Andreas Helgstrand (utbruten från Dressyrsnack 16)

Status
Stängd för vidare inlägg.
Som rimligtvis kommer efter en hel radda andra hjälper först. Dvs hästen har redan kommunicerat en massa till dig men du väljer att gå vidare. Det är inget annat än en förstärkning.

Ursäkta men vad menar du kan komma före ett lätt tryck med en skänkel eller sporre? Ett verbalt kommando? Poängen med sporren är ju inte som en stegring, utan när du ska ge en signal med din skänkel så blir den signalen direkt mer specifik med en sporre. Foten finns ju där hela tiden och det blir lätt att hästen anser att den inte betyder nåt alls.
 
Det är ju inte radikalt att tycka illa om tex det som syns i dokumentären, inte heller är det radikalt att tycka illa om dålig ridning överlag. Men om man anser att typ tävling, bett, sporrar och liknande ska förbjudas så ja, det kommer uppfattas radikalt. Likaså om man inte tycker att minsta lilla tryck/obehag är acceptabelt, det kommer också vara radikalt.
Hur många är det som anser att tävling, bett sporrar osv ska förbjudas? Det jag läser, med undantag för något enstaka inlägg, är att man anser att något drastiskt måste göras med tanke på hur illa det är idag. Det behövs en nystart där hästvälfärden står i centrum eftersom det idag enbart är människans ära som är intressant. Helt uppenbart klarar inte dagens dressyrelit av att hantera den utrustning de är satta att förvalta och bruka.
Ja det är radikalt men hästsporten måste inse att den inte verkar i ett vakuum utan i ett samhälle, ett samhälle som ser helt annorlunda på djur än det gjorde för bara 50 år sedan. Det fungerar inte att systematiskt misshandla hästarna, både hemma och på tävlingsbanan, om sporten ska överleva.
För alla som vill se är det helt uppenbart att en stor del av startfältet i en dressyrtävling på toppnivå inte ser till hästen och dess bästa utan gör vad som helst för att vinna. Tyvärr verkar ju även domare och regelverk acceptera detta.
Om inget drastiskt görs så är ridsporten död inom 20 år och i det ljuset tror jag inte att tävlande utan kandar och sporrar kan ses som särskilt radikalt.
Jag tycker egentligen om att titta på dressyr men numera ser jag så mycket grov misshandel så glädjen i de få ekipage som ser samspelta ut förtas helt.
 
Som rimligtvis kommer efter en hel radda andra hjälper först. Dvs hästen har redan kommunicerat en massa till dig men du väljer att gå vidare. Det är inget annat än en förstärkning.
Nu antar du att man lägger på sporre först efter att annat inte nått fram. Så kan det såklart vara och då är det givetvis en förstärkning. Men när man pratar om att sporren kan vara en förfinad hjälp så menar man ju att man i vissa situationer kan välja att enbart kittla med sporre som första hjälp.
Ang radikalt så var så goda och förlora SLO. Allmänheten har lite svårt att köpa de resonemangen.
SLO? Nu hänger jag inte med.
Jag tror inte allmänheten har något problem med den typen av ridning som jag har i åtanke iaf. Tex rimlig och schysst användning av negativ förstärkning.
 
Ursäkta men vad menar du kan komma före ett lätt tryck med en skänkel eller sporre? Ett verbalt kommando? Poängen med sporren är ju inte som en stegring, utan när du ska ge en signal med din skänkel så blir den signalen direkt mer specifik med en sporre. Foten finns ju där hela tiden och det blir lätt att hästen anser att den inte betyder nåt alls.
Hur rider du om foten gnager så den förlorar sin betydelse?
 
Ursäkta men vad menar du kan komma före ett lätt tryck med en skänkel eller sporre? Ett verbalt kommando? Poängen med sporren är ju inte som en stegring, utan när du ska ge en signal med din skänkel så blir den signalen direkt mer specifik med en sporre. Foten finns ju där hela tiden och det blir lätt att hästen anser att den inte betyder nåt alls.
Jag kan ju tycka att har man inte sån kontroll över skänkeln att den "är där hela tiden" så ska man väl verkligen inte använda en sporre? För att den ska fungera just som fin hjälp och inte smärta så måste man ju ha extrem kontroll på den.
 
Jag är glad att jag inte använder sporrar, skulle för det första inte funka på min känsliga fjording. Vi har testat med en ryttare med sporrar som verkligen ville rida med det trots att jag sa att det egentligen inte behövs. Han är känslig så ett lätt tryck och han travar iväg eller flyttar sig osv. Jag kan inte använda sporrar för jag gillar det inte och har ingen kontroll i min vänsterfot pga en skada så det skulle göra mer skada än nytta. Kan man ens ha 100 kontroll på sporrarna?

Nåja, jag hoppas det blir krav på snällare sporrar om vi ska ha kvar det. Å att man inte uppe i eliten ska ponnysparka som på helgstrand videos. :)
 
Hur många är det som anser att tävling, bett sporrar osv ska förbjudas? Det jag läser, med undantag för något enstaka inlägg, är att man anser att något drastiskt måste göras med tanke på hur illa det är idag. Det behövs en nystart där hästvälfärden står i centrum eftersom det idag enbart är människans ära som är intressant. Helt uppenbart klarar inte dagens dressyrelit av att hantera den utrustning de är satta att förvalta och bruka.
Ja det är radikalt men hästsporten måste inse att den inte verkar i ett vakuum utan i ett samhälle, ett samhälle som ser helt annorlunda på djur än det gjorde för bara 50 år sedan. Det fungerar inte att systematiskt misshandla hästarna, både hemma och på tävlingsbanan, om sporten ska överleva.
För alla som vill se är det helt uppenbart att en stor del av startfältet i en dressyrtävling på toppnivå inte ser till hästen och dess bästa utan gör vad som helst för att vinna. Tyvärr verkar ju även domare och regelverk acceptera detta.
Om inget drastiskt görs så är ridsporten död inom 20 år och i det ljuset tror jag inte att tävlande utan kandar och sporrar kan ses som särskilt radikalt.
Jag tycker egentligen om att titta på dressyr men numera ser jag så mycket grov misshandel så glädjen i de få ekipage som ser samspelta ut förtas helt.
Det är flera som har drivit den argumentationen i den här tråden.

Och jag menar verkligen inte att någon misshandel skulle accepteras, varken hemma eller på tävling. Men det verkar vara väldigt olika hur man definierar den där misshandeln.
 
Ursäkta men vad menar du kan komma före ett lätt tryck med en skänkel eller sporre? Ett verbalt kommando? Poängen med sporren är ju inte som en stegring, utan när du ska ge en signal med din skänkel så blir den signalen direkt mer specifik med en sporre. Foten finns ju där hela tiden och det blir lätt att hästen anser att den inte betyder nåt alls.
Fast självklart ska man inte rida så att skänkeln tappar sin betydelse. Om skänkeln bara ”hänger där” så inverkar den inte aktivt. Jag menade att man i det läget kan välja om man vill ge en lätt men lite mer trubbig signal (skänkel) eller en lätt touch som blir mer specifik (sporre). Inget av det ska användas hela tiden utan målet är ju att man har kontroll på kroppen och ger väl valda små hjälper på det sätt som passar bäst.

Sen tar det ju mycket tid och träning att få så bra kontroll på kroppen😊
 
För mig är sporten inte samma sak som vaden eller hälen. Den är en annan sorts hjälp som är ett annat språk. Vilken del av foten jag använder spelar roll för vad jag vill göra och säga, precis som var jag placerar hjälpen och hur jag gör det. Jag började använda sporrar innan jag fattade det. Det var inte toppen, men jag vet bättre nu. Min egen häst blir mindre spänd om man rider med sporrar. Men han är också nästan bara riden av mig.

Samma sak med kandaret. Det är inte ett skarpare träns, det är en annan sak.

Det är båda två olika saker i utbildningen. Man behöver inte använda det, men är man skicklig nog att kunna göra det, så skadar det inte.

Det är inte vad du har för utrustning som skadar hästen (om den är rätt inpassad), det är hur du använder det.

Jag har sett en ponny med söndersparkade revben. Det var inga sporrar som gjort det…
 
Ursäkta men vad menar du kan komma före ett lätt tryck med en skänkel eller sporre? Ett verbalt kommando? Poängen med sporren är ju inte som en stegring, utan när du ska ge en signal med din skänkel så blir den signalen direkt mer specifik med en sporre. Foten finns ju där hela tiden och det blir lätt att hästen anser att den inte betyder nåt alls.

Men jag har ju skrivit ett jättelångt inlägg till dig om det? Hästar kommunicerar inte genom att nudda varandra i sidorna i första hand, hästar läser ditt fokus, din intention, din energi, din kroppshållning, din tyngdpunkt - även i sadeln. Där har du en himla massa hjälper! Som väl alla ryttare ämnar använda innan de lägger på varesig en mjuk skänkel, lätt sporre eller hand? Eller är det där ingen fattar hur jag menar att det är ren lögn att kalla sporren en förfinig?
 
Okej jag utvecklar bara mera kring sporrar eftersom det nu var typ sista diskussionen.

Vad är det som inte är nyanserat med att påpeka att sporrar inte är förfining utan förstärkning? Det är liksom bara ren fakta. Vad är sporren en förfining av? Ditt fokus? Din energi? Din kroppshållning? Din riktning? Din tyngdpunkt? Inte något av ovan? Okej. Hur många ryttare behöver när ridningen inte funkar i detta läget lägga till sekundära hjälper som röst, skänklar eller hand? Troligtvis ganska många. Hur många kan göra det utan att något av ovanstående påverkar såpass att det blir otydligt för hästen vad vi önskar? Troligtvis inte jättemånga, eftersom vi är människor. Hur många steg av användandet av sekundära hjälper har vi innan vi kommer till förstärkning nere på foten? Kanske inte jättemånga, eftersom ju hästen uppfattar alla de där första punkterna alldeles klart, eftersom de är hästar. De är bara vana vid att vi SKRIKER på dem så de är vana att behöva ignorera en massa brus. Dvs när hästen väl där ignorerar en helt normal skänkelhjälp utan sporre, har den alltså redan ignorerat en hel massa saker från oss. NÄR börjar vi då tänka att hästen kanske faktiskt förmedlar något tills oss i att den hittills inte gjort vad vi tänkte att vi bad den om? Vilken kommunikation från hästen lyssnar vi faktiskt på?

Ang tävling så är vi tillbaka på vad jag lyfte i ett tidigare inlägg. Systemet verkar ju vara uppbyggt till att börja på en nivå där många inte alls är (avspänd häst och ryttare med lätt kontakt i öppen form i lättridning/lätt sits browsar nöjda runt, vilket ju borde vara grunden till allt). Är inte DET felet snarare än att det är ytterst ovanligt att det går att motivera hästar utan obehag till att prestera vad som önskas?
Jag håller med dig. Kan inte alls heller se en sporre som förfinar hjälpen. När jag vill flytta en häst i sidled flyttar jag liksom mitt knä en millimeter. Givetvis händer det saker i underbenet när jag flyttar knät 1 millimeter också, flyttar sig hästen inte för den hjälpen så handlar det till 99,99999% av gångerna om att jag sitter fel, sitter i obalans och inte med i rörelsen. Enstaka gånger är det någon spänning i ryggen som enkelt masseras eller jobbas bort.

Generellt använder jag inte nederdelen av benet alls när jag rider. Den är mest där för att vara stilla, inte i vägen och se till att bära upp min vikt och vid en kris hålla kvar mig på hästen. Men jag vet att dressyren inte ser det så riktigt, där ser man ofta att benen flyttas 20 cm fram och tillbaka i galoppombytena, på elitnivå. Och det är så jävla fult och obalanserat.


Med det sagt, vill jag förbjuda bett och sporrar för det? Nej. Även om jag själv aldrig har träffat en häst som föredrar bett framför bettlöst så betyder ju inte det att det gäller alla hästar.
Men när man inte ens tillåter ryttarna att rida med något annat - då har vi grundläggande problem. Distansen är så skön på det sättet. Rid med vad du vill så länge utrustningen passar hästen - hjälptyglar (utom martingal), sporrar och spö är förbjudna. Det finns riktiga anledningar bakom det, inte några traditionsregler.

Jag kan förstå sporrar i inlärningssyfte. För att få ett litet ojsan från hästen där de övergör det man ber om för att de blir förvånade, med omedelbart beröm från ryttaren. Så lärde jag själv in piruetter på min ena. Red med sporrar några min, bad honom flytta sig i galoppen ett steg här och ett steg där. När han släppte ojsan reaktionen och förstod att det var en hjälp (tog 2 gånger) så tog jag av dem och körde utan.
 
Ursäkta men vad menar du kan komma före ett lätt tryck med en skänkel eller sporre? Ett verbalt kommando? Poängen med sporren är ju inte som en stegring, utan när du ska ge en signal med din skänkel så blir den signalen direkt mer specifik med en sporre. Foten finns ju där hela tiden och det blir lätt att hästen anser att den inte betyder nåt alls.
Ursäkta men rider man inte med sätet längre? Som jag fick lära mig skall skänkeln vara helt stilla, sätet driver och vikten styr.
 
Det är flera som har drivit den argumentationen i den här tråden.

Och jag menar verkligen inte att någon misshandel skulle accepteras, varken hemma eller på tävling. Men det verkar vara väldigt olika hur man definierar den där misshandeln.
Givetvis är det inte alla som rider dressyr på hög nivå som misshandlar sina hästar men en allt för stor del gör det. Hur anser du att man ska lösa problemen med tanke på att det här inte är första gången sånt här uppdagas. Hur ska man komma ifrån att det händer igen? Hur ska man komma ifrån gapande munnar på tävlingar? Hur ska man komma ifrån argt piskande svansar på tävlingar? Hur ska man komma fram till god ridning där hästarna arbetar genom kroppen utan att ryggen är en behaglig hängmatta för semestern och bakbenen paddlar någonstans utanför banan samtidigt som frambenen sprätter "vackert"?
Hur anser du att hästvälfärden ska lösas utan rejält drastiska åtgärder med tanke på hur många gånger denna diskussion varit uppe och hur många gånger allt rullat vidare på den fint upptrampade vägen mot sportens undergång?
 
För mig är sporten inte samma sak som vaden eller hälen. Den är en annan sorts hjälp som är ett annat språk. Vilken del av foten jag använder spelar roll för vad jag vill göra och säga, precis som var jag placerar hjälpen och hur jag gör det. Jag började använda sporrar innan jag fattade det. Det var inte toppen, men jag vet bättre nu. Min egen häst blir mindre spänd om man rider med sporrar. Men han är också nästan bara riden av mig.

Samma sak med kandaret. Det är inte ett skarpare träns, det är en annan sak.

Det är båda två olika saker i utbildningen. Man behöver inte använda det, men är man skicklig nog att kunna göra det, så skadar det inte.

Det är inte vad du har för utrustning som skadar hästen (om den är rätt inpassad), det är hur du använder det.

Jag har sett en ponny med söndersparkade revben. Det var inga sporrar som gjort det…

Ja och det håller jag egentligen med om (vilket jag skrev precis i början av denna debatten). Poängen är att hur många ryttare är faktiskt där att de borde gå vidare till de stegen i utbildningen, om man ser till hur verktygen används.

Alltså jag tror liksom att ta bort nosgrimma, sporrar och kandar hade gett sporten en större chans att behålla sin SLO och att de hjälptygen sedan kunnat användas som det är tänkt. Men alla kan ju tänka olika om hur man tror sporten kommer överleva såklart.
 
För mig är sporten inte samma sak som vaden eller hälen. Den är en annan sorts hjälp som är ett annat språk. Vilken del av foten jag använder spelar roll för vad jag vill göra och säga, precis som var jag placerar hjälpen och hur jag gör det. Jag började använda sporrar innan jag fattade det. Det var inte toppen, men jag vet bättre nu. Min egen häst blir mindre spänd om man rider med sporrar. Men han är också nästan bara riden av mig.

Samma sak med kandaret. Det är inte ett skarpare träns, det är en annan sak.

Det är båda två olika saker i utbildningen. Man behöver inte använda det, men är man skicklig nog att kunna göra det, så skadar det inte.

Det är inte vad du har för utrustning som skadar hästen (om den är rätt inpassad), det är hur du använder det.

Jag har sett en ponny med söndersparkade revben. Det var inga sporrar som gjort det…
Fast en hel del av "verktygen" som används inom häst är väldigt enkla att orsaka smärta och göra skada med.

Jag red min märr med blankt kandar, och upplevde absolut att det bettet gav en fantastiskt fin kommunikation som var svår att ersätta bettlöst. Men det gör ju inte att det är oproblematiskt att använda ett redskap som lägger enormt tryck på en känslig kroppsdel. Lägger man sen dessutom till en nosgrimma, en tie down eller liknande så blir det ju plötsligt väldigt mycket tvång över det.
 
Men jag har ju skrivit ett jättelångt inlägg till dig om det? Hästar kommunicerar inte genom att nudda varandra i sidorna i första hand, hästar läser ditt fokus, din intention, din energi, din kroppshållning, din tyngdpunkt - även i sadeln. Där har du en himla massa hjälper! Som väl alla ryttare ämnar använda innan de lägger på varesig en mjuk skänkel, lätt sporre eller hand? Eller är det där ingen fattar hur jag menar att det är ren lögn att kalla sporren en förfinig?
+ till övriga som skriver om att använda sits istället för skänkel. Jag förstår nog inte varför det skulle vara värre för hästen att jag kittlar med sporren eller touchar med skänkeln jämfört med att jag påverkar hästens balans med min tyngdpunkt?

Det är ju bara olika hjälper och vilka man använder beror ju på många saker. Men jag kan liksom inte förstå varför det ena skulle vara generellt bättre eller sämre än det andra? De flesta använder väl en kombination. Det viktiga är ju att man rider mjukt och med så god kroppskontroll som möjligt.
 
Givetvis är det inte alla som rider dressyr på hög nivå som misshandlar sina hästar men en allt för stor del gör det. Hur anser du att man ska lösa problemen med tanke på att det här inte är första gången sånt här uppdagas. Hur ska man komma ifrån att det händer igen? Hur ska man komma ifrån gapande munnar på tävlingar? Hur ska man komma ifrån argt piskande svansar på tävlingar? Hur ska man komma fram till god ridning där hästarna arbetar genom kroppen utan att ryggen är en behaglig hängmatta för semestern och bakbenen paddlar någonstans utanför banan samtidigt som frambenen sprätter "vackert"?
Hur anser du att hästvälfärden ska lösas utan rejält drastiska åtgärder med tanke på hur många gånger denna diskussion varit uppe och hur många gånger allt rullat vidare på den fint upptrampade vägen mot sportens undergång?
Jag skulle nog påstå att vi aldrig har varit u läget där vi är nu. Har det hänt förut att någon kunnat visa upp misshandeln på det här sättet? Det som man gjort i dokumentären bär en helt annan tyngd och har större chans att påverka, även om det absolut stämmer att det är saker vi sett innan (i mindre omfattning). Jag kanske är naiv, men jag tror verkligen att det finns en öppning här. Gapande munnar och piskande svansar kommer säkert inte försvinna i en handvändning, men jag tror att vi har ett bra läge att få till förändring nu. Framförallt om man kan förmå människor att göra smarta val. Tex att sluta köpa från Kingsland, bojkotta VHs hingstar om de inte avbryter samarbetet osv. Det i sin tur kommer ge ringar på vattnet.

Dressyren är dessutom redan i förändring. Våra allra bästa dressyrryttare rider SÅ mycket mjukare och mer hästvänligt än tidigare. Det är också jättemånga på väg uppåt som har ett mkt vettigare tänk.
 
Fast en hel del av "verktygen" som används inom häst är väldigt enkla att orsaka smärta och göra skada med.

Jag red min märr med blankt kandar, och upplevde absolut att det bettet gav en fantastiskt fin kommunikation som var svår att ersätta bettlöst. Men det gör ju inte att det är oproblematiskt att använda ett redskap som lägger enormt tryck på en känslig kroppsdel. Lägger man sen dessutom till en nosgrimma, en tie down eller liknande så blir det ju plötsligt väldigt mycket tvång över det.
Det är ju precis det här. För att ta en jämförelse som jag nog inte borde ta för det är att ta det lååångt:

Man får inte använda vapen om man inte vet hur man använder dem. Då blir det farligt.

Och det är farligt och dumt när vapen finns tillgängligt för alla om det saknas utbildning och licenser.

Det kanske borde finnas teoriprov på hur man använder utrustning, innan man får börja öva praktiskt då hästarna får stå ut med oss?
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp