sådan situation, hur kan man vara så himla säker på att det är mig det är synd om (jag som ska ha ett stort kalas och inte kommer att hinna umgås med speciellt många där) och inte pestråttan (ok, lite Bamse över det hela, jag som föredrar Kalle Anka, men just den biten gillar jag).

 

[Kattennizze]

Nej jag sa inte att man måste umgås med en pestråtta. Hela diskussionen kom sig ju av att jag inte tyckte man skulle behöva tillbringa sin möhippa med en. Jag sa inte heller att man måste bjuda direkta fiender helt oförhappandes på bröllop

Vad jag sa var att om man har ett kompisgäng, ett arbetskamratsgäng, en familj i en släkt, en grupp i ett stall, en klass i en skola, en grupp på ett dagis osv osv i all oändlighet och tänker bjuda många, alla på en tillställning. Då får man bjuda pestråttan också, den bråkiga dagispojken, den tråkigt blyga flickan, systern som blev jätteledsen över ett tema, arbetskamraten som en gång tog sista bullbiten.

För det är så väldigt ledsamt att vara den enda som blev lämnad kvar när hela gruppen blev bjuden, även om man är en pestråtta. Dessutom är ett bröllop eller ett kalas för 20 klasskamrater så stort att man inte behöver umgås just med den personen hela tiden. Samtidigt som en möhippa eller en middag för tre kompisar är så liten att man umgås med alla där och inte behöver bjuda hen.

Och för övrigt, i en sådan situation, hur kan man vara så himla säker på att det är mig det är synd om (jag som ska ha ett stort kalas och inte kommer att hinna umgås med speciellt många där) och inte pestråttan (ok, lite Bamse över det hela, jag som föredrar Kalle Anka, men just den biten gillar jag).

Jag vill inte bjuda människor jag inte gillar, jag umgås inte heller med dem. När jag gifte mig bjöd jag inte ett par vi umgås med i bekantskapskretsen. De bjöd inte oss heller på sitt stora bröllop. Ingen bit deal för någon av oss, vi förstår båda varför. Vi är ju vuxna människor allihopa och kan begripa saker och ting.

 

[Kattennizze]

Det som jag tycker är så fiffigt när man är vuxen är att man kan bestämma helt själv vilka man vill umgås med. Som t ex familjemedlemmar som är as och som man då enkelt kan radera ut ur sitt liv. Har liksom aldrig riktigt fattat varför jag ska umgås med en familjemedlem som beter sig illa bara för att man råka ha några gener gemensamt?

 

[Kattennizze]

Eller ännu värre egentligen, att hålla ihop ett ruttet äktenskap för barnens skull. Skulle inte tro det, snarare för att du är rädd för att bli ensam och bortglömd.

 

[Badger]

Frysa ut?! Herreminje.

Självklart är det helt frivilligt vilka man vill bjuda in till sin fest, vi pratar om vuxna människor. Det finns väl inga MÅSTEN när det gäller att skapa en trevlig stämning och ett fint minne?

Om folk bär sig åt som skithuvuden mot mig, känner jag absolut ingen som helst skyldighet att vilja ha dem i min närhet. Som man bäddar får man ligga. Det är helt solklart att man inte kan räkna med att bli bjuden på mina kalas om man inte ens kan uppföra sig vettigt i sällskap.

Och jag förutsätter faktiskt att den som uppför sig illa kallt räknar med att "slippa" gå på mina tillställningar. Varför skulle man vilja närvara vid något så plågsamt? Om man nu bär sig åt som TS beskriver har jag man ju inte direkt en brinnande lust att göra vad man kan för sina vänner/släktingar...

Varför umgås du så mycket med dem till vardags att de skulle förvänta sig bli bjudna på ditt bröllop i så fall?

 

[Amha]

Alltså, jag förstår inte. Om jag och min partner har en dålig relation till någon och inte vill se denne på den kanske viktigaste dagen i vårt liv ska väl för jössenammen inte personen komma på vårt firande?

Näh, vi gifter oss på rådhuset den dagen vi tar tag i det och jag har inga planer på att sprida nyheten

 

[Badger]

Allvarligt talat så struntar jag hellre i att gifta mig än att bjuda min mamma eftersom hon är en av dom värsta människorna jag vet att umgås med. Men enligt din logik så borde jag tydligen bjuda henne iaf. Hon skulle förstöra min dag, men det är tydligen viktigare att bjuda den satmaran än att min bröllopsdag blir trevlig?

Sjukt.

Var skrev jag att man behöver bjuda personer man brutit kontakten med?

Ts skrev Jag och min syster drar verkligen inte jämt längre bla pga temat på mitt bröllop, och jag ville då inte ha henne på min möhippa

Det tänker jag tolka som att de varit ovänner i ca ett halvår högst (varför vet vi inte, systern kanske har fobi mot temat, eller inte har råd och började gråta, eller så är hon orimlig). Möhippa är väl för några vänner en liten tillställning med intensivt umgänge så det verkar konstigt att systern skulle gå på ts möhippa när de inte kommer överens just nu. Samtidigt känns det väldigt mycket att inte bjuda henne på bröllopet som andra i tråden (men inte ts tror jag) föreslagit, resten av släkten ska gå och det kan märkas mycket i flera år.

Ts "vän" däremot med suparkompisarna har jag inte påstått att hon borde behöva bjuda heller. Hon kan väl hoppa både vännen och suparkompisarna i bulk. Det är inte speciellt elakt att hoppa över en person som precis fått ens tärna att gråta.

Vad jag menar är ganska enkelt och betyder inte att man ska bjuda alla som har varit elaka mot en genom historien på princip som ni verkar tro. Utan att om man normalt umgås med en person, som ingår i en krets, där man bjuder resten, så bjuder man snällast den personen också, även om hen inte är hysteriskt trevlig. Men iofs, det är nog omöjligt att få fram.

 

[Badger]

Samma för mig, enligt logiken "man ska bjuda alla oavsett hur hemska de äreller har varit" så skulle jag alltså behöva bjuda min pappa som jag bröt med för nästan 9 år sedan efter år av psykiska övergrepp för han inte ska känna sig utfrusen eller mobbad? Eller var går gränsen för vem som inte är okej att bjuda och ska gränsen vara mer för familj och släkt?
Jag har aldrig förstått varför man ska tvingas umgås med assholes bara för det är en större tillställning och man ska göra så himla mycket eftergifter och ha överseende med allt möjligt så ingen känner sig sårad! Men att jag har blivit sårad blir ju då mindre viktigt eftersom jag måste umgås med dessa människor ändå? Helt ologiskt, jag vill umgås med människor som vill mig väl och som tillför mitt liv någonting inte folk som bara tar och trampar och river... men det gör mig tydligen taskig och elak.

Du hade väl brutit med din pappa? ni umgås inte antar jag, varför skulle han tro att han skulle bli bjuden?

Man bjuder väl inte folk man inte umgås med alls.

 

[tanten]

Nej jag sa inte att man måste umgås med en pestråtta. Hela diskussionen kom sig ju av att jag inte tyckte man skulle behöva tillbringa sin möhippa med en. Jag sa inte heller att man måste bjuda direkta fiender helt oförhappandes på bröllop

Vad jag sa var att om man har ett kompisgäng, ett arbetskamratsgäng, en familj i en släkt, en grupp i ett stall, en klass i en skola, en grupp på ett dagis osv osv i all oändlighet och tänker bjuda många, alla på en tillställning. Då får man bjuda pestråttan också, den bråkiga dagispojken, den tråkigt blyga flickan, systern som blev jätteledsen över ett tema, arbetskamraten som en gång tog sista bullbiten.

För det är så väldigt ledsamt att vara den enda som blev lämnad kvar när hela gruppen blev bjuden, även om man är en pestråtta. Dessutom är ett bröllop eller ett kalas för 20 klasskamrater så stort att man inte behöver umgås just med den personen hela tiden. Samtidigt som en möhippa eller en middag för tre kompisar är så liten att man umgås med alla där och inte behöver bjuda hen.

Och för övrigt, i en sådan situation, hur kan man vara så himla säker på att det är mig det är synd om (jag som ska ha ett stort kalas och inte kommer att hinna umgås med speciellt många där) och inte pestråttan (ok, lite Bamse över det hela, jag som föredrar Kalle Anka, men just den biten gillar jag).

Och jag förm in del tycker det blir oerhört mörkligt!
Jämförelsen med den mobbade flickan eller arbetskamraten som man inte gillar - den haltar betänkligt i min värld.

I de exemplen är man sammanfösta i en grupp där man måste ta hänsyn och göra det bästa av situationen. På arbetet är man skyldig att ha en god arbetsrelation med sina arbetskamrater. Något annat vore konstigt.

Men på sin egen fest behöver man inte agera världsförbättrare.

Jag skulle aldrig drömma om att släppa någon över tröskeln hemma som jag inte vill ha i huset.
Jag skulle aldrig ha en gäst som jag inte gillar.
Livet är för kort för att klappa på pissråttor.

Själv gifte jag mig inte förrän min mor dött. Just för att slippa ge henne vetskapen om att jag blivit gift. Småsint - ja. Men för mig var det nödvändigt.

Det finns oändligt många människor jag tycker om. De är välkomna till mig. Men inga andra.

 

[Badger]

Och jag förm in del tycker det blir oerhört mörkligt!
Jämförelsen med den mobbade flickan eller arbetskamraten som man inte gillar - den haltar betänkligt i min värld.

I de exemplen är man sammanfösta i en grupp där man måste ta hänsyn och göra det bästa av situationen. På arbetet är man skyldig att ha en god arbetsrelation med sina arbetskamrater. Något annat vore konstigt.

Men på sin egen fest behöver man inte agera världsförbättrare.

Jag skulle aldrig drömma om att släppa någon över tröskeln hemma som jag inte vill ha i huset.
Jag skulle aldrig ha en gäst som jag inte gillar.
Livet är för kort för att klappa på pissråttor.

Själv gifte jag mig inte förrän min mor dött. Just för att slippa ge henne vetskapen om att jag blivit gift. Småsint - ja. Men för mig var det nödvändigt.

Det finns oändligt många människor jag tycker om. De är välkomna till mig. Men inga andra.

Så jag upprepar mig igen, om du inte umgås med en person, varför skulle du bjuda personen? Jag har ju hela tiden pratat om grupper som man umgås med och inte fiender. Du umgås med en grupp tjejer, ni går på bio, äter middag, hittar på kul. Men du tycker att en av dem är en energitjuv som du inte vill ha på bröllopet, för det är Din dag. Det är kanske inte så snällt. Eller farbror Åke som du ser varannan jul, du bjuder hela släkten som är där samtidigt hemma hos pappa men inte farbror Åke som dricker lite mycket (och nu menar jag inte Bukefalos mycket där han agar små barn och sätter eld på huset och riskerar ha ihjäl övriga gäster, utan bara pinsamt mycket).