Så var det (enligt min bild av den tiden). Och kritikerna kallades bakåtsträvare och konservativa. Det var den nya sortens ridning som skulle vara hollänsk, med reaktiva hästar som fick en hjälp och sen gjorde den rörelsen etc till någon sa till dem att göra en annan sorts ridning. Det byggde mycket mer på att allt skulle se lätt ut. Fast det låg en annan sorts träning..Fast jag minns det som att den typen av ridning inte var uppskattad då. Tror det var Eric Lette som i en intervju uttalade ogillande, men att på tävlingsbanan är det ritten som visas upp som bedöms. Det var väl rätt mycket stormar runt den där Bonfire, hans ryttare och tränare, om jag minns rätt.
Man kan se att det lever kvar hos en del ryttare som inte har så slutet skänkelläge nu... Men så gillar jag den tyska skolans ridning mer än den hollänska. Även om den "nya" brittiska (lex Carl Hester) är mer min grej..