Är hon snål?

[Grazing]

Det väldigt korta samtalet hade vi ju första dagen och jag sa "det löser sig" för att jag absolut i första hand inte ville räkna ut en summa att swisha. Känns väldigt otrevligt. Jag tänkte exakt som du skriver här, att det inte skulle komma någon sådan uträkning men att hon kanske då skulle fatta att det vore trevligt om hon tog någon handling eller så, precis som du skriver att du skulle gjort. Det hade varit smidigast om hon fattat det själv, att säga "kan du ta den här handlingen" känns lite oskönt. ( men återigen JA jag skulle varit tydligare).

Ja, det hade varit smidigast om alla var tankeläsare så man slapp prata överhuvudtaget. Hur kan du tycka det är otrevligt att säga att man delar på utgifterna i slutet på veckan? Hon frågade ju dig, det är inte otrevligt att svara. Däremot är det otrevligt att sen när vännen gått kalla den för snål när den gjorde precis som du ville.

 

[mandalaki]

OT men den här tråden gör det så himla tydligt att en viss typ av trådar alltid blir riktiga publikdragare - trådar som handlar om hur man "bör" uppföra sig. Det är jätteintressant, både hur så många engagerar sig och för innehållet i vad de faktiskt säger.

 

[Shaggy]

En sak jag verkligen förundras över är att om en kille tjatar om sex och man säger nej så ska killen förstå att det är nej. Hur i hela friden kan man förvänta sig att han ska förstå det när man i nästa ögonblick anser att en vän ska förstå att ett nej är ett ja?
Så alla ni som förespråkar att ett nej är ett ja i den här situationen gäller det i alla andra sammanhang också? Och om inte hur ska jag veta i vilka situationer jag ska tolka nej som nej kontra nej som ja?

 

[mandalaki]

En sak jag verkligen förundras över är att om en kille tjatar om sex och man säger nej så ska killen förstå att det är nej. Hur i hela friden kan man förvänta sig att han ska förstå det när man i nästa ögonblick anser att en vän ska förstå att ett nej är ett ja?
Så alla ni som förespråkar att ett nej är ett ja i den här situationen gäller det i alla andra sammanhang också? Och om inte hur ska jag veta i vilka situationer jag ska tolka nej som nej kontra nej som ja?

Du tror att en kille riskerar våldta någon för att det inte alltid är solklart om man bör bidra med pengar när man hälsar på en kompis en vecka?

 

[Lingonris]

En sak jag verkligen förundras över är att om en kille tjatar om sex och man säger nej så ska killen förstå att det är nej. Hur i hela friden kan man förvänta sig att han ska förstå det när man i nästa ögonblick anser att en vän ska förstå att ett nej är ett ja?
Så alla ni som förespråkar att ett nej är ett ja i den här situationen gäller det i alla andra sammanhang också? Och om inte hur ska jag veta i vilka situationer jag ska tolka nej som nej kontra nej som ja?

Jättekonstig fråga som jag inte tänker svara på, men;

Mitt "det ordnar sig" gällde ju att vi inte kommer göra en uträkning över alla utgifter och sen be henne swisha 783 kri slutet av veckan. Det tycker jag känns snålt och otrevligt. Ocn jag tycker också man sätter värden i en obekväm situation, man tvingar liksom värden att vara snål istället för att ta ett eget initiativ.

Att vi säger "det ordnar sig" till att sätta sig och gå igenom alla kvitton och körda mil innebär ju inte att jag iskulle tacka nej till alla andra initiativ t ex handling.

Som gäst hade jag tänkt "aha, det kommer ingen exakt summa att swisha, då försöker jag bidra lite på andra sätt. Jag kanske kan handla någon gång".

 

[Lingonris]

Ja, det hade varit smidigast om alla var tankeläsare så man slapp prata överhuvudtaget. Hur kan du tycka det är otrevligt att säga att man delar på utgifterna i slutet på veckan? Hon frågade ju dig, det är inte otrevligt att svara. Däremot är det otrevligt att sen när vännen gått kalla den för snål när den gjorde precis som du ville.

Se mitt svar till @Shaggy. Att jag säger "det ordnar sig" och med det menar att jag inte kommer sätta mig och gå igenom alla kvitton för veckan och räkna ihop hur mycket toapapper vi använt innebär inte att jag inte tycker det vore trevligt med andra initiativ.

T ex kunde hon köpt fika eller handlat någon gång.

I backspegeln borde jag ha sagt "du behöver inte swisha men vi kanske kan ta varannan handling". Till de flesta andra av mina kompisar tror jag faktiskt inte att jag hade behövt göra det.

 

[Shaggy]

Du tror att en kille riskerar våldta någon för att det inte alltid är solklart om man bör bidra med pengar när man hälsar på en kompis en vecka?

Jag har ju tidgiare i tråden skrivit att jag tar det där nejet på allvar och skulle därmed inte betalat något (och enligt TS altså varit snål) så enligt mig finns inte den risken men andra här förespråkar ju att man använder språket på ett milt uttryckt förvirrande sätt så i de fallen så ja då kan ditt svar givetvis bli aktuellt.

 

[Lingonris]

Angående just det här med att erbjuda sig att småhandla; om det var så att ni tidigt pratade om swish så kanske vännen tolkade det som att det är enklare att ni gjorde samtliga utlägg under veckan och att det räknades ihop efteråt. Vet själv när man är på resa ett gäng, det är ett jättemeck med att få rätsida på om flera småhandlat till alla än om bara en gör det. Bara en tanke!

En bra tanke, jag förstår vad du menar! Tror dock inte att det är så i det här fallet.

Om det hade varit jag, hade jag ju då i stället varit extra noggrann med att bidra med något i slutet av veckan om det inte kom någon betalningsuppmaning (alltså det skulle vara sjukt otrevligt att skicka en sån). Jag hade som jag skrev i TS swishat en femhundring eller nåt.

 

[mandalaki]

Jag har ju tidgiare i tråden skrivit att jag tar det där nejet på allvar och skulle därmed inte betalat något (och enligt TS altså varit snål) så enligt mig finns inte den risken men andra här förespråkar ju att man använder språket på ett milt uttryckt förvirrande sätt så i de fallen så ja då kan ditt svar givetvis bli aktuellt.

Och jag tror att din jämförelse är fullständigt överdriven.

 

[Lingonris]

Om man bjuder någon på middag var vecka i 1.5 år och börjar irritera sig på att den andra aldrig bjuder tilbaka - så kan jag tycka samma sak här - varför inte vara ärlig och säga till att man tycker det är den andras tur att bjuda? Jag fattar verkligen inte varför det ska vara så svårt.

Förmodligen därför att jag är för väluppfostrad. Tar liksom emot att säga att nu är det din tur. Med alla andra vänner löser sig sånt automatiskt.

 

[Lingonris]

Jag har ju tidgiare i tråden skrivit att jag tar det där nejet på allvar och skulle därmed inte betalat något (och enligt TS altså varit snål) så enligt mig finns inte den risken men andra här förespråkar ju att man använder språket på ett milt uttryckt förvirrande sätt så i de fallen så ja då kan ditt svar givetvis bli aktuellt.

Men jag har ju förklarat igen - mitt NEJ gällde ju en exakt uträkning och swish i slutet av veckan. Det ligger så extremt långt ifrån oss.

 

[Lingonris]

Ja det håller jag med om, men varför bjuda någon i 1,5 år som aldrig bjuder igen ? Är ju ett eget val, jag hade inte gjort det om jag inte verkligen velat själv

Därför att jag gillar henne väldigt mycket, hon har jättemånga goda sidor som jag verkligen uppskattar.

 

[Shaggy]

Jättekonstig fråga som jag inte tänker svara på, men;

Mitt "det ordnar sig" gällde ju att vi inte kommer göra en uträkning över alla utgifter och sen be henne swisha 783 kri slutet av veckan. Det tycker jag känns snålt och otrevligt. Ocn jag tycker också man sätter värden i en obekväm situation, man tvingar liksom värden att vara snål istället för att ta ett eget initiativ.

Att vi säger "det ordnar sig" till att sätta sig och gå igenom alla kvitton och körda mil innebär ju inte att jag iskulle tacka nej till alla andra initiativ t ex handling.

Som gäst hade jag tänkt "aha, det kommer ingen exakt summa att swisha, då försöker jag bidra lite på andra sätt. Jag kanske kan handla någon gång".

Men då får du ju säga det eller helt ärligt buta i det sura äpplet och inse att du var fruktansvärt otydlig. Jag kan inte läsa tankar och det kan nog ingen annan här heller. Att utrycka att

Ocn jag tycker också man sätter värden i en obekväm situation, man tvingar liksom värden att vara snål istället för att ta ett eget initiativ

är att lägga över ditt ansvar och sedan skulden helt utanför din egen person för att du är för feg för att vara ärlig.
Tack gode gud att du och jag inte är vänner för det skulle aldrig fungera.

 

[fejko]

Jag tycker nästan en middag i veckan för tre personer i 1.5 år är värre.
Räkneexempel: 3(personer)x50(matkostnad)x52(veckor) x1.5(år)= 11700 SEK

Däremot tycker jag inte om att älta gammalt så jag föreslår att TS vid nästa tillfälle säger: "Den här gången är det din tur att bjuda på mat" om inte kompisen förstår då så kanske hon inte är så mycket att hänga i julgranen.

 

[Lingonris]

Jag skulle få en nästan obehaglig smärre chock av den frågan om det gäller vänner jag har bjudit hem.

Alltså du får jättegärna svara, jag är genuint nyfiken; hur hade du gjort som värd? Och som gäst? I situationen en veckas mat, dryck, boende, bensin osv.

 

[Shaggy]

Och jag tror att din jämförelse är fullständigt överdriven.

Ja jag drar det till sin spets men hur vet man var gränsen går mellan de två betydelserna av samma ord? Jag undrar faktiskt helt av eget intresse (dock inte utifrån sexaspekten)

 

[karamelldrottningen]

Vad gor du om vannen ringer och bjuder in sig sjalv, och tva vuxna barn, pa 10 dagar for att det skulla vara sa underbart att fira sin 50ars dag med barnen i USA?

Det är att snylta. Att bjuda in sig själv och ta för givet att värden betalar allt. Visar inget gott föredöme för sina barn.

 

[Shaggy]

Förmodligen därför att jag är för väluppfostrad. Tar liksom emot att säga att nu är det din tur. Med alla andra vänner löser sig sånt automatiskt.

Men det är säkert din vän också, bara uppfostrad på ett annat sätt.

 

[Lingonris]

Men då får du ju säga det eller helt ärligt buta i det sura äpplet och inse att du var fruktansvärt otydlig. Jag kan inte läsa tankar och det kan nog ingen annan här heller. Att utrycka att

är att lägga över ditt ansvar och sedan skulden helt utanför din egen person för att du är för feg för att vara ärlig.
Tack gode gud att du och jag inte är vänner för det skulle aldrig fungera.

Det tror inte jag heller!

 

[Sleepy]

Det finns olika sätt att kommunicera, olika tolkningar och sätt att uttrycka sig. Det finns olika sätt att umgås, olika vanor och sociala koder. Efterhand som en lär känna en annan människa och den personens sätt, så får en anpassa sin kommunikation så att umgänget fungerar och budskapet går fram. Visar det sig att något en själv trodde var självklart inte är det för den andre, så får en bli tydligare. Det handlar ibland om gränssättning, att visa vad en själv anser är acceptabelt.

Jag hade en kollega en gång, som hade glömt plånboken när vi var ute och åt lunch. Jag betalade, no problem. Nästa gång hände det igen. Jag betalade, men gjorde en mental notis. Tredje gången hade jag enbart med mig kontanter till min egen lunch. Hoppsan. Sen hände det inte fler ggr. Message received.