Alltså, AA har inte på något vis något mandat att definiera vad en alkoholist är.
Genetiska förutsättningar är en faktor på hur stor risk man har att utveckla missbruk men jag vill poängtera att det inte finns något som helst vetenskaplig stöd för det det skulw finnas någon slags "genetiska alkoholister" och att alla andra är nån slags light "missbrukare" - det här är något snömos som florerar i vissa kretsar.
Sanningen är att vem som helst av oss kan bli alkoholist om vi dricker tillräckligt mycket, tillräckligt ofta - men att VAR den gränsen är högst individuell beronde på en mängd olika faktorer, bland annat genetiska.
Jag vill också avliva en till till myt, jag träffat många som är noga med att påtala att "jag dricker aldrig ensam" "jag sitter inte på nån parkbänk och halsar explorer" "jag dricker aldrig på morgonen" - för själva kroppens tillvänjning av alkohol spelar det absolut ingen roll om dricker nån dyr champange i fint sällskap.
Du kan bli missbrukare precis lika fort som om du i din ensamhet häller i dig bolagets "mest yrsel per krona" .
En till
"Jag har inga alkoholproblem, jag dricker bara tre gånger om året"
okej - men dom gångerna du dricker så slutar det med att du gör du bort dig totalt på festen, skrämmer din parter och barnen, skadar dig,krockar bilen och hamnar i fyllecell, skolkat från jobbet eller kissar ned dig i soffan...
Ja, då har du ett problem även om du bara dricker två gånger om året...