Arabiska fullblod del 2

Ja, det är ungefär vad jag menar. Styrelsen har det yttersta ansvaret för att en förening ska fungera bra för dess medlemmar och för rasen. Hela rasen, inte uppdelat i önskvärda och mindre önskvärda.

Det går inte att säga att en förening är dess medlemmar. Jo, det är klart att utan medlemmar finns det ingen förening. Men styrelsen har ett jätteansvar faktiskt, för en förenings utveckling åt ena eller andra hållet.


Konkret , vad ska man göra bättre? Realistiskt.
 
Jag tror att vi måste identifiera problemen, öppna kort. Vad har föreningen för mål? En exklusiv klubb där endast de som passar in är välkomna eller en förening där alla som är intresserade av det arabiska fullblodet känner sig hemma? Jag vill ha en förening som alla vill vara med i och som vi kan vara stolta över, nästan lika stolta som över våra fantastiska hästar.
Vi lever i en tid där det är en stor konkurrens om människors tid och intressen. Jag vill att vi gemensamt marknadsför vår ras, att dess mångsidighet blir vår styrka. Vi har många bra ekipage som är ute och tävlar, vi har bra hästar.
Men uppfödarna har inget stöd från föreningen utan får klara sig bäst de kan.
ARAB gör inte saken bättre med sin prissättning, speciellt inte för att få nya hingstar i aveln.
 
Jag tror att vi måste identifiera problemen, öppna kort. Vad har föreningen för mål? En exklusiv klubb där endast de som passar in är välkomna eller en förening där alla som är intresserade av det arabiska fullblodet känner sig hemma? Jag vill ha en förening som alla vill vara med i och som vi kan vara stolta över, nästan lika stolta som över våra fantastiska hästar.
Vi lever i en tid där det är en stor konkurrens om människors tid och intressen. Jag vill att vi gemensamt marknadsför vår ras, att dess mångsidighet blir vår styrka. Vi har många bra ekipage som är ute och tävlar, vi har bra hästar.
Men uppfödarna har inget stöd från föreningen utan får klara sig bäst de kan.
ARAB gör inte saken bättre med sin prissättning, speciellt inte för att få nya hingstar i aveln.

De uttalade konkreta målen idag är att arrangera Riks och att ge ut en tidning.
 
Just därför behövs fler definierade och konkreta mål.
Prio ett där borde vara en seriös hingstcertifiering som det verkligen satsas på.

Sen undrar jag; hur medvetna är styrelsen om medlemmarnas missnöje? Jag pratar nu inte hatiskt agg, utan rent konkret ett missnöje med hur den verkar utåt mot medlemmarna.

Om motioner lämnas in så tas de förstås upp. Men vad händer sedan? Även om förslag klubbas igenom, hur stor är chansen att styrelsen ändrar riktning och börjar verka utåt?

Hingstcertifieringen klubbades igenom, men sen hände inget mer. Jag vet inte hur det är nu, men då kunde jag inte se något engagemang för att driva den framåt.

Av tradition och vana är det mest gamla utställningsrävar som sitter i styrelsen. Jag har inget emot dem eller utställningar, inte alls, men jag tänker att det kanske är fel. Samarbete med AHIS har provats, och det blev väl... tja......

Jag tycker en massa, men jag vill inte ge mig in i styrelsearbetet igen. Däremot kan jag skriva och lämna in motioner, men händer det inget med dem så känns det sådär lönt.... Nu låter jag som en gammal gnällkärring, men jag har tappat sugen en hel del. Det känns som vattentäta skott mellan styrelsen och medlemmarna.
 
Cornelia: du fick det på pränt det jag personligen anser.
Sedan ska man inte förakta alla vi i kr medlemmar som ändå visar intresse för föreningen.
300 kan bli 600. Eller varför inte 1200.
Med engagerade medlemmar som brinner och får gensvar för sina intresseområden kan föreningen växa och få otaliga sponsorer.
 
rjo67a.jpg
[/IMG]
rjo67a.jpg


Idag åker en av dessa hingstar som certifieringen angår ut på äventyr! Sorico (Kormant X Sorella/Wadim) reste till bröderna Schoukens i morse för att visa sig i Europa innan han åker hem för att betäcka några av våra egna ston.
Förening eller inte, dessa hästar är värda att kämpa för.
 
Just därför behövs fler definierade och konkreta mål.
Prio ett där borde vara en seriös hingstcertifiering som det verkligen satsas på.

Sen undrar jag; hur medvetna är styrelsen om medlemmarnas missnöje? Jag pratar nu inte hatiskt agg, utan rent konkret ett missnöje med hur den verkar utåt mot medlemmarna.

Om motioner lämnas in så tas de förstås upp. Men vad händer sedan? Även om förslag klubbas igenom, hur stor är chansen att styrelsen ändrar riktning och börjar verka utåt?

Hingstcertifieringen klubbades igenom, men sen hände inget mer. Jag vet inte hur det är nu, men då kunde jag inte se något engagemang för att driva den framåt.

Av tradition och vana är det mest gamla utställningsrävar som sitter i styrelsen. Jag har inget emot dem eller utställningar, inte alls, men jag tänker att det kanske är fel. Samarbete med AHIS har provats, och det blev väl... tja......

Jag tycker en massa, men jag vill inte ge mig in i styrelsearbetet igen. Däremot kan jag skriva och lämna in motioner, men händer det inget med dem så känns det sådär lönt.... Nu låter jag som en gammal gnällkärring, men jag har tappat sugen en hel del. Det känns som vattentäta skott mellan styrelsen och medlemmarna.

Hingstcertifieringen är otymplig, den är inte transparent för någon mer än dem som skapade den och den är inte jämförbar mot andra raser. Att den gick igenom berodde nog endast på att ett gäng som trodde på konceptet kämpade för den, men nu kanske den behöver uppdateras. Jag vet flera som vill titta på den och komma med förslag på hur man kan få den begriplig. Framför allt, jag säger det igen, den måste återkomma punktligt år efter år. Man ska kunna lita på att det blir av.
 
Håller med, Tempen. Den behöver uppdateras. Så jättebra om det finns folk som vill se över och förbättra, hoppas hoppas att den så småningom blir något av en varudeklaration för våra hingstar!
 
Håller också till fullo med om att dessa hästar är värda att kämpa för!
Lycka till med finfine Sorico, han är läcker till tusen! Dessutom har han så snäll blick, det är jag alltid svag för.... :)
 
Jag vill bocka för att du fört förslaget vidare till Sören Sara, även om jag inte har någon större förhoppning om förändring.

Men jag håller med: alla måste försöka bidra om man vill ha förändring och jag tror att det bästa är att pallra sig till årsmötet alla som driver för förändring.
Och givetvis skicka in motioner.
 
Hingstcertifieringen är otymplig, den är inte transparent för någon mer än dem som skapade den och den är inte jämförbar mot andra raser. Att den gick igenom berodde nog endast på att ett gäng som trodde på konceptet kämpade för den, men nu kanske den behöver uppdateras. Jag vet flera som vill titta på den och komma med förslag på hur man kan få den begriplig. Framför allt, jag säger det igen, den måste återkomma punktligt år efter år. Man ska kunna lita på att det blir av.
Absolut ter det sig så. Hingstcertifieringen är svårbegriplig, ojämförlig och otymplig. Kan man förenkla den? Ta samma modell som tidigare användes för alla raser - t ex SH-avelsvärderingarna? Då får man en gemensam poängsats. En välbyggd häst är en välbyggd häst, oavsett ras. Sen finns vissa rasspecifika traits som särskilt behöver tittas på hos araben utifrån rasbeskrivningen.

Eftersom intresset till hingstcertifiering är så låg - och intresset för riks så högt - förlägg certifieringen i samband med Riks? Stor andel av samma hästar tar sig dit. Förlägg certifiering i samband med AHIS SM, och distans-SM. Eller liknande större event. Då finns ekipagen på plats!

Om Muhammed inte vill komma till berget, så får väl berget ta sig till Muhammed. Är det såpass viktigt att vi kvalitetsgranskar hingstarna - då finns det sätt att göra det. Om man vill.

Och viktigt att man går ut med att rekommendationen från SAHF är att man använder certifierade och testade hingstar.
Att man är tydlig med att det är dessa hingstar som SAHF vill ska användas i aveln och att det är detta avelsmaterial DEN SVENSKA aveln backar upp.
 
Absolut ter det sig så. Hingstcertifieringen är svårbegriplig, ojämförlig och otymplig. Kan man förenkla den? Ta samma modell som tidigare användes för alla raser - t ex SH-avelsvärderingarna? Då får man en gemensam poängsats. En välbyggd häst är en välbyggd häst, oavsett ras. Sen finns vissa rasspecifika traits som särskilt behöver tittas på hos araben utifrån rasbeskrivningen.

Eftersom intresset till hingstcertifiering är så låg - och intresset för riks så högt - förlägg certifieringen i samband med Riks? Stor andel av samma hästar tar sig dit. Förlägg certifiering i samband med AHIS SM, och distans-SM. Eller liknande större event. Då finns ekipagen på plats!

Om Muhammed inte vill komma till berget, så får väl berget ta sig till Muhammed. Är det såpass viktigt att vi kvalitetsgranskar hingstarna - då finns det sätt att göra det. Om man vill.

Och viktigt att man går ut med att rekommendationen från SAHF är att man använder certifierade och testade hingstar.
Att man är tydlig med att det är dessa hingstar som SAHF vill ska användas i aveln och att det är detta avelsmaterial DEN SVENSKA aveln backar upp.

Jag tror det kommer att bli så, att certifieringen hamnar på Riks. Där finns flera domare så att bara en SH domare krävs extra.

SAHF rekommenderar inte hingstar och det är få andra raser som gör över huvud taget. Man försöker lyfta fram goda individer med titlar som "Årets Arab" osv däremot. Det SAHF skulle kunna göra är att ha ett register med hingstar som granskats på certifiering och att det där tydligt framgår vilka kriterier som är uppfyllda. Det är en uppgift för de som kommer ha hand om certifieringen, antar jag? Man kan också lägga upp register med avkommor och deras prestationer. Problemet är väl att arabhingstarna får få ston och att väldigt många avkommor som är ute och visas inte är fallna efter svenska hingstar. En hingstägare har väldigt litet incitament att lägga mycket enegi och medel på att fylla krav som inte är nödvändiga då det sällan resulterar i fler avkommor/intäkter.
Ytterst är hingstfrågan skött av ARAB, inte SAHF. Man har idag inte rätt att kassera hingstar heller mer än om de inte uppfyller defektfrihet och även defektlistan är ifrågasatt från flera håll. Vår ras är inte lika reglerad som andra raser, på gott och ont. Frihet med ansvar!
 
Senast ändrad:
Jag tror det kommer att bli så, att certifieringen hamnar på Riks. Där finns flera domare så att bara en SH domare krävs extra.

SAHF rekommenderar inte hingstar och det är få andra raser som gör över huvud taget. Man försöker lyfta fram goda individer med titlar som "Årets Arab" osv däremot. Det SAHF skulle kunna göra är att ha ett register med hingstar som granskats på certifiering och att det där tydligt framgår vilka kriterier som är uppfyllda. Det är en uppgift för de som kommer ha hand om certifieringen, antar jag? Man kan också lägga upp register med avkommor och deras prestationer. Problemet är väl att arabhingstarna får få ston och att väldigt många avkommor som är ute och visas inte är fallna efter svenska hingstar. En hingstägare har väldigt litet incitament att lägga mycket enegi och medel på att fylla krav som inte är nödvändiga då det sällan resulterar i fler avkommor/intäkter.
Ytterst är hingstfrågan skött av ARAB, inte SAHF. Man har idag inte rätt att kassera hingstar heller mer än om de inte uppfyller defektfrihet och även defektlistan är ifrågasatt från flera håll. Vår ras är inte lika reglerad som andra raser, på gott och ont. Frihet med ansvar!

Sen har ju sto ägarna också ett ansvar när de väljer hingst.. om inte de värdesätter BRA hingstar så blir ju all slags certifiering onödig för hingst ägare. . Vet inte om jag fick det rätt formulerat men kanske i förstår vad jag menar.. Hur mycket kunskap har enstaka arab ägare när de betäcker?
 
Någon typ av värdering/certifiering och register över de hingstar som genomför detta är ett minimikrav hos en avelsförening! Och jag tycker att det är ett absolut måste att certifiering ska innebära prestation förutom exteriörbedömning, för de hingstar som har åldern inne.

Tycker Aliah har en bra frågeställning. Det är förstås jätteviktigt att stoägarna har kunskaper och väljer ansvarsfullt när de avlar.
Men man kommer hela tiden tillbaka till föreningens ansvar att föregå med gott exempel, att ta fram verktyg för att kunna välja rätt. Att visa att det måste ställas krav på avelsdjur. Det är där allt måste bottna.
 
Sen har ju sto ägarna också ett ansvar när de väljer hingst.. om inte de värdesätter BRA hingstar så blir ju all slags certifiering onödig för hingst ägare. . Vet inte om jag fick det rätt formulerat men kanske i förstår vad jag menar.. Hur mycket kunskap har enstaka arab ägare när de betäcker?

Jag tror att det är väldigt olika hur mkt kunskap de har faktiskt. Jag kan ju bara utgå från de som kommer hit och det jag läser på nätet o så, men det verkar finnas alla typer.

Både de "mitt sto är söt och vill ha en bebis" och de som avlar väldigt medvetet.

Jag tänker lite på en annons som jag såg häromdagen. En stoägare sökte hingst, det viktigaste var att det inte kostade mer än 7000, totalt. För både betäckning, uppstallning, foder, samt UL.
Det är ju inte utan att man undrar vilken värld personen lever i. Uppepå detta så skulle givetvis hingsten ha en riktigt bra galopp.

Sedan finns det dem som hör av sig och säger "Jag vill betäcka med din hingst, vad kostar det?" och egentligen inte bryr sig om svaret alls, utan har bestämt sig ändå, kosta vad det kosta vill.
En annan ville köpa Pontus, men bestämde sig för att betäcka sitt sto med Fille istället, för hennes sto är mkt lik Ella, både till stam och utseende!

Så det finns många olika typer av stoägare!
 
Jag tycker alla som sysslar med avel har ett ansvar gentemot framtiden :)
Hingstägare som stoägare. Säljare som köpare.
Men frågan är: som stoägare- villa paragrafer ska du gå efter?
Jag menar: stoägare ska ställa höga krav men vad ska man eftersöka som "går att ta på" och är mätbart?

Röntgen: måste förlita mig på att det är som hingstägaren säger.
Certifiering: det finns egentligen inte och är inte mätbart.
Bra exteriör: alla har inte hästögat.
Avkommors prestationer: hittas vart?
Statistik: hittad vart?

Ja ni förstår vad jag är ute efter ;)
 
Jag tror det kommer att bli så, att certifieringen hamnar på Riks. Där finns flera domare så att bara en SH domare krävs extra.

SAHF rekommenderar inte hingstar och det är få andra raser som gör över huvud taget. Man försöker lyfta fram goda individer med titlar som "Årets Arab" osv däremot. Det SAHF skulle kunna göra är att ha ett register med hingstar som granskats på certifiering och att det där tydligt framgår vilka kriterier som är uppfyllda. Det är en uppgift för de som kommer ha hand om certifieringen, antar jag? Man kan också lägga upp register med avkommor och deras prestationer. Problemet är väl att arabhingstarna får få ston och att väldigt många avkommor som är ute och visas inte är fallna efter svenska hingstar. En hingstägare har väldigt litet incitament att lägga mycket enegi och medel på att fylla krav som inte är nödvändiga då det sällan resulterar i fler avkommor/intäkter.
Ytterst är hingstfrågan skött av ARAB, inte SAHF. Man har idag inte rätt att kassera hingstar heller mer än om de inte uppfyller defektfrihet och även defektlistan är ifrågasatt från flera håll. Vår ras är inte lika reglerad som andra raser, på gott och ont. Frihet med ansvar!
Bara för att man inte har rätt att kassera hingstarna betyder inte att man inte kan uttala sig om generella rekommendationer att SAHF/ARAB backar testade o certifierade hingstar för att föra en hälsosam ras vidare?

Det går utmärkt att göra så, och görs i andra länder. Använd en testad hingst så vet du att du får en hållbar produkt.

En testad hingst till ett konkurrensmässigt ok pris kommer i mina ögon alltid gå före en icke-testad dito.

Och att de premierade/testade hingstarna får rabatt på annonsering på hemsida/tidning kan väl inte vara WAHOs sak? Alla har samma premisser men de testade får ett certifieringsmärke o rabatt på marknadsföring.

Man måste motivera o på något sätt premiera de som gör sig besväret att träna o visa o testa så utförligt, det ger ju merkostnader som måste få löna sig - men det ger oss alla bättre hästar på sikt!
 
Senast ändrad:
Bara för att man inte har rätt att kassera hingstarna betyder inte att man inte kan uttala sig om generella rekommendationer att SAHF/ARAB backar testade o certifierade hingstar för att föra en hälsosam ras vidare?

Det går utmärkt att göra så, och görs i andra länder. Använd en testad hingst så vet du att du får en hållbar produkt.

En testad hingst till ett konkurrensmässigt ok pris kommer i mina ögon alltid gå före en icke-testad dito.

Och att de premierade/testade hingstarna får rabatt på annonsering på hemsida/tidning kan väl inte vara WAHOs sak? Alla har samma premisser men de testade får ett certifieringsmärke o rabatt på marknadsföring.

Man måste motivera o på något sätt premiera de som gör sig besväret att träna o visa o testa så utförligt, det ger ju merkostnader som måste få löna sig - men det ger oss alla bättre hästar på sikt!


Fast vad menar du med en konkurrensmässig? Två hingstar får 37p på premiering; En som fått 85p på show men kan hoppa 1,20 och en som får 93 poäng på show och inte tävlas i ridning. Vilken är en god företrädare för rasen? Vem ska få rabatt?



De flesta annonserar inte i tidningar längre, det är mer slagkraftigt och spritt att annonsera mer eller mindre gratis på nätet. Det verktyget som rabatt ger är mer eller mindre utdöende. De som annonserar idag gör det för att stödja föreningen, vad jag förstår. (300 ex för runt 2000kr eller spridning gratis på Facebook till tusentals intresserade för 0kr)

Vilka länder har ett fungerande system som du föreslår? Jag tittar gärna på det för att bilda mig en uppfattning!
 
Fast vad menar du med en konkurrensmässig? Två hingstar får 37p på premiering; En som fått 85p på show men kan hoppa 1,20 och en som får 93 poäng på show och inte tävlas i ridning. Vilken är en god företrädare för rasen? Vem ska få rabatt?
Ven som ska få rabatt? De som genomgår hingstpremiering. Det får vara upp till stoägarna vad de vill använda för avelsmaterial i slutändan - avelsboken är ju de facto öppen för alla araber - men man ska veta vad man får.

Du har rätt i att det inte är lönt att pappersannonsera - men någonstans måste man fundera ut ett sätt att göra det värt för hingstägaren att kvalitetstesta hästen - provtagning, röntgen, visning, tillridning/tävling - allt kostar, och det kan man inte egentligen kompensera för, men man måste göra det värt det! Jmf m SWB bruksprovet och den reklam som hingstarna därigenom faktiskt får - hingstarna är välkända innan de ens printas in i hingstkatalogen.
 
Senast ändrad:
...men å andra sidan är det nog önsketänkande att de hingstar som genomgår premiering/bruksprov får nån ekonomisk lättnad när ARAB fortfarande går på minus.

Andra motivationshöjande förslag?
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp