Arabiska fullblod del 2

Kul att se att arabblodet fortfarande hävdar sig väl i ponnyaveln. Vinnaren av ponnyküren i Falstero var Hedemand's Megare (f -03 e Chamberlain-Fadjec OX)

Hedemand's_Megare_KCL_IMG_7911.jpg


Foto: Mikael Persson/MiPMedia
 
*KL
Länge sedan jag var aktiv på buke...Arthur fick fång på betet sommaren 2017 stod på boxvila 7månader och sedan så sakterligen kom han igång igen, nu är han 21år gammal och finare än någonsin min fina💖, vi har flyttat till nytt stall med helt underbar omgivning och ridvägar, dessutom har vi skaffat en ny liten arabprins till dottern Emirek f 2013 e.Ekemir ue.Kulak💖
IMG_20190126_185428_571.webp
 
*KL
Länge sedan jag var aktiv på buke...Arthur fick fång på betet sommaren 2017 stod på boxvila 7månader och sedan så sakterligen kom han igång igen, nu är han 21år gammal och finare än någonsin min fina💖, vi har flyttat till nytt stall med helt underbar omgivning och ridvägar, dessutom har vi skaffat en ny liten arabprins till dottern Emirek f 2013 e.Ekemir ue.Kulak💖
Visa bifogad fil 24631
Oj så fin! Vad skönt att han repade sig!

Jag har kvar den lilla araben Galishimo, vi har hängt i över sju år nu. :)

49673875_138792980370983_4370945675488133120_n.jpg

1.jpg
 
*KL
Länge sedan jag var aktiv på buke...Arthur fick fång på betet sommaren 2017 stod på boxvila 7månader och sedan så sakterligen kom han igång igen, nu är han 21år gammal och finare än någonsin min fina💖, vi har flyttat till nytt stall med helt underbar omgivning och ridvägar, dessutom har vi skaffat en ny liten arabprins till dottern Emirek f 2013 e.Ekemir ue.Kulak💖
Visa bifogad fil 24631

Har sett Emirek i några FB grupper tror jag, han är så fiiiin :love:
 
Hur går det för er? Jag minns det som att du fick kämpa mkt med honom?

Nej han är fortfarande tyvärr ganska svår mentalt och bakskygg. Han är ju tio år i år och jag har snart haft honom i åtta år.

Han får lätt panik och jag låter ingen annan hantera honom obevakat som det ser ut nu. Jag litar absolut inte på honom och kan bli ganska nervös när jag sitter på honom, men det är lite med all rätt, och inget jag slår på mig själv över. Det händer dock sällan allvarliga olyckor nu för tiden. :)

Vi går kurser regelbundet och jag får bra feedback från tränare, dom upplever också att han är ganska svår och väldigt känslig. Han tycker fortfarande det är roligt med dressyr och har en väldig arbetsvilja. Nu under vintern har han fått en westernsadel så jag kan hålla fast mig i den stadiga sadelknoppen om det skulle vara något. :D

49864070_1637317366412362_3418985566107074560_n.jpg


Men det fortsätter gå framåt! Jag behöver inte längre longera honom innan jag sitter upp i ridhuset, han är plättlätt att lasta och ha med sig överallt, om jag står bredvid honom. Jag tycker han blir bättre och bättre på uteritter men funkar fortfarande bäst i sällskap.

Jag ska köpa lite ordentlig tömkörningsutrustning till honom denna månad och åka på tömkörningskurs snart, det gjorde vi ju ofta när han var yngre och det tänkte jag finslipa på i år!

Vad har ni andra för planer med era araber 2019? :)

1.jpg
 
Hej!

Min pärla har stått med senskador båda fram sen 1 år och 3 månader.
Ett tag i somras var det oklart om hon ens skulle läka, men sen vips tyckte hon att det var dags att visa veterinären att hon minsann visst kunde tråckla ihop sina senor och dessutom utan ärrvävnad (1 år efter skadetillfället!).

Vi skrittar och travar (15 min) på rakt spår, inga nedförsbackar. Hon är pigg som ett as så vissa caprioler blir det ibland. Jag har äntligen fått tag i en körtränare, så vi planerar för inkörning i vår. Annars mycket tömkörning i skogen och långtygling. Rida ordentligt får jag göra på en stallkompis nordis.

Jag hoppas hon ska vara ok nog för utställning i sommar, rida "ordentligt" är det nog länge tills vi vet om hon håller för. Hoppningen är nog borta iaf.

Så pärlan går oklippt och otäckad i hagen och har det bra, medan jag rider nordis för att inte bli helt galen.
IMG_0322.webp
 
Ni som kan gamla araber: Kan det vara rimligt att min farfar sett Jager på 40- eller möjligvis tidigt 50-tal?
Han vistades yrkesmässigt (militär) i norra Västergötland och ibland Närke eller Småland.

Jag har tidigare tagit en del av hans historier om hästarna med ett par nypor salt (hur troligt är det tex att han skulle kunna känna igen just en arab om det nu påstods vara en sådan), men nu när jag nystat i arvet verkar det som att det mesta faktiskt inte varit några vidare överdrifter och hur mycket jag än hade önskat det finns ju inte gubbskrället längre kvar att fråga. (Hade han levt hade jag tagit ut ledig en månad och bara lyssnat på historier från 30-talets husarövningar, jag hade inte vett att uppskatta det när jag var yngre...)
 
Ni som kan gamla araber: Kan det vara rimligt att min farfar sett Jager på 40- eller möjligvis tidigt 50-tal?
Han vistades yrkesmässigt (militär) i norra Västergötland och ibland Närke eller Småland.

Jag har tidigare tagit en del av hans historier om hästarna med ett par nypor salt (hur troligt är det tex att han skulle kunna känna igen just en arab om det nu påstods vara en sådan), men nu när jag nystat i arvet verkar det som att det mesta faktiskt inte varit några vidare överdrifter och hur mycket jag än hade önskat det finns ju inte gubbskrället längre kvar att fråga. (Hade han levt hade jag tagit ut ledig en månad och bara lyssnat på historier från 30-talets husarövningar, jag hade inte vett att uppskatta det när jag var yngre...)

Japp. Gåvetorp (Arvid Aaby-Ericsons gård) ligger i Alvesta. Jager var född 1942 och dog 1966, det var därför han aldrig fick något svenskt regnummer i den svenska arabstamboken för den kom ut första gången efter det. Han var 11 år när han importerades och ansågs av tyskarna vara den bäste sonen till Jasir och och borde aldrig ha sålts.
 
Senast ändrad:
@Oh_really hu vad du kämpar....många hade gett upp. Men så bra att det går framåt!

Mina ambitioner för 2019 är med Moona att vi ska komma ut på dressyrtävling igen o försöka rida med godkända poäng. Är trött på att harva runt i 58% träsket och tycker vi borde kunna bättre.
Unghästen fyller 3 nu i vår o jag ska komma igång ordentligt med honom o förhoppningsvis sitta upp i höst. Min första unghäst, så det är väldigt nytt och kul för mig.
 
Mitt arabliv ser ganska annorlunda ut. Fille är såld och satan så skönt det är! Vi passade aldrig ihop till 100% och när jag började rida Ibrizaa så insåg jag det mer och mer. På henne kunde jag sitta och skratta högt, även när det inte gick som det skulle. Vi hade så kul ihop!

Med Fille var det mest frustration ärligt talat. På marken fungerade vi super, och det var ju det som gjorde att jag höll i så pass länge som jag gjorde. Jag hoppades att vi skulle få samma fina relation uppsuttet som vi alltid hade avsuttet. Men någonstans måste man bestämma när nog är nog. Och det beslutet blev lättare när Ibrizaa kom in i mitt liv.

Fille verkar dessutom ha fått väldigt trevliga nya ägare, de satsar på ridningen men han kommer även stå till avel. Kommande säsong så finns han både på fryst och kyld semin på en EU-godkänd station.


Ibrizaa har i år diagnostiserats med autoimmun inflammatorisk tarm. Jag vet i dagsläget inte hur det kommer gå, hon är behandlad i 4 veckor nu och just nu mår hon ganska bra. Hon äter helt ok, går upp i vikt och har på 1 vecka inte haft synbart ont i magen. Hela tarmen är påverkad, från tunntarmen till ändtarmen och prognosen är väldigt dålig. Jag kan tänka mig att en så känslig häst som Ibrizaa kan det bli knepigt för. Sjukdomen blir ju värre vid stress, och hon blir stressad om jag har pms och är på dåligt humör...

Det känns väldigt sorgligt när jag äntligen har hittat hästen som jag verkligen trivs med, men man kan inte få allt.

Jag har även kvar hennes och Filles föl Ininaa, men tanken är att ställa ut henne i sommar och sedan sälja henne. Och det är faktiskt tanken oavsett vad som händer med Ibrizaa. Jag är lite trött på unghästar, och nu när jag ska plugga 3,5-5,5 år så känns det ändå ganska lämpligt med en hästpaus.

Om Ibrizaa blir bra så är tanken att fortsätta utbildningen, vi har ju inte kommit så långt så det blir en och annan tur på banan och en hel del turer i skogen. Jag vill väldigt gärna börja hoppa henne oxå. Jag tror att hon kan bli riktigt bra på låg nivå, framförallt i omhoppningarna. Maken till smidigare och kvickare häst har jag aldrig sett. Hon kan bokstavligt talat vända på en 5 öring. Nåja, en smal stig iaf, i snabb galopp, 180 grader. Jag bara stod och gapade när jag såg det. Hänger jag bara med så kommer vi kunna ta många genvägar på hoppbanorna!
 
@Oh_really hu vad du kämpar....många hade gett upp. Men så bra att det går framåt!

Mina ambitioner för 2019 är med Moona att vi ska komma ut på dressyrtävling igen o försöka rida med godkända poäng. Är trött på att harva runt i 58% träsket och tycker vi borde kunna bättre.
Unghästen fyller 3 nu i vår o jag ska komma igång ordentligt med honom o förhoppningsvis sitta upp i höst. Min första unghäst, så det är väldigt nytt och kul för mig.

Nu har han ju en massa fördelar också såsom att han alltid är jätteglad och älskar att träna. Om han hör han min röst på parkeringen 100 meter bort, om jag pratar med någon stallkompis, så lämnar han genast höbal och hästflock och står otåligt och stampar vid utgången i hagen och vill ut och jobba. Man blir på bra humör av honom. :love:

16.2018.jpg


Vad kul för dig att komma ut på dressyrtävling! Vad brukar dra ned poängen? Har ni något särskilt område ni siktar på att förbättra?
 
Vi siktar på att förbättra allt :laugh: Moona har ganska korta och markbundna gångarter, hon trippar runt o gör det hon ska men det blir liksom 6 eller 7 poäng på allting från den icke-imponerade domaren, sen gör man alltid något mindre bra så att man får en 4:a eller 5:a och har man legat hela ritten o balanserat på 60-65% halkar man lätt ner. Sen är det så att ibland "dör" hon på banan, jag måste komma på en ridning som kommer åt det.

Har börjat träna för en ny tränare som hjälper mig att få upp henne från bogarna o få lite mer balans i det hela, o som hjälper mig att jobba med min sits, o det känns som om vi är på rätt väg.
 
Vi siktar på att förbättra allt :laugh: Moona har ganska korta och markbundna gångarter, hon trippar runt o gör det hon ska men det blir liksom 6 eller 7 poäng på allting från den icke-imponerade domaren, sen gör man alltid något mindre bra så att man får en 4:a eller 5:a och har man legat hela ritten o balanserat på 60-65% halkar man lätt ner. Sen är det så att ibland "dör" hon på banan, jag måste komma på en ridning som kommer åt det.

Har börjat träna för en ny tränare som hjälper mig att få upp henne från bogarna o få lite mer balans i det hela, o som hjälper mig att jobba med min sits, o det känns som om vi är på rätt väg.

Härligt! Haha, jo de blir ju lätt trippiga när livet blir spännande. Håll oss uppdaterade! :D
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCVI
  • Secret Santa 2024
  • Nyårstråden

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp