Sv: Arg och chockad
Jag tycker nog att det är föräldrar som inte kan något om hästar som är mest noggranna med att hålla koll på sina barn när det är hästar i närheten, vad jag upplever ivf.
Att varna för alla risker som finns i livet går ju inte, varför kan inte människor ha sunt förnuft? Man låter väl inte sina barn leka på trafikerade vägar? Man låter väl inte sina barn klappa okända hundar osv? Så varför ska de få springa obevakade bland okända hästar? Man kan inte sätta varningsettiketter på allt. Precis som du skriver så har inte småbarn den förmågan att avgöra vad som är farligt för dem eller inte, men det har deras förädrar. Att låta så små barn som i detta fallet vara obevakade är ytterst oansvarigt. De har både riskerat sitt barn hälsa och förstört för ett annat barn genom att hennes tävlingsdag blev totalförtörd.
Sen kan jag inte förstå föräldrar som är på tävlingsplatser hela dagen lång med sina småbarn, som blir både trötta och uttråkade till slut och bara skriker och gnäller ,att de inte åker hem med de små liven? Har sett en hel del skräckexempel då ungarna varit med långa dagar och är så trötta att de inte vet var de ska ta vägen. Hur kul är det att sitta brevid såna på läktaren? Inget vidare. Och det kan ju inte vara speciellt trevligt för barnen heller. Och jag tycker likaväl som att vi som inte har barn ska respektera barn, att de som har barn ska respektera oss som inte har barn och som inte tycker att det är gulligt med skrikande och vilda ungar.
En på tävling i helgen gick igenom hästgången (där dom stod innan dom skulle in på banan) med sin barnvagn 
