Angående handen.

[Sananvalinta]

Nu tar jag risken att bli rejält påhoppad, men vad jag önskar med denna tråd är att ha en givande diskussion. Enbart smileys eller korta "hålla med"-svar undanbedes.

På den stereotypa ridskolan anser jag att ridlärarna i allmänhet lär ryttaren att alltid vara precis stilla med handen. Om man ska göra korrigeringar ska detta ske med ytterst små hjälper. Vem har inte fått höra att man antingen håller handen för lågt/högt/brett osv?

Kollar man på en elittävling i dressyr ser man inte ryttaren röra sin hand ett uns. Men är t ex ridskolornas hästar i allmänhet så utbildade att de tar dessa små hjälper? Jag får känslan när man ser på många ridlektioner att läraren fokuserar på hur ryttaren ska rida om det vore en elithäst, inte sett till hästen ryttaren sitter på.
Sen sitter man hemma på sin häst och tänker hela tiden på att hålla handen blickstilla och undrar varför hästen blir stel.

Kyra är ett strålande exempel. På tävling ser man henne inte röra handen någonting. Men kollar man på hennes videor angående utbildning av unghästen ser man att hennes hand är både väldigt högt uppe och långt ute för att lära hästen.

Okej, min fråga: Är det riktigt att lära ryttaren att sitta med stilla hand?

Jag tänker inte skriva längre än såhär men hoppas att det ändå får igång en debatt.

 

[Tant Gredelin]

Sv: Angående handen.

Förstår inte riktigt vad du menar? Givetvis måste man lära ut en fixerad hand, det r ju superviktigt för att få hästen att lita på bettet. Att ridskolehästar är okänsliga beror väl på att de ofta får gå med ryttare som inte har en fixerad hand

 

[tuaphua]

Sv: Angående handen.

Man får nog alltid fråga sig varför man gör vissa saker. Varför kom den rörelsen eller övningen till? Och vad händer i hästens kropp om man gör si eller så?

På ridskola måste man ibland använda sig av vissa saker i rent säkerhetstänk eller för hästarnas skull. Det är himla svårt att få 15 lite orutinerade ryttare att samtidigt rida runt i ett ridhus om man inte använder sig av vissa regler.

Ridskolehästar behöver ju inte vara just outbildade för att de inte svarar upp på små hjälper. De rids en hel del av orutinerade ryttare och måste nog kunna döva sina känslor för att orka med. Välridna hästar som alltid rids av proffsryttare skulle förmodligen flippa ur om de reds av nybörjare som inte har en stabil sits och är hårda i hjälperna.

Ska man lära 15 st samtidigt, på en tim i v, att rida med inverkande hand? Jag tror inte det är möjligt att göra under en kort tid. Därför lär man nog eleverna att vara stilla med handen. För att inte störa hästen/göra den illa. Det tar ju tid och krävs träning för att lära sig inverka rätt med handen. Och det går nog inte att ha hästar som ska gå flera pass med ryttare som joxar med handen och ev drar dem i munnen om dagen.

Jag tror man måste göra skillnad på tävlingsridning och träning. På tävling rider man på ett visst sätt för att få höga poäng. På träning så kan man behöva göra en del saker som man antagligen skulle få rätt dåliga poäng på. Allt detta för att i slutändan komma närmre idealet.
Det är ju även skillnad på korriektionsridning och ridning i gymnastiserande syfte. Ibland måste man korrigera för att komma till den gymnastiserande ridningen.

Över huvud taget tycker jag att handen ska vara där den behövs. Det finns ju en ställning där man är som mest rörlig och känslig. Men man måste kunna avvika från det om situationen kräver annat. Om man rör handen upp, ner, ut, in etc så får man ju olika reaktioner av hästen. Dels för att anläggningsytan av bettet i munnen ändras. Och för oss som rider med trängande tygeltag så kan vi även flytta hästens bogar alt påverka ställningen med att röra tygeln på olika sätt.

 

[Myssan]

Sv: Angående handen.

Delvis KL
Men en man kan ha en följsamhand utan att den blir blickstilla också.
Det är inte en stilla hand som unghästen lär sig lita på utan en mjuk, följsam hand som finns där när hästen väljer att ta stöd.

Som svar på din fråga så tycker jag man ska lära ut det jag skrev ovan
Jag återkommer nog i denna diskussion när det kommit fler svar

 

[dressyrtinna]

Sv: Angående handen.

....din tanke är intressant...
Tanken med att lära sig att sitta still med sin hand är för att ryttaren inte ska hålla balansen i händerna vilket är ett mk vanligt nybörjarfel.....men på en bra ridskola med bra instruktörer så inleds man som ryttare när tiden är mogen att just få lära sig tyglarna/handens olika funktioner.....
Det är helt rätt att du faktiskt måste leda tex ta ett uppresande tygeltag, understödjande mm.....för att få en effekt....för att inte bli sågad nu ska tilläggas att du ska ju givetvis använda alla andra hjälper....vi pratar inte om att rida med händerna enbart....
( finns en tendens att vissa hakar upp sig om man inte beskriver allt)

Hästen litar inte på bettet den ska hitta en eftergift-olika saker...

Enkel tanke: förhållning "staffet" eftergiften "belöning"

 

[Aninna]

Sv: Angående handen.

Förstår hur du menar men man vill ju gärna göra det så bra som möjligt för sina arbetskamrater ridskolehästarna. Tycker det är viktigt att eleverna lär sig att vara stilla med handen, jämfört med att för tidigt lära dom att inverka - blir lätt ryckigt i bettet då. Så ja - jag tycker det är rätt att lära ut en stilla hand!

 

[dressyrtinna]

Sv: Angående handen.

Håller med men om ryttaren ska utvecklas bör dom introduceras för att utnyttja "handens" effekter...

 

[snussan]

Sv: Angående handen.

Jag tycker man bör kunna hålla sina händer helt stilla för att sedan kunna använda dom rätt. Så det handlar väl mest om grundpositionen i ridning, där man är ganska passiv (missförstå mig rätt). När man kommit dit kan man ju utveckla sig sen, då det kommer till ännu mera ridning och inverkan.

 

[Trani]

Sv: Angående handen.

Angående hur pass känsliga ridskolehästar är så är jag av den uppfattningen att alla hästar är lika känsliga (dvs mycket) och att hur små eller grova hjälper som 'behövs' enbart är en fråga om hur bra ryttaren är på att renodla sina hjälper.

 

[Sananvalinta]

Sv: Angående handen.

Jag håller med om att nybörjare inte ska lära sig att rida med inverkande hand, för dem handlar det mest om att överhuvudtaget sitta kvar på hästen och då är det ju viktigt att dom inte håller balansen i handen.

Det jag kanske mest syftar till är att även när man kommer upp i nivå så är det fortfarande "en regel" att rida med stilla hand.

Jag själv har alltid ridit för en tränare som lärde ut mer att ha en känsla med handen så att säga..Men när jag sedan började på ett hästgymnasium fick jag omedelbart slag på fingrarna för min hand, nu skulle jag minsann sitta med händerna som dom förklarar i många ridböcker (något höjd hand tummen upp osv) och minsta avvikning från det drog ned betyget.

När jag sedan kom till Tyskland för att arbeta med hästar och jag för första gången skulle rida gjorde jag mitt allra bästa för att hålla handen fint och stilla så det skulle se bra ut. Men då arbetsgivaren/hästägaren "Det fungerar inte att rida den här hästen med en sådan hand "man ska" rida med, du måste ha låg hand, mycket låg och bred hand."
jaha, då var det bara att försöka koppla bort tränarens ord från gymnasiet och återgå till känsla. Sen när det var tävlingsdax höjde han givetvis upp handen, men just under träning fick man lov att rida hästen med "förbjudna händer"

/Sananvalinta

 

[Aninna]

Sv: Angående handen.

Jo visst, men man ska ha kommit en bra bit i sin ryttarutbildning för att använda "förbjudna händer" rätt, tycker jag ser många halvrutinerade ryttare som trycker ner och isär sina händer för att få hästen att böja på nacken och sånt vill jag absolut inte se hos mina elever!

 

[Rumpnissen]

Sv: Angående handen.

Jag kan bara tala för hur jag undervisar mina elever.

De yngre och/eller mindre rutinerade lär jag rida med en stilla hand som bara inverkar "i nödfall". Helt för att de ska lära sig de hjälperna som är svårast att rida med först = sits och skänkel. Det är inte konstigt att man vill rida med handen först - vi är vana att arbeta med händerna och det är i händerna vi har vår finaste motorik. Handen är enligt mig en kompleterande hjälp som använd som ett stöd till andra hjälper och kan man då inte rida med sitsen så finns det ingen poäng att kunna rida med handen.

De mer rutinerade ryttare får lära sig använda handen uppåt, neråt, åt sidorna, bakåt. Men hela tiden understryks att handen är ett komplement och att man innan ett tygeltag frågar sig "vad vill jag med detta?" och efter tygeltaget "lyckades jag?". Eftergifter är lika viktiga att lära sig som förhållningar, likaså att inget tygeltag ska gå omärkt förbi, får det ingen effekt får jag fråga mig varför, och ev. korrigera eller göra om.

Det är emot vårt sunda förnuft att avskärma den kroppsdel vi har mest konstroll över - handen, när vi lär oss något nytt. Speciellt när vi sitter på en stor häst och vi är lite osäkra. Sitsen och skänkeln är svårare att få till och kontroll över - klart man då hellre väljer handen.

 

[Ganesco]

Sv: Angående handen.

Är det riktigt att lära ryttaren att sitta med stilla hand?

Jag tror att Kyra har betydligt mer koll på vad hon gör med sina händer, hur tygeltagen påverkar hästen osv, om vi jämför med en ridskoleryttare som kanske inte har så mycket erfarenhet ännu. Att medvetet röra handen och ha full kontroll över detta, anser jag komma ur att först kunna hålla handen stilla. Att man får den uppmaningen (stilla) som ridskoleelev, antar jag beror på att man många gånger ser händer som åker med en halvmeter upp och ned vid lättridning, eller händer som försöker såga ned hästens mule.
Efter hand lär man sig ju bland annat att en god form kommer från drivning och börjar med bakbensaktivitet, och att tygeln mest fungerar som ett stöd. Dessutom kan man som mer rutinerad ryttare känna sig fram till hur olika hästar behöver ridas.

För att svara på din fråga: Ja, det är riktigt att lära ryttaren vara så pass avslappnad, mjuk och medveten om sin kropp att hon/han kan hålla handen stilla, för att sedan utifrånn det lära honom/henne att på ett korrekt sätt använda händernas rörelser som hjälper.

 

[bigganl]

Sv: Angående handen.

Ja det tycker jag absolut. Man vill förhoppningsvis lära ryttarna att rida med en stabil hand som inte fladdrar och far omkring. En stilla hand ska inte ge en spänd häst, snarare tvärtom. (men tyglarna får ju inte vara spända) När handen är stabil får man ta tygeltag därifrån. Så länge handen inte är stabil går det inte att ta riktiga tygeltag. En buren hand som är lätt och fjädrande. Så vill jag ha ryttarhänder.

 

[Paxido]

Sv: Angående handen.

Intressant, det är typ sådär jag tänker men jag har aldrig fått ner det i ord :P

 

[Anna37]

Sv: Angående handen.

Är det inte så att ridskolorna förespråkar stilla händer för att skona hästarna så mycket som möjligt från oerfarna och hårdhänta ryttare.
När man rider i högre grupper och ridläraren har koll på vad man kan så är det däremot ok att använda händerna mer aktivt.
Det intrycker har iallafall jag fått från ridskolan där jag rider.

 

[lizan]

Sv: Angående handen.

ja jag tycker att det är helt rätt att lära elever en stilla hand. ridskolorna är till för att lära människor rida, då är det just det man ska göra.

om dom sedan blir såpass duktiga att dom kan börja rida med en mer aktiv hand så får dom nog i de allra flesta fall också lära sig det. men grunden måste vara att handen ska vara stilla.

 

[Fredrik_]

Sv: Angående handen.

Handen skall vara stilla i förhållande till hästen, tex inte följa med upp i skumpet, eller lättridningen.

Men handen skall inte vara helt stilla utan följa hästens huvudrörelser _ det_ är viktigt

 

[malinsky]

Sv: Angående handen.

Handen skall vara stilla i förhållande till hästen, tex inte följa med upp i skumpet, eller lättridningen.

Men handen skall inte vara helt stilla utan följa hästens huvudrörelser _ det_ är viktigt

Jag satt faktiskt och tittade just på händerna extra noga på küren. Men vad jag såg så var handen väääldigt stilla i ffa galopp. eller är rörelserna så små hos dem att mitt otränade öga inte ser? Det var bara i ökade galoppen som handen gick med.

 

[axel]

Sv: Angående handen.

Det viktigaste av allt är ryttarens balans o en oberoende hand.
NÄR man HAR det kan man medvetet utgå från det till att hjälpa hästen med tygeltag.

På unghästar kan det vara lättare att få den "in mellan tyglarna" med en bredare handställning.

Sen får handen inte bli statisk eller följa med hästen så mkt att den gör som den vill.
En stilla- men levande hand är målet.