Är vi för snabba?

[bebe]

Ja då verkar det äntligen som att det är "min tur". Det var inte planerat men väldigt välkommet. Dock startar alla tankar och även om det kan låta larvigt så blir jag lite orolig.

Jag har världens finaste sambo, vi är väldigt kära, vi båda är 31 år, har fast lön med ganska så bra inkomst. Vi har gjort racet med "bo utomlands" "plugga" "resa" osv..

Men.. Vi har bara varit ihop ett år. Visserligen har vi bott ihop mer eller mindre sen dag ett och jag är helt säker på att han är den jag vill vara med. Dock har alla runt oss gjort saker i "rätt ordning" : de blev ihop när de var typ 23, gifte sig när de var typ 28 och skaffar barn nu när de är 29-32. Jag vet att de kommer tycka att vi stressar och att det är lite konstigt.. Det borde inte bita på mig men jag är lite extra känslosam nu och vill väl på ngt sätt bara höra att det inte låter helt idiotiskt att vi skaffar barn nu?

Jag är verkligen lycklig över bebben och hoppas givetvis att det allt under graviditeten blir som det ska och att vi får en liten frisk krabat. Men det förtar lite att jag inte kan släppa oron över att det kanske är för snabbt??

 

[Kilauea]

Sv: Är vi för snabba?

Ibland går saker och ting fortare än man tänkt sig. Men känns det rätt så kör på. Vad som händer i framtiden vet ingen.

Grattis till graviditeten.

 

[Vår_Vinter]

Sv: Är vi för snabba?

Grattis till graviditeten!
Strunta i vad andra säger.

Jag o min sambo har snart varit tillsammans i 5 år. Jag flyttade hem till honom efter bara 3 mån då jag kom hem efter en kort visit utomlands o jag stod utan bostad. Vi fick reda på att jag var gravid i v 8 (oplanerat gravid) efter bara 8 mån tillsammans. Förlovade oss på vår 1 års dag, sonen kom när vi varit tillsammans i 1 år o 4 mån.

Nu har vi hus sen 1 år tillbaka, väntar barn nr 2 (bf i oktober) o planerar att gifta oss snart.

Visst många tyckte det gick snabbt o.framförallt vänner på sambons sida. Från att ha levt ungkarlsliv (mer eller mindre) i 37 år så hade han skaffat sambo (som desutom var/är 14 år yngre ), hund o barn på mindre än 1,5 år

Så kör på, man lever bara en gång!

 

[Segelflygarinnan]

Sv: Är vi för snabba?

Skit i vad alla andra tycker, det är DU och HAN som lever ihop! Ingen vet vad som händer i framtiden, och just NU vill ni leva ihop!
Det är det som räknas... Grattis till graviditeten, njut av att ha ett litet underverk där inne!

 

[bebe]

Sv: Är vi för snabba?

Haha.. det är inte helt olikt min situation.

Min sambo har varit singel hela sitt 31 åriga liv, festat och gjort som han känt för utan att behöva ta hänsyn. Nu har han på 1 år blivit sambo, har hund och nu då bebis på g.

Det är dessutom främst hans vänner som kommer att reagera, med det är å andra sidan dem vi umgås mest med gemensamt. Plus att mina vänner och släkt nog är lite mer spontana och impulsiva så de tycker inte ens det är speciellt snabbt...

 

[krus]

Sv: Är vi för snabba?

Äsch, det är väl inget att oroa sig för! Ni är kära, har det bra och vill ha barn. Det är ju så man vill ha det! Och efter ett år har man sett de flesta sidor hos sin respektive. Det finns precis ingenting som garanterar att det blir bättre för att man har varit tillsammans länge.

Jag och min man planerade barn efter ett år tillsammans och nu har vi två

 

[Klockmalvan]

Sv: Är vi för snabba?

Vi hade hängt ihop i åtta år, att få barn kullkastade det mesta. Men är man vuxen, förståndig och älskar varann så fixar man en hel del.

 

[AnnaKarinA]

Sv: Är vi för snabba?

Jag och min sambo har varit ihop i två år i slutet på oktober, och vi får barn nu på måndag. Jag har aldrig varit så säker på nånting i hela mitt liv, som jag är på detta. Sen är det också så att han är en vettig människa, OM det skulle brista mellan oss VET JAG att han inte är nån som bråkar och är dum, utan han kommer finnas.
Lycka till!

 

[krus]

Sv: Är vi för snabba?

Precis! Den absolut viktigaste frågan är inte om det kommer att gå bra med kärleksförhållandet utan det är om personen blir en bra pappa som man dessutom kan komma överens med om förhållandet går i kras.

 

[Ceta]

Sv: Är vi för snabba?

grattis Låter alldeles perfekt för just er tycker jag! Sen vad alla andra tycker spelar mindre roll! tror inte heller att det kommer bli allt för mycket reaktioner, för när man blivit 30+ så tycker jag det verkar mer acepterat att snabbspola lite

 

[bebe]

Sv: Är vi för snabba?

Hugger sista knappen och svarar lite till alla

Tack alla, jag blir verkligen glad av svaren.

Har tänk lite som några varit inne på och jag vet att min sambo kommer bli en lysande pappa och att han skulle finnas lika mkt för lillgrodan om förhållandet inte håller.

Nu tror och hoppas jag givetvis att vi kommer vara tillsammans. Jag känner också att faktorn att vi är 30+ spelar in positivt, vi träffades när båda hunnit med en massa innan, vi var båda väldigt noga med vem vi träffade och barn är viktigt för oss. Vi hade nog inte vågat vänta så många år till med att skaffa barn så vet inte om ngt år tillsammans till skulle ändrat så mkt.

Nu hoppas jag bara allt går bra! Ska försöka undvika att läsa om missfall och att när det är vanligt osv.. Jösses, jag har blivit knäpp tror jag ,

 

[Kiwifrukt]

Sv: Är vi för snabba?

Äsch, vad alla andra tycker spelar ingen roll. Mina föräldrar träffades hösten -88, flyttade ihop juli -89 och sen är jag född i oktober. Idag, 24 år senare, är de fortfarande gifta och har fått tre barn till. De var båda 28 när jag föddes. Barn omkullkastar nog det mesta ändå, så det behöver inte vara en fördel att man har varit tillsammans i hundratvå år innan.

 

[Korven]

Sv: Är vi för snabba?

Finns ingen garanti för nåt. Vi hade varit gifta i 4 år när jag fick barn, sen efter tre år skilde vi oss. Så kan det gå.

 

[Petruska]

Sv: Är vi för snabba?

Frågan går ju inte att svara på. Inte för dig, inte för oss.

Nu har jag aldrig haft ett umgänge där alla gör allt i rätt ordning, som du beskriver det, så jag har aldrig haft situationen att alla omkring mig har nått en viss nivå av "vuxenhet" samtidigt. Så jag har svårt att sätta mig in i hur det känns, menar jag.

Men jag känner ju till folk där det ser ut så i deras huvudsakliga umgänge. Därför hade jag nog, som bekant till tex dig, funderat lite över om du kanske rappar på med graviditeten nu för att så att säga "komma ikapp" dina vänner. Bli småbarnsförälder samtidigt som dem osv.

Och kanske är svaret på den frågan ja. Men jag vet inte om det behöver vara ett problem i så fall.

Att förhållanden spricker och att ens partner visar sidor man aldrig hade anat, händer ju både i nya och långa förhållanden, till exempel när man får barn, så på den punkten skulle jag undvika tvärsäkerhet oavsett.

 

[bebe]

Sv: Är vi för snabba?

Mina närmsta har inte heller riktigt följt det mönstret utan det är alltså sambons sida som gjort, men det är dem vi umgås mest med.

Graviditeten är inte planerad så stressar inte på för att "komma i kapp". Men förstår din tanke där. Skulle det vara något som stressar mig skulle det i så fall vara att jag är 31 och jag därmed inte skulle våga göra en abort med risk att inte få chansen igen (inte att det inte skulle hålla med sambon utan att man kanske inte alls har samma tur att det blir ngt när man väl börjar "försöka").

Visst kan allt förändras om ett förhållande skulle ta slut. Men jag är ändå så pass övertygad om att jag vet vem han är att han inte skulle strunta i sitt barn. Sen kan man säkert i vissa fall ha fel, men i så fall lever jag hellre med "tryggheten" att jag tror mig veta att han är just så underbar som jag tror, än att oroa mig nu för att han skulle vända helt och strunta i sitt eget kött och blod om inte han och jag skulle vilja leva ihop i framtiden.

 

[Poisonous]

Sv: Är vi för snabba?

Nothing lasts forever, so live it up, drink it down, laugh it off, avoid the bullshit, take chances & never have regrets, because at one point everything you did was exactly what you wanted.
- Marilyn Monroe

 

[Brandgul]

Sv: Är vi för snabba?

Hade ni varit 21 hade ni kanske kunnat vänta ett tag. Men nu är ni över 30. Jag träffade min sambo när vi var 30 och tja... Det kändes annorlunda (positivt) än den kille jag träffade när jag var 20. Det var kanske skillnaden. Först träffade jag en kille, sen en man ;-)

 

[mino]

Sv: Är vi för snabba?

Min tanke när jag läser ditt inlägg är att du kanske projicerar din oro inför det som kommer på ditt förhållande? Det finns en sorts anda av att man måste bli själaglad över att vara gravid och att man absolut inte får känna tveksamhet, men tänker man på det logiskt så vet du ju betydligt mer om din kille än din bebis. Om det är så, så försök att vara ärlig inför dig själv. Det är helt okej att inte vara enbart positiv till en graviditet.

 

[bebe]

Sv: Är vi för snabba?

Jo så känner jag också. Jag har aldrig träffat ngn som honom innan och ingen har någonsin fått mig att känna mig så trygg och glad.

Just nu blir jag bara gladare och gladare... Men även allt mer orolig och paranoid att ngt går fel med lillgrodan. Kommer bli långa månader det här innan jag känner mig lugn att grodan mår bra.

 

[bebe]

Sv: Är vi för snabba?

Enda tveksamheten över graviditeten är nog det jag tror många känner, att det är så stort att man är rädd att inte räcka till.

Jag borde ju inte bry mig om vad andra tycker om hur vi väljer att göra men av någon anledning började jag oroa mig för det. Märkligt, för det är inte likt mig. Har alltid gått min väg utan att oroa mig för vad andra tycker.