Jag ångrar att jag inte gjorde färdigt min utbildning på en gång. Jag kommer göra allt för att min son inte ska göra om just DET misstaget genom att stötta ekonomiskt och hjälpa så gott jag kan. Jag gissar att min ekonomiska situation hade sett väldigt annorlunda ut om jag fått ett hyfsat välbetalt jobb för 15 år sedan.
Jag tycker inte att det är fel att ångra saker, att det skulle vara dåligt för livskvalitén överlag. Man får bara lära sig att hantera det. Ibland blir livet inte riktigt som man tänkt sig, men det kan ju bli väldigt bra ändå. Det jag tänker att man ska vara noga med är att man inte ska vara missnöjd med vem man är som person, att man lär sig att acceptera sina "brister". Jag är en person som lever mycket i nuet och det är ju dåligt om man anser att man ska spara och planera för framtiden. Sett med andra glasögon är jag en person som fångar ögonblicken, som inte är rädd för att chansa och som är otroligt optimistisk. Det finns liksom inga rätt eller fel där, bara olika sätt att se på saken.
Sen behöver man kanske inte göra om samma misstag för många gånger, eller låta sin personlighet gå ut över andra. Men det är en annan sak.
