Arabiska fullblod del 2

Men det kommer ändå till den springande punkten- avel är ett lotteri.
Man kan aldrig vara helt säker på vad som ärvs ner, det är väl så tydligt när man ser alla ordinära hästar fallna efter champions....

Jag har valt bort hingstar (plural...) pga deras temperament. Hingstar med fina meriter. Personligen vill jag inte chansa på att det slår igenom. Ett vasst, skarpt temperament går bort.

Detsamma gäller stona, förstås.

Hur resonerar ni? Vilket överväger, ett fantastiskt temperament eller ett fantastiskt yttre? Lyckan är ju om man kan få både- och, men det är sällsynt. Ingen häst är perfekt.
 
Det diskuteras fullblodsinslag i halvblodsaveln i en annan tråd, och då även arabiskt fullblod. Intressant diskussion, som får en att tänka lite på varför man avlar och vilka kriterier man har.

Om man frågar uppfödare runt om landet varför de håller på med avel så tror jag att de flesta svarar att de vill få fram en rastypisk, vacker arab med goda förutsättningar för hälsa och prestation. Jättebra mål, men handen på hjärtat- stämmer det verkligen?

Varje vår kommer den ena bilden efter den andra med dagsgamla föl som har rakade ansikten. Inget fel i det, och fölet lider inte av att få ansiktet rakat. Men för mig visar det tydligt vad man vill visa omvärlden: att fölet är mycket typat och kommer att bli något att räkna med i showringen framöver.
Sen fortsätter det. Om hästen är ett showämne så framhålls typen på alla bilder. Om hästen inte är ett ämne så ser man inte mer av den förrän den säljs som ridhäst.

Ett litet, litet fåtal blir något att räkna med showringen, oavsett vilka fantastiska hingstar som används i aveln. Avel är ett lotteri och en gencocktail. Dessutom höjs kraven på mer och mer typ, mer och mer spektakulära rörelser, mer och mer flashighet i ringen. Då hamnar man i dilemmat: Hästen är ett showämne och ska ut och visas. Vilka handlers gör det utan att skrämma och misshandla hästen? Ruckar jag på mina principer om djurvänlig hantering för möjligheten att få vinna championatet?

Alla de som inte blir showämnen, vad ska hända med dem? Är aveln inställd på att det måste bli bra och dugliga hästar av dem, med ett temperament som gör dem brukbara av den vanliga ryttaren? Alltså: de allra allra flesta av hästarna och de allra allra flesta av ryttarna.

Hur viktigt är temperamentet i vår avel? Väljer vi bort hingstar och ston med vasst och tråkigt temperament, även om de har jättemycket typ och fantastiska rörelser?

Nu vet jag inte personligen mycket om showaveln, men jag misstänker att det är exakt samma sak där som överallt annars där det är mycket pengar på spel - temperament går fett bort, det är bara de "vinnande" kvalitéerna som man bryr sig om när man avlar, precis som i galoppavel, dressyravel, mm mm mm. En showhäst måste vara hanterbar naturligtvis men behöver ju inte ha rätt temperament för att vara en bra o stabil ridhäst.

Kan som sagt inget om det, men det är mina misstankar. Om man tror att man har chansen att ta fram en häst som kan säljas till UEA för flera mille, bryr man sig om att hästens pappa är lite skarp?

Som van läsare av Tidningen Ridsport får man känsla av att det är alltmer diskussion inom halvblodsaveln att den stora kundkretsen är faktiskt inte dressyr/hoppeliten utan alla tantryttare som vill ha en stabil o trevlig häst att ratta runt en MSV:C på. Är arabaveln där än? Vet ej - förutsättningarna är så annorlunda dessutom, o det finns förstås inte samma stora kundkrets för araber som ridhästar.

Jag slås ofta av annonser på unghästar, trevliga hästar som dock inte har det där illa extra som gör att dom blir showstjärnor, där man skriver att dom "lämpar sig för distans". Varför då?? Bara för att dom är araber?? Lite respektlöst mot distansen, brukar jag tycka, som är en krävande sport (och på elitnivå en extremsport) att tro att vilken arab som helst "lämpar sig". :cautious: Men någon ridgren måste man väl skriva....

Ja lite lösa tankar bara :) Men du Cornelia har rätt inställning tycker jag! :bow:
 
Jag slås ofta av annonser på unghästar, trevliga hästar som dock inte har det där illa extra som gör att dom blir showstjärnor, där man skriver att dom "lämpar sig för distans". Varför då?? Bara för att dom är araber?? Lite respektlöst mot distansen, brukar jag tycka, som är en krävande sport (och på elitnivå en extremsport) att tro att vilken arab som helst "lämpar sig". :cautious: Men någon ridgren måste man väl skriva....

Just det här har jag också funderat på. Okej att de flesta araber naturligt har bra uthållighet i jämförelse med andra raser men att alla araber skulle ha förutsättningarna att bli en bra distanshäst tvivlar jag på.
 
Just det här har jag också funderat på. Okej att de flesta araber naturligt har bra uthållighet i jämförelse med andra raser men att alla araber skulle ha förutsättningarna att bli en bra distanshäst tvivlar jag på.


Jag håller med!

Men jag tror att få uppfödare har tävlat distans själva och därmed inte har koll på vilken otroligt tuff sport det är. Jag hade flera distansryttare som ville komma och kolla på Pontus tex, men de fick inte ens komma och titta. Visst, han kanske skulle kunna ha blivit bra, men han har inte stammen för det i de närmsta leden. Till nån som bara vill tävla 50-80 km, visst, kanske. Men mer? nej verkligen inte. Det kan gå givetvis, om man har flyt. Men jag skulle inte med gott samvete sälja en häst till något jag inte är säker att den passar till!

@Cornelia Jag har fått höra på omvägar att Thee Apprentice gav skarpa avkommor, jag har dock ingen aning om det stämmer eller inte. Men som du själv vet så är ju Fille en nallebjörn själv, likaså hans avkommor!

Även om jag på omvägar har fått höra att han är skarp av folk som inte har vetat att jag äger honom :rofl::laugh::rofl: Sånt är alltid roligt! ;)
 
I vissa fall är jag glad att jag bor just här där jag bor när det kommer till avel...
För mig skulle det vara helt ohållbart att endast avla för att få fram nästa showstjärna.. eller ens ha häst bara för att vara på utställning..då måste jag tänka att jag absolut skall behålla den själv.. Jag försöker ha ett helhetstänk när jag köper eller betäcker en häst.. Den måste gå att använda i sporten också.. både temperamentsmässigt och utseendemässigt.. när eller om den skall säljas så behöver det finnas en grund för att den skall gå att använda som ridhäst oberoende av sitt utseende.. både "snygga" och "fula" hästar kan passa i ridporten beroende på gren givetvis.. alla passar ju inte till allt utan man får ju se.. både passande till Western och distans tycker jag är ett vanligt fenomen man kan läsa om i annonser där just "outbildade" araber till salu.. Jag tycker det är lite synd att det finns så lite domkumeterat just när det kommer till ridmeriter och arvbarhet när det kommer till arabiska fullblod..
 
Dock blir ju arabens ansikte utåt just fokuserat mycket på skönheten.. det kommer man ju inte ifrån.. det ser man ju på var och varannan bild..
 
Dock blir ju arabens ansikte utåt just fokuserat mycket på skönheten.. det kommer man ju inte ifrån.. det ser man ju på var och varannan bild..

På både fölbilder.. hingstbilder.. stobilder.. sportiga bilder är inte riktigt lika vanliga.. speciellt inte vackert fotade sportiga ridbilder.. korrekta uppställningar och sådant..
 
Sen när det kommer till temperament så finns det ju olika sådana också.. och olika männsikor värdesätter olika saker.. Meciliah till exempel.. Hon är snäll och glad men ruskigt envis och en riktig vinnarskalle.. vill helt enkelt vara först och har en inre kämparanda.. Hon gör alltid allt till 100 % .. Meciliah skulle älska att få vara galopphäst..
Breeze å andra sidan är också snäll och vänlig.. men har inget vinnarhuvud what so ever.. hon vill bara vara till lags.. förstå vad man menar.. vill inte mucka.. måste inte vara först.. Breeze skulle absolut inte trivas som galopphäst
 
Absolut finns det olika typer av temperament, som ändå kan klassas som bra temperament. Det är ju verkligen tur att det är så, vore mycket tråkigt om alla vore stöpta i samma form...!
I mitt stall har jag/ har haft dels kolugna, dels hyperkänsliga, dels arbetsmyror, dels latskallar.... men gemensamt för dem alla är människovänligheten och viljan att samarbeta. Snälla hästar helt enkelt. Och det är det jag vill åt. Att de är väldigt olika inom det spannet är enbart positivt. :)
 
Jag vill också ha snälla hästar. Jag vill kunna gå in i boxen och känna att hästen vill ha mig där. Jag vill kunna gå in i hagen bredvid mina hästar utan att mötas av sura miner. Jag är allergisk mot hästar som inte gillar människor eller som hotar med bett och spark.. nej vänliga själar vill jag ha i min närhet <3
 
Jag vill också ha snälla hästar. Jag vill kunna gå in i boxen och känna att hästen vill ha mig där. Jag vill kunna gå in i hagen bredvid mina hästar utan att mötas av sura miner. Jag är allergisk mot hästar som inte gillar människor eller som hotar med bett och spark.. nej vänliga själar vill jag ha i min närhet <3

Jag har haft en sån, som var sur och inte ville ha mig där. Det är den enda hästen jag har sålt.
 
Jag vill definitivt ha snälla, vänliga hästar. Mina senaste medryttarhästar har tyvärr gjort mig skapligt rädd. Eller, dom senaste var två stycken som var supersnälla verkligen men det gick ta mig sjutton inte att rida ut själv. Gick finfint att leda, men så fort man kom upp så stack dom hem. Den ena är den gosigaste hästen jag träffat, hon skulle krypa upp i knät om hon kunde. Det var precis sådana hästar jag behövde och jag kände mig supertrygg första gångerna jag skulle rida ut själv. Men näpp.

Temperamentet är för mig allt. Det ska vara roligt att hålla på. Det ska vara mysigt att kunna stå i boxen och borsta bara för närheten. Man ska inte behöva riskera livet för att hästen har vilat en dag. Man ska inte behöva akta sig för hugg bara för att man går förbi. Inte i min hästvärld.

(Mina häst-köpar-planer ligger på hyllan. Jag måste ta tag i rädslan och hitta tillbaka till glädjen.)
 
Vilken otur du har haft med dina medryttarhästar, att det inte gick att rida ut....!
Det tycker jag också är ett kriterium på ett bra temperament, att hästen är så trygg i sig själv att man kan rida ut ensam. Och att hästen kan skrota i hagen några veckor och sen är det bara att hoppa upp och rida, utan att vara rädd för att den går på bakbenen av rastlös energi.

Hittills har det varit så med alla hästarna här. Man kan rida ut själv utan problem. Vissa hästar är mer ängsliga av sig än andra, mer uppmärksamma på omgivningen, men så är det ju med oss människor också.
Och man kan låta hästen stå ett tag och sen börja rida igen. Den häst jag rider nu är 21, så numera är jag försiktig vid igångsättning och promenerar och tömkör ett tag innan ridningen påbörjas. Men det är inga problem att rida direkt om man vill det.

En häst som som hugger efter människor om man passerar i stallgången hade inte blivit kvar här!!
 
Temperament är superviktigt!
Var hittar man info om hingstarnas prestationer inom olika discipliner. Jag har sett några hingstar som tävlar i dressyr,distans och galopp. Sen är de en del som "säger" att min hingst löshoppar drygt en en meter vilket i sig inte säger nånting. Det säger inget om hållbarhet eller förmåga.
Finns det något register/sammanställning över tävlade arabhingstar. Eller är det Google som gäller :).
 
Temperament är superviktigt!
Var hittar man info om hingstarnas prestationer inom olika discipliner. Jag har sett några hingstar som tävlar i dressyr,distans och galopp. Sen är de en del som "säger" att min hingst löshoppar drygt en en meter vilket i sig inte säger nånting. Det säger inget om hållbarhet eller förmåga.
Finns det något register/sammanställning över tävlade arabhingstar. Eller är det Google som gäller :).

Tyvärr är det google som gäller. Glöm inte att dubbelkolla hingstarnas meriter själv i tävlingsdatabasen! Det finns oärliga hingstägare, precis som bland allt annat folk!
 
Jag är JÄTTEINTRESSERAD av en hingsdatabas.. Där man kunde få upp stam.. prestationer.. show.. certifiering.. bilder... avkommor allt samlat på ett och samma ställe.. hade jag haft kunskap hade jag satt ihop den själv..
 
Sådärja.. nu ahr jag suttit och letat resultat från avelsvärderingar på hingstar och konstaterat än en gång att det är förskräckligt.. Det finns en del som gått bra coh det är ju super.. men så till de dåliga..Om en hingst får 30 p exteriört.. borde man inte åka via kliniken på vägen hem och kastrera då?
 
Sådärja.. nu ahr jag suttit och letat resultat från avelsvärderingar på hingstar och konstaterat än en gång att det är förskräckligt.. Det finns en del som gått bra coh det är ju super.. men så till de dåliga..Om en hingst får 30 p exteriört.. borde man inte åka via kliniken på vägen hem och kastrera då?

Mer än bedrövligt!!
Enda hoppet är att det var länge sedan och att folk vet bättre numera.... ? Eller....?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp