Ångest på hög nivå. Hjälp?

MiniLi

Trådstartare
Jag har så många funderingar och ingen aning om vad jag ska ta mig till.
Ska försöka förklara..

Jag har tidigare haft några stalltrådar här om problemen i mitt stall som jag delar med min sambos lillasyster. Och jag börjar inse att det aldrig kommer fungera på ett för mig tillfredsställande sätt.
Det är problem med "arbetstid", ansvar och foder. Tänker inte rabbla upp allt här för då kommer ni aldrig orka läsa.
Huvudpoängen är att jag får lägga mer tid i stallet än vad jag själv hinner, jag litar inte på att de utför sina uppgifter ordentligt (foder främst) och att stallet har gått från att vara en lugn fristad till ett ställe där jag alltid är irriterad över saker som inte sköts som de ska.
Jag har försökt prata med dem men det verkar inte fungera. De säger en sak men sen gör de något helt annat.

Jag börjar helt enkelt tröttna och vill byta stall. Men inte ens det är ett enkelt val..
Sen jag började läsa på universitetet har jag alltid sagt att det är så bra med det här stallet. Det är gratis och nära (hemma). Att stå uppstallad i ett annat stall kostar givetvis mer och jag kommer få restid.
Här kommer övriga livet in i bilden.

Jag har en snäll sambo som gör det möjligt för mig att undvika studielån. Jag tar bidrag och jobbar lite extra men annars så betalar han allt.
MEN han kommer inte vilja betala en stallhyra för Maximus. Han kommer heller inte bli glad över att jag behöver ha bilen varje dag för att åka till stallet. (vi har bara en bil och den är hans)
Angående pengarna så är det egentligen bara för mig att ta studielån. Men jag vet att det här är något som vi kommer bli osams över. Han tycker att jag borde stå ut med de problemen som är i nuvarande stall eftersom det är gratis. Enligt honom så är jag löjlig när jag vill byta stall.
Bilen är ett problem. Vi bor ju på landet så vi är beroende av bilen för att ta oss någonstans. Han jobbar hemma men vill ju självklart kunna nyttja sin bil på fritiden ibland. Som det är nu så fungerar det utmärkt men om jag måste ha bil till stallet blir det svårt att få ihop det. Så då behöver vi en ny bil.
Ytterligare ett problem alltså.

Sen vet jag inte vart jag skulle stalla upp hästen om jag nu skulle bestämma mig för det alternativet.
Vet några stall som finns men inte om det finns lediga platser eller om de ens vill ta in någon hyresgäst.
Men jag känner spontant att om det ska fungera så kan det inte ingå för mycket utsläpp och fodringar. Då ska det vara ett stall dit jag kan komma och sköta min häst. Annars kommer jag aldrig hinna.
Ett ridhus vore optimalt, en ridbana ett stort plus. Nu har jag inget och det fungerar väl men.. Inte optimalt.

När jag har kommit såhär långt i mina funderingar så känner jag bara att det är så mycket problem. Den enkla lösningen vore att sälja hästen.
Men det vill jag egentligen inte. Min häst är min bästa vän.. Vad skulle jag göra utan honom?
Samtidigt så har livet ändrats den senaste tiden. Jag bor i ett stort hus med tillhörande trädgård som tar tid. Men det är jätteroligt!
Vi planerar att skaffa hund som kommer ta mycket tid, och det ska bli skitkul!
Kort sagt så står faktiskt inte hästen allra överst på prioriteringslistan längre, det finns så många andra saker som jag vill kunna göra. Men jag vill ju fortfarande ha kvar honom...

Jag sköter honom självklart ordentligt. Jag rider inte jätteofta men just nu så går han så bra i hagen att han knappast lider av det.
Rider några gånger i veckan oftast, ibland mer och ibland mindre. Håller ständigt på att "komma igång" men eftersom det alltid kommer saker ivägen så blir det aldrig av.
Jag tror dock att det skulle kunna bli bättre om jag fick bättre förutsättningar. Det är som sagt inte lika kul att gå ut till stallet längre på grund av alla problem. Avsaknad av ridbana/ridhus gör att jag drar mig för att rida vid dåligt väglag, mörker, dåligt väder..

Det här blev jättelångt och ni kommer förmodligen inte ens orka läsa allt. Om ni gör det så all heder åt er!
Har ni några goda råd att komma med så är jag för evigt tacksam. Just nu är allt väldigt snurrigt och jag vet inte alls hur jag borde göra.

Stå kvar och acceptera att det aldrig kommer bli som jag vill?
Flytta och få en massa andra problem?
Göra det enkla men jobbiga och sälja?

:confused:
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Det där lät ju inte så kul. Men först och främst måste du nog fråga dig själv om du verkligen vill ha hästen kvar, låter lite som om det kanske skulle vara bäst både för dig och din häst om du sålde honom? Som du säger är det mkt annat du vill göra nu och du verkar måna om din häst och vill att han ska ha det bra, han kanske får det ännu bättre hos nån annan som har *häst som prio 1*:)
Det där med att ha häst hemma gratis hos släkt....det blir gärna problem, man har saker man vill ha utförda men betalar inget för dom så det blir lite som det blir med det:grin: Speciellt om man har olika syn på hästskötsel.
Jag tror du skulle må bäst av ett hästuppehåll, om du inte vill sälja kanske det går att lämna ut på foder, eller skaffa medryttare?
lycka till//majeld
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Varför inte lämna ut på foder ett tag för att se hur det känns att vara utan häst?
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Vore jag i dina kläder hade jag flyttat hästen till ett annat stall och skaffat mej en medryttare. De ska va kul o ha häst inte en massa tjafs i stallet de tar all ens energi! Känt efter hur de funkar om tid, pengar, lust finns o gör de inte de sälj eller låna ut ett tag.. :laugh:
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Jag har ju funderat på att sälja ett par gånger senaste tiden. Men när jag tänker på det så får jag bara en stor klump i magen :cry:

Hästen har alltid kommit i första hand, tills vi flyttade hit.
Jag vet inte vad det är som har bidragit mest egentligen.
Det är enklare att strunta i ridningen här, han går ju ändå i hagen och har det bra. Förr när han gått mindre i hagen har jag kännt att jag måste rida så han ska slippa bara stå i boxen en massa timmar.
Förr har jag också haft träningsmöjligheter på ett helt annat sätt. Ridhus, paddock, tränare..
Nu lullar jag runt i skogen och det är mysigt, men jag har inga direkta mål längre.
Säger hela tiden att jag ska åka till tränare "så fort vi är igång". Men vi kommer aldrig igång ordentligt.

Kan tillägga att hästen trivs toppen nu. Han älskar sin lilla flock och att gå så mycket i hagen. Han håller hullet uppe på ett helt annat sätt, trots bristande fodringsrutiner.

Jag har erbjudit mig att betala men då blev svärfar tjurig. Han vill ju själv inte behöva vara i stallet så han tycker att det är toppen att jag sköter allting. Flyttar jag är det mycket möjligt att de måste sälja sina hästar.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Jag har lämnat ut honom på foder förr och tror inte att jag vill göra det igen.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Medryttare vore toppen egentligen.

Det finns ett stall en bit bort med ridhus och allt. Finns tränare och en ridklubb. Vore perfekt förutom att det är kanske 15-20 min restid.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Medryttare vore toppen egentligen.

Det finns ett stall en bit bort med ridhus och allt. Finns tränare och en ridklubb. Vore perfekt förutom att det är kanske 15-20 min restid.
15-20 minuters resa med bil blir ju ungefär 30 minuter med moppe... En moppe är inte superdyr att köpa eller försäkra och du kommer till och från stallet utan att behöva tära på sambons bil.

Jag tror att det löser sig bäst med en medryttare, annat stall med ridhus och moppe.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Det var faktiskt en ganska bra ide.:idea:
Men är det verkligen så liten tidsskillnad? Det är landsväg vi pratar om.. 90/100 med bil mot 50 (?) med moppe.

Jag har så bra schema i skolan att jag kan vara i stallet dagtid iallafall några dagar/vecka. Så bil vissa dagar när sambon inte behöver den och moppe de andra. Och en medryttare skulle avlasta ännu mer.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

15-20 minuters resa med bil blir ju ungefär 30 minuter med moppe... En moppe är inte superdyr att köpa eller försäkra och du kommer till och från stallet utan att behöva tära på sambons bil.

Jag tror att det löser sig bäst med en medryttare, annat stall med ridhus och moppe.

Håller med om ovan:)

Testa det alternativet först!
När du har kört det racet ett tag så kommer du veta om du vill behålla hästen eller inte.
Det kan vara så att hela "stall-grejen" totalt har sugit musten ur dig o
ditt hästintresse eller så är det så att hästen inte är prio 1 alls.
Du kommer att få klarhet om du flyttar och skaffar en medis som avlastning.

Lycka till!

/J.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Jag har funderat fram tre alternativ med plus/minus.

Stå kvar i nuvarande stall men övertyga svärfar om att jag får betala stallhyra och sedan bara sköta min egen häst. Behåller insläppet och tar lunchfodring varje dag. På så sätt håller jag ändå koll och ser till att hästarna får ordentligt med mat.
Det är dock inte alls säkert att han går med på detta.
Plus:
Nära hem, ingen restid.
Hästen slipper flytta, trivs.
Slipper bråka med sambon
Minus:
Kommer förmodligen inte rida mycket mer än jag gör idag
Kan fortfarande inte lita på mina stallkamrater
De lär fortfarande be mig om hjälp då och då. Kan bli ganska ofta om jag känner dem rätt. Lär bli sura miner om jag säger nej.

Flytta till annat stall där jag kan lägga all energi på min egen häst. Försöka hitta medryttare. Har dock inte alls koll på stallen häromkring eftersom jag fortfarande är relativt nyinflyttad.
Plus:
Bättre träningsmöjligheter?
Stadiga rutiner för hästen
Kan lita på att allt sköts ordentligt
Sinnesro
Mer kvalitetstid med hästen
Minus:
Restid
Osams med sambon?
Inte säkert att jag hittar medryttare
Inte säkert att jag hittar stall som verkar bra

Sälja
Men det vill jag nog egentligen inte.


Det är svårt att bestämma utan att ha ett specifikt stall att jämföra med. Funderar på att ringa stallet med ridhus osv och höra hur det går till där och om de har lediga platser. Det är för övrigt 1,5 mil dit enligt eniro.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Håller med om ovan:)

Testa det alternativet först!
När du har kört det racet ett tag så kommer du veta om du vill behålla hästen eller inte.
Det kan vara så att hela "stall-grejen" totalt har sugit musten ur dig o
ditt hästintresse eller så är det så att hästen inte är prio 1 alls.
Du kommer att få klarhet om du flyttar och skaffar en medis som avlastning.

Lycka till!

/J.

Ja jag hoppas ju att det är stallets "fel". Om man kan säga så.
Att jag kommer få lusten tillbaka om jag kommer till ett stall som passar mig bättre. Bara det inte blir andra problem som tar över..
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Ucsh vilken situation du har hamnat i, avundas dig verkligen inte.
Kan du inte berätta lite närmre vad det är för rutiner som inte fungerar, kanske kan vi komma med råd och tips för att hjälpa dig redan där?
Jag tänker direkt när du nämner b.la fodringsrutiner att det finns höhäckar, foderautomater, lunchgrindar osv.

Finns det någonstans där du kan köpa ridhuskort eller rida på någons ridbana? Då kanske du blir lite mer motiverad eller så kan det vara lättare att få tag på medryttare om sådana faciliteter kan erbjudas?

Jag förstår verkligen att du vill flytta och du kanske skulle må bättre av det, men jag förstår hur svår din situation är. Då ska man förklara för familjen (iofs kanske man kan säga att man vill ha ridhus el ngt) och dom kanske måste sälja hästarna, det blir dyrare, tar mer tid osv. Går det verkligen inte att prata med dom och skärpa upp rutinerna?

Lycka till hur du än väljer att göra, det ska vara roligt att vara i stallet :)
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Är det ett alternativ att ha en medryttare som kan vara med och ta en del av kostnaderna? I så fall kan du ju flytta hästen till ett dyrare stall och inte behöva åka ut till den varje dag. Det tar ju extremt mycket tid att ta hand om en häst ensam och dygnet har ju bara 24 timmar. Skaffar du hund också kan det nog blir svårt att hinna med.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Ucsh vilken situation du har hamnat i, avundas dig verkligen inte.
Kan du inte berätta lite närmre vad det är för rutiner som inte fungerar, kanske kan vi komma med råd och tips för att hjälpa dig redan där?
Jag tänker direkt när du nämner b.la fodringsrutiner att det finns höhäckar, foderautomater, lunchgrindar osv.

Finns det någonstans där du kan köpa ridhuskort eller rida på någons ridbana? Då kanske du blir lite mer motiverad eller så kan det vara lättare att få tag på medryttare om sådana faciliteter kan erbjudas?

Jag förstår verkligen att du vill flytta och du kanske skulle må bättre av det, men jag förstår hur svår din situation är. Då ska man förklara för familjen (iofs kanske man kan säga att man vill ha ridhus el ngt) och dom kanske måste sälja hästarna, det blir dyrare, tar mer tid osv. Går det verkligen inte att prata med dom och skärpa upp rutinerna?

Lycka till hur du än väljer att göra, det ska vara roligt att vara i stallet :)

Kortfattat så är det så att de lastar över allt ansvar på mig. Svärfar och svärmor är skilda. Svärfar vill inte ha hästar alls men verkar inte kunna säga ifrån till yngsta dottern (alltså min sambos lillasyster). De har två hästar, jag har en.
Tjejen är alltså hos sin mamma vissa dagar. Ofta varje tisdag och varannan helg. Däremellan händer det att hon är där mer. Och om svärfar ska resa bort eller liknande så är såklart tjejen hos sin mamma.
Däremellan har tjejen kompisar, läxor osv.
Vi har egentligen gjort upp att de sköter utsläpp, jag insläpp. Jag mockar 3 dagar och de 4. Vi delar på lunch.
Men sen ska tjejen vara hos sin mamma, svärfar reser bort eller nåt och så förväntar de sig att jag ska sköta allt själv. Utan att fråga, utan att tacka.
Jag har ju fullt upp som det är då jag dels läser på heltid och sen jobbar extra. Hinner helt enkelt inte med.
Jag har ju en häst och det har jag tid med. Men jag har inte tid med tre.

Ang fodringarna så är är det så att vi har olika åsikter om hur mycket mat en häst behöver samt hur ofta man ska fodra. Ibland misstänker jag att de struntar i vad vi har bestämt och då ger hästarna mindre mat.

Jag har pratat med dem flera gånger. De säger alltid att "okej ja men det blir bra". Sen gör de som de brukar iallafall.

Det finns ridhus och ridbanor runt omkring, men det hjälper inte så mycket i nuläget. Svärfar har en transport jag får låna men inga vinterdäck. Hästen är dessutom trälig att lasta så jag behöver hjälp vilket inte alltid är möjligt.
 
Senast ändrad:
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Ja jag kan tänka mig att ha en medryttare om jag hittar någon som det funkar bra med. Hästen är svår så vem som helst kan inte rida honom utan att det påverkar även min ridning.
Om jag hittar någon som det funkar med och som dessutom är villig att betala så vore det toppen. Men jag kan ju inte vara helt säker på att det blir så.

För min del så lägger jag gärna lite extra pengar för ett bra stall. Men vi är ju två i familjen och min sambo ser det inte på samma sätt.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Finns det inte möjlighet att ta in en medryttare i ditt nuvarande stall, som kan ta stallskötsel och ridning vissa dagar? Det verkar ju inte som det fungerar att prata med sambons lillasyster och då kanske detta skulle vara ett alternativ?

Men sedan finns det ju olika perioder i livet där häst passar mer eller mindre bra.
Jag själv hade ett uppehåll på nästan 10 år med bara lite sporadisk ridning och det var då min man och jag flyttade ihop, läste och bodde i storstad. Då sålde jag min häst och visst var det jobbigt, men han hamnade hos en underbar människa och jag åkte och hälsade på när jag hade vägarna förbi. Nu har det gått många år och flera hästar sedan dess, men jag tog upp mitt intresse igen när vi fick vårt första barn.

Så det är nog bara du själv som kan komma till insikt om vad du vill. Men om jag var du skulle jag försöka börja med en medryttare i befintligt stall (om det är möjligt) och se vad det leder till. /arrak
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Oj då, det låter ju inte alls bra.

Om dom ska sköta utsläpp så måste dom väl andå säga till dig innan dom åker bort eller inte är hemma? Kan ni inte göra så att dom sköter allt 4 dagar och du allt 3 dagar så får dom göra allt när dom väl är hemma. Du kanske iofs har försökt allt detta men det måste ju gå att prata med dom vuxna i sammanhanget?

Jag skulle själv vara jättestressad om jag inte visste om min häst fick nog med mat. Kan du inte gå ner på kvällen och hänga in ett hönät?
Det låter ju som att ni har problem i er grundläggande uppfattning om hästhållning, eller dom verkar snarare sakna kunskap. Är det lilltjejen som mixtrar med maten eller svärfar? För omd et är svärfar så antar jag att han är med och fodrar och då kan väl han sköta utsläpp när tjejen är borta?

Om jag var du skulle jag prata med dom och ställa ett ultimatum. Tänk ut först hur du vill att det ska fungera, gör fodrings/mockningschema för t.ex 1 månad framåt och kan man inte får man BYTA pass och ta något annat, så som det fungerar i vilket annat stall som helst.
Du får ju helt enkelt förklara att du inte hinner sköta allt med dina studier osv utan att du måste kunna planera din tid. Det förstår dom nog utan att det behöver bli någon släktfejd.

Fungerar inte detta så flytta hästen, det här verkar ju ta mycket energi från dig och så ska det inte vara. Sen skrev någon innan om en medryttare som kanske kan hjälpa till i stallet, hittar du en sådan är ju det bra även om det kanske inte löser problemet...
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Alltså de säger till på så sätt att de sätter upp mig på alla pass i schemat. Men jag tycker att det är normalt att säga typ "vi ska resa bort då och då, har du möjlighet att fixa allt i stallet? ... Tack så mycket för all hjälp!"

Jag har verkligen fösökt allt men det fungerar inte. Min svärfar släpper ut hästarna om han är hemma men sen vill inte han göra mer. Han vill inte mocka, tycker det är onödigt att fodra lunch, tycker det är onödigt med täcken osv.
Jag anser ju att de får sköta sina dagar själva. Kan inte tjejen mocka så får pappan göra det. Men det vill inte han. Han tycker att jag ska ställa upp eftersom jag har gratis stallplats. Om jag då säger att jag hellre betalar så blir han skitsur.

Eftersom att jag alltid tar in hästarna så vet jag att han får ordentlig kvällsmat. Det är morgon och lunch i hagen jag oroar mig för.

Jag har sagt att jag inte hinner och att de måste skärpa sig. Då säger de "okej ja det får vi ordna" och sen händer ingenting.
 
Sv: Ångest på hög nivå. Hjälp?

Det känns som om det blir svårt att hitta en vettig medryttare som dels nöjer sig med att bara rida ute i skogen eller på gärden och som dessutom kan tänka sig att mocka tre boxar..
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Jag skaffade min älskade häst för snart 2 år sen och är i stallet varje dag och älskar det. Tyvärr är det konstant någonting i...
Svar
14
· Visningar
1 416
Hästmänniskan Jag har ett riktigt dilemma som jag mår riktigt, riktigt dåligt av. Jag har 2 ston och en äldre valack. Valacken är 20 år, har en åkomma...
2
Svar
24
· Visningar
2 820
Senast: mars
·
Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 610
Senast: Lavinia
·
Hästmänniskan hejhej, ursäkta för mycket text 🥲Jag har precis tagit studenten och ska flytta ganska långt bort i början på nästa år. Ponnyn som jag...
Svar
8
· Visningar
802

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp